1 av 4
2 av 4
3 av 4
4 av 4

Bomberna som skakat Sverige

22 min

Terrorbomben i Stockholm är inte den första som exploderat i Sverige. Sprängningen av västtyska ambassaden och attentatet mot Norrskensflamman är exempel som krävt människoliv. Redan 1908 sprängdes fartyget Amalthea med engelsla strejkbrytare ombord.   

 
Sommaren 1908 strejkade hamnarbetarna i Malmö för bättre villkor. När arbetsgivarna kallade in engelska strejkbrytare sågs det som en enorm provokation av arbetarna. En av dem, den då 19-årige Anton Nilsson, rodde på natten ut till fartyget Amalthea där engelsmännen sov och placerade ut en bomb. En människa dog och flera skadades. Anton Nilsson dömdes till döden men straffet omvandlades senare till livstids straffarbete.

1917 benådades Anton Nilsson och kom att leva ett långt och händelserikt liv. I959 berättade han för Paul Björk om sprängningen av Amalthea.

 
1940 detonerade en bomb på den kommunistiska tidningen Norrskensflammans redaktion.. Fem personer, varav två barn, dog och lika många skadades. Motivet var poltiiskt. Det var mitt under brinnande världskrig och kommunister utmålades som presumptiva landsförrädare. Bakom bombdådet stod Luleås landsfiskal, flera militärer och en journalist från konkurrenttidningen.

Märkligt nog finns ingenting om detta attentat bevarat i radioarkivet. Möjligen är förklaringen att det skedde mitt under andra världskriget när så mycket annat krävde uppmärksamhet.

 
Desto mer välbevakad var sprängningen av västtyska ambassaden i Stockholm år 1975. Ambassaden hade ockuperats av medlemmar i Röda arméfraktionen. Deras krav var att fängslade RAF-medlemmar i Tyskland skulle friges. Ett krav som den västtyska regeringen vägrade att gå med på. Dramat krävde fyra människoliv, två av ockupanderna och två ur ambassadens personal.



Alla uppmärksammade bomber har inte haft politiska motiv. I början på 1980-talet härjade den så kallade bombmannen i Stockholm. Motivet ansågs börja som en personlig hämnd mot en åklagare och fortsatte som en vendetta mot statliga myndigheter. Bomber exploderade i skatteskrapan i Stockholm, på kronofogdemyndigheten i Nacka och hemma hos åklagaren.  

Inte heller Sabbatssabotören som härjade i Stockholm i mitten på 1940-talet hade några politiska motiv. Men genom att lördag efter lördag placera ut dynamitladdningar på olika ställen i innerstan fick han rädslan att slå rot hos stockholmarna.

Polispådraget var enormt. Hemvärnet kallades in. Tusentals frivilliga patrullerade gatorna. Ändå dröjde det innan sabbatssabotören kunde gripas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista