1 av 4
2 av 4
Sinn Fein protesterar mot regeringens hantering av den ekonomiska krisen utanför parlamentet i Dublin.
3 av 4
4 av 4

Irland folkomröstar om EUs finanspakt

Ekonomiska krisen slår hårt mot irländarna (2009)
5:09 min

Om nejsägarna vinner torsdagens folkomröstning  kommer Irland att stängas ute från den permanenta krisfond som EU sjösatte sommaren 2011. Blir det ett ja till finanspakten innebär det ännu hårdare budgetdisciplin i ett land som redan tvingats göra stora åtstramningar.


EU gav 2010 ett nödlån på 85 miljarder euro till Irland där folket visat sin ilska över regeringens sätt att hantera ekonomin. Kontrasten var stor till det irländska 90-talet då ekonomin gick som tåget.

 Under framför allt den senare halvan av 90-talet var den ekonomiska utvecklingen kraftig och landet gick under benämningen den Keltiska tigern. 1997 var tillväxten uppe på 7% och väntades öka. Framtiden såg ljus ut och det rådde inte heller någon dramatisk oenighet kring den ekonomiska politiken: 

I Studio Ett betraktade man förundrat 1997 det irländska undret. Men konstaterade samtidigt att landets huvudstad riskerade att fara illa i ekonomiyran. Moderna bankpalats sköt i höjden och bröt sönder det gamla Dublin: beståndet av de typiska georgianska husen från 1700-talet var på väg att försvinna i förfärande takt.

 
I ett deppigt svenskt ekonomiskt klimat 1998 gjorde Tendens ett program om framtidstro. Irland var självklar ett av de länder man vände blicken mot för att skåda en gnutta optimism. Irland beskrivs som den verkliga kometen på den nationalekonomiska himlen: Bruttonationalprodukt var större än den svenska, skattelättnader för investerare gav mellan 30 och 40 tusen nya jobb årligen och landet kunde dessutom håva in generösa EU-bidrag för sin jordbrukspolitik.



 
I nästan 40 år har Irland varit en del av den europeiska gemensamma marknaden.  Det var 1973 som Irland trädde in i  EEC som EU hette från början. 80 % av irländarna röstade ja till inträdet, men ett år senare när radions Bertil Romilson besökte det fattiga landet var missnöjet och besvikelsen stor. Höjda matpriser och hyror kombinerat med hög arbetslöshet hade försämrat villkoren ytterligare för irländarna.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".