1 av 2
Birgitta Svensson, Andreas Kronhed och Calle Hogstadius. Foto: Raina Medelius
2 av 2
Mjölby

Bekämpar ohyra utan kemikalier

Odlaren:"Ett omak hantera bekämpningsmedlen"
2:18 min

På en gård utanför Skänninge har Jordbruksverket några rader med jordgubbsplantor där forskare testar att bekämpa skadedjur utan kemikalier.

Bland annat kryllar det av rovkvalster i jordgubbsfältet och försökets väderstation väcker intresse hos många odlare.

Bärodlare Calle Hogstadius på gården Biskopsberga, där försöket pågår i Skänninge, tycker det är bra att forskarna försöker hitta vägar bort från de kemiska bekämpningsmedlen.

– Man är väl lite bakbunden där, för utan bekämpningsmedlen så försvinner ekonomin i odlingen. Så därför är vi tvungna att använda dem. Men det är klart att ju mindre bekämpningsmedel vi använder desto bättre är det ju. Det är ett omak att använda och hantera bekämpningsmedlen också, säger Calle Hogstadius.

Det är Jordbruksverket som ihop med bland annat bärodlare, Sveriges lantbruksuniversitet och LRF testar nya metoder för icke-kemisk bekämpning i odlingarna. Försöksfält finns i Östergötland, i Vällinge och utanför Kristianstad. Försöksledare Birgitta Svensson från landsbuksuniversitetet i Alnarp står på testområdet i Calle Hogstadius fält och hon har just tömt fällan för insekten jordgubbsvivel.

– I den här fällan sitter ett doftämne under locket i en tuss, säger hon och visar fällan.

På tussen, som ligger i en liten behållare, finns ett doftämne som lockar jordgubbsvivlar till fällan. Det finns också fällor för andra skadedjur uppsatta i fältet. Och de utplanterade rovkvalstren i plantorna har sommaren på sig att äta sig mätta på skadedjuret jordgubbskvalster.

– Målsättningen med det här projektet att utveckla så kallat integrerat växtskydd är att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Att vi ska få fram bra verktyg - ett underlag för de beslut som odlaren ska ta så att man gör rätt sak vid rätt tillfälle, säger Birgitta Svensson.

Försöket kompletteras av en väderstation som visar temperatur och luftfuktighet. Det gör det möjligt att redan under blomningen förutsäga risken för gråmögelangrepp på bären senare. Väderstationen i Skänninge intresserar många, berättar växtodlingsrådgivare Andreas Kronhed på Lovanggruppen.

– Framförallt gråmögelprognosen. Nu börjar man ringa och fråga "hur har det sett ut i prognosen, tror du vi kan hoppa över den här bekämpningen?" Och utifrån prognosen så kan jag svara, säger Andreas Kronhed.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".