Flyktingar flyttar från länets småkommuner. Nästa år prioriterar Boxholm integration med praktik och jobb för att få unga flyktingar att stanna. - Det finns lika gott om arbeten här som på andra ställen, säger kommunchef Göran Lundström. Foto: Lars Christophersen/SR
Östergötland

Få invandrare i småkommuner

"De unga kan stanna"
1:33 min

Nästan all invandring till länet går till Linköping och Norrköping, medan däremot få bosätter sig i småkommunerna. Boxholm har till exempel ökat antalet invandrare med 30 personer på 20 år.

Norrköping och Linköping har de senaste 20 åren fördubblat andelen i invandrare i respektive kommun. Boxholm däremot har nästan ingen ökning alls av andelen nysvenskar; endast 30 personer fler under samma period.

Länets mindre kommuner som Boxholm, Ydre och Kinda uppvisar en negativ befolkningsutveckling. Samtidigt har man i stort sett missat de senaste decenniernas invandringsvåg i Sverige.

Det visar en granskning av var utrikes födda och deras barn bosätter sig i länet, en genomgång P4 Östergötland gjort utifrån statistik från statistiska centralbyrån, scb, gällande åren 1990 och 2010.

– De vuxna flyktingar vi tar emot flyttar vidare dit där det finns utbildning, till universitetsstäderna.  Vi har inte haft fokus på frågan. Från nästa år ska vi erbjuda praktik med handledning för våra flyktingar här i Boxholm, säger Göran Lundström, kommunchef i Boxholm.

Boxholm tar emot 25 flyktingar per år, hälften av dem är ensamkommande barn, flickor mellan 15 och 20 år, några av dem i sin tur unga mödrar med barn. Det är de här personerna som Boxholm ska satsa på, anser kommunchef Göran Lundström:

– Under 2013 har vi som prioriterat mål att få till integrationen. Vi måste få ut flyktingarna till våra egna verksamheter och till företag, det sker inte idag.

Också kommunstyrelsens vice ordförande Johan Birath (S) vill få ökad del av invandrarkakan. På 20 år har Boxholm ökat invånarantalet med utländsk bakgrund med 30 personer, från 290 till 320 själar. Samtidigt har invånarantalet totalt minskat från 5 672 till 5 221 personer.

– Det är storstäderna som drar. Vi är beroende av ökade  statliga medel för till exempel handledarjobb i de lokala företagen, säger Joah Birath.

– Den bästa integrationen sker egentligen mitt i Sverige, här ute i spenaten om man säger så, menar Johan Birath.

Riskerar man en lite instängd världsbild om man inte får mer invandrare på en mindre ort?

– Det är jag övertygad om. Som lärare ser jag att invandrarelever ofta har mer av motivation och framåtanda. Jag kan inte se det som något annat än ett rent kompetenstillskott, säger Johan Birath.

Han påpekar att småkommunerna i länet är vana vid att samverka för att över huvud taget klara sig.

– Här kanske man kan tänka sig att skjuta till medel för att tillsammans jobba tematiskt med integrationen, funderar Johan Birath.

Det är kommunens "flyktingflickor" man ska satsa på säger kommunchef Göran Lundström. I den gruppen har man tidigare sett att man återvänt till orten efter utbildning.

– De lite äldre tror vi inte vi kan hålla kvar. Men de unga kan vi få att stanna. Det finns lika gott om arbeten och uppgifter att utföra för dem här som på andra ställen, säger Göran Lundström. 

P4 Östergötlands granskning bygger på statistik från statistiska centralbyrån, scb:s uppgifter om befolkning av utländsk härkomst mellan 1990 och 2010. Med utländsk härkomst syftas här på utrikes födda och på barn till en eller två utrikesfödda föräldrar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".