1 av 5
Dag Hammarskjöld berättar för världspressen att han tar jobbet som generalsekreterare.
2 av 5
Det störtade flygplanet 1961 med Dag Hammarskjöld ombord undersöks för att hitta ledtrådar till kraschen.
3 av 5
4 av 5
5 av 5

Hammarskjöld – en svensk världspolitiker

Dag Hammarskjölds betydelse idag (2011)
31 min

Nya omständigheter och bevis gör att FN än en gång bör utreda flygolyckan när Dag Hammarskjöld dog. Den slutsatsen drar en internationell juristkommission. Det var den 18 september 1961 det svenska DC6b-planet störtade i Ndola i Nordrhodesia, nuvarande Zambia. Världen fick chockbeskedet: FN:s generalsekreterare, Dag Hammarskjöld, är död.



 
Det var under Kongokrisen – kanske Dag Hammarskjölds största utmaning som FN-chef – som planet rapporterades försvunnet. 
Efter självständigheten från kolonialmakten Belgien 1960 skakades Kongo av svåra maktstrider, förvärrade av belgarnas agerande. 
Konflikten blev en del av kalla kriget, där öst och väst valde olika sidor.  FN-trupper skickades dit för att lugna ner läget men lyckades inte förhindra mordet på  Kongos premiärminister, Lumumba, som skedde i utbrytarstaten Katanga. När Hammarskjöld dog var han på väg till ett möte med Katangas ledare, Tshombe.

 

 
Sovjetunionens ledare, Nikita Chrustjov, hade under våren 1961 lagt ansvaret för mordet på Patrice Lumumba, på FN:s generalsekreterare och krävt hans avgång. 
 
I ett tal i FN:s generalförsamling bemötte  Dag Hammarskjöld avgångskraven  och förklarade att han inte hade några som helst planer på att lämna sin post.



 
 
I början av maj 1962 var FN:s egen utredning om orsaken till flygplanshaveriet klar. En rapport som inte gav något entydigt svar.  Ingen av teorierna om orsaken till Ndolakatastrofen kunde vare sig bekräftas eller avfärdas. Ett stort utrymme lämnades för framtida spekulationer.
 

 
Spekulationerna kring Dag Hammarskjölds död tog ny fart i början på 1990-talet när en brittisk tidning publicerade uppgifter som tydde på att flygplanet varit utsatt för ett attentat. Detta föranledde UD att göra en ny utredning . Den leddes av förre ambassadören Bengt Rösiö. Hans slutsats var att attentat inte kunde uteslutas men att det verkade långsökt.


40 år efter flygkraschen, år 2001, gav historikern Hans Villius i God morgon världen sin syn på spekulationerna kring dödsorsaken.  Var det sabotage, beskjutning, maskinfel eller mänskliga faktorn som orsakade flygplanskraschen 1961?

Det var den 7 april 1953 som Dag Hammarskjöld valdes till FN:s generalsekreterare. Vilken betydelse har han 50 år efter sin död? Om detta samtalar Stina Oscarsson, Mats Svegfors och Peter Wallensten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".