1 av 3
2 av 3
3 av 3

Hellre arbetslös än ett "skitjobb"?

Skyldigheter och rättigheter som arbetslös (1972)
27 min

Får man vara kräsen som arbetslös? Det är en ständigt lika aktuell moralfråga när det gäller ungdomsarbetslöshet. 1972 var 45 000 ungdomar utan jobb. I Familjespegeln diskuterades om svårigheten för de unga var ett problem som kommit för att stanna. Vilka krav ska man i så fall kunna ställa på de arbetslösa?



1980 avskaffade den borgerliga regeringen beredskapsarbeten för ungdomar. Ansvaret för unga upp till 18 år flyttades från arbetsförmedlingen till gymnasieskolan. Ett av argumenten var att lönen kunde locka onödigt många ungdomar att avsluta sina studier för tidigt. Motståndarna till förslaget hävdade å sin sida att man satte skoltrötta ungdomar på bar backe och att ersätta beredskapsarbete med praktikplatser på företag bara var ett sätt att minska statens utgifter och ge företagen gratis arbetskraft. Det var med knapp majoritet förslaget klubbades genom i riksdagen. Lars Runesson rapporterade i Ekot.







1983 hade socialdemokraterna fått tillbaka regeringsmakten. Då fanns det 30 000 arbetslösa 18-19-åringar i Sverige. I sin sysselsättningsproposition ville den socialdemokratiska regeringen tvinga kommunerna att fixa jobb åt de arbetslösa ungdomarna genom så kallade ungdomslag. Det innebar fyra timmars arbete om dagen i någon av de kommunala verksamheterna. De ungdomar som vägrade delta skulle bli utan det kontanta arbetsmarknadsstödet, KAS. Något som många av de berörda ungdomarna inte gillade. Eller som en kille uttryckte det: ”Jag tycker inte om de jobb man kan få när man saknar utbildning så jag tar hellre pengarna direkt".


Tillhör man en förlorad generation om man vid 24 års ålder ännu inte fått jobb? Den frågan ställdes i Studio ett på våren 1994. I spåren av den ekonomiska krisen hade det blivit allt svårare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Politikerna diskuterade olika lösningar. En var sänkta ungdomslöner och en annan garanterad utbildning eller beredskapsarbete efter 100 dagars arbetslöshet.


Ungdomsarbetslösheten var en stor fråga i riksdagsvalet 1994. Hur skulle man få in ungdomarna på arbetsmarknaden? Men Jesper, en av de unga arbetslösa var själv inte särskilt engagerad. Att inte ha ett jobb var nästan som ett privilegium, menade han, och gav tid att tänka, läsa och utvecklas som människa. A-kassan räckte gott och väl för hans behov och i framtiden tänkte han att han skulle kunna börja plugga.





1998 var arbetslösheten var dubbelt så hög för de unga jämfört med dem över 25 år. Samtidigt diskuterades att unga var kräsna och nobbade jobb inom till exempel vården. Det fanns dom som hellre gick på bidrag än tog ett okvalificerat jobb. I Tendens i maj 1998 ställdes frågan hur man skulle få arbetsmarknad och ungdomar att passa bättre ihop.



 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".