Lars-Erik Larsson och MIG-planet.
1 av 4
Lars-Erik Larsson och Mig-planet. Foto: Privat och bild ur Krigsarkivets arkiverade handlingar.
Lars-Erik Larssons uppgift den natten var att undersöka några av planets instrument, bland annat gyroflexsiktet (på bilden) och en horisontindikator plus några andra "mindre intressanta grejer."
2 av 4
Lars-Erik Larssons uppgift den natten var att undersöka några av planets instrument, bland annat gyroflexsiktet (på bilden) och en horisontindikator plus några andra "mindre intressanta grejer." Foto: Krigsarkivet.
Lars-Erik Larsson.
3 av 4
Lars-Erik Larsson. Foto: Privat.
MIG:en tog mark på gränsen mellan Halland och Västergötland, mittför Jonsjö säteri i Veddige och alldeles intill järnvägslinjen Borås - Varberg.
4 av 4
Mig:en tog mark på gränsen mellan Halland och Västergötland, mittför Jonsjö säteri i Veddige och alldeles intill järnvägslinjen Borås - Varberg. Foto: Bild ur Krigsarkivets arkiverade handlingar.
Linköping

Lars-Erik höll tyst om operationen i fyrtio år

2:19 min

Lars-Erik Larsson från Linköping minns hur han under en natt med stort hemlighetsmakeri undersökte det polska Mig-planet som nödlandade utanför Veddige 1957.

Mig-planet som för sextio år sen kraschade utmed Viskan i Veddige väckte mångas frågor. Piloten visade sig vara en polsk 24-årig löjtnant som var trött på livet bakom Järnridån och därför rymde med sitt Mig-plan. Planet blev riktigt intressant för det svenska försvaret. Efter någon dag drogs det upp från åkern vid Viskan till riksväg 41 där man började demontera vingarna.

Eftersom planet hade huvudbuklandat var det inte flygvärdigt, så de svenska myndigheterna kom överens med polackerna om att det skulle föras till Stockholm med lastbil och därifrån med båt till hamn
i Polen.

Men på vägen hände en hel del grejer.

Det var främmande makts prylar som man skulle lämna tillbaka utan att de skulle veta att man hade tittat på det.

Lars-Erik Larsson jobbade då på centrala flygverkstaden på Malmslätt i Linköping, som låg precis invid E4:an – just den vägen som planet skulle transporteras. Där låg även Försökscentralen, som var den organisation i Sverige som ansvarade för flygutprovning och flygtester. Och i smyg passade svensk flygmilitär på att undersöka hela planet. Lars-Erik Larsson berättar hur han mindes den här – då – väldigt hemliga händelsen:

– Ingen fick veta om vad det var vi sysslade med. Vi gick hem som vanligt på kvällen och kom tillbaka sen vid 18-tiden. Vi pratade aldrig om det efteråt vi som var inblandade, säger han.

De provsköt kanoner, gjorde materialanalyser på vapenarsenalen och materialet i flygplanet, på drivmedel och på smörjmedel. Lars-Eriks uppgift var att undersöka några av planets instrument.

– Officierarna som kom med materielen hade det i kartonger när de kom  insmygande där. Det var främmande makts prylar som man skulle lämna tillbaka utan att de skulle veta att man hade tittat på det, säger han.

Jag tänkte att det var förståndigt naturligtvis att man tog reda på så mycket som möjligt, man ville ju veta vad fiendens kärra gick för.

Hela natten undersökte de planet. Allt materiel var märkt med det sovjetiska statsvapnet, hammaren och skäran. Det var lite förvånande hur bra teknik de faktiskt hade i flygplanen från östblocket, säger Lars-Erik.

– Vi förstod ju att ryssarna inte var så taffliga som vi hade trott innan.

Många tankar rullade frampå morgonkvisten när han gick hemåt, berättar han. Och han förstod att det inte var något han kunde prata om på länge.

Han och hans kolleger höll tyst. Ända tills ärendet blev "avhemligat" och Lars-Erik Larsson valde att skriva om händelsen i boken Flyginstrument på Malmen 1919-1999.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".