Tisdag 27 januari

Hörlurarna till datorn på mitt skrivbord har gått sönder.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra.

Vi har gjort många omorganisationer inom Sveriges Radio genom åren.
Nuförtiden ska vi alltid kontakta Helpdesk om något går sönder. Vem man kontaktar vet man inte, Helpdesk kan finnas lite varsomhelst i landet, det är olika, olika dagar. Det kan ju t.om vara någon här i vårt eget radiohus som är Helpdesk. Fast det vet man inte när man ringer.
Nå, jag har inte kommit mig för att kontakta Helpdesk om mina hörlurar än. Och jag blir lika irriterad varje gång jag ska lyssna på något i min dator - och det ska jag ju nästan hela tiden. Hörlurarna går liksom inte att göra mindre utan hänger ner, över halva örat bara.
Men snart har jag kanske vant mig... Man vänjer sig ju vid det mesta.

Försöker ta en bra bild på Dalarnas Idrottsförbunds nye idrottschef när han varit gäst i Tolvåties studio. Den ska läggas ut på webben.
Känner mig inte alls lika bekväm vid kameran som vid mikrofonen. Men bilden blir rätt bra ändå. De flesta är förunderligt snälla, både när de ska posera för en bild och när de ska bli intervjuade.
I programmet medverkar också Isabella och Sanna som var på studieresa i nian till Auschwitz. Jag fixar lite kaffe till dem innan de ska in till Brita i studion.

Under programmet lyssnar jag på röster som kommer in på vår insändartelefon om förtroendet för Försäkringskassan. Förtroendet verkar vara lika med noll, helt enkelt.
Det är väldigt olika hur många samtal som kommer in till telefonsvararen, det beror på ämnet. Ibland är det uppåt 50, ibland bara två, tre. Ibland inga alls. Märker vi det brukar vi i fortsättningen av programmet låtsas som om det regnar, alltså som om vi aldrig bett folk att ringa... Av någon anledning vill vi inte erkänna att ingen ringde...
Fast det händer inte så ofta längre. Lyssnarena har blivit mer och mer vana att höra av sig och ”interaktivitet” i medierna har nog kommit för att stanna. Det är kul och blir bra radio!

På lunchen får jag problem med nya mikron som äntligen kommit.
Ja, alltid är det nåt. Med den snabba tekniska utvecklingen är alla nybörjare hela tiden. Det finns väl någon vits med det också... Ingen kan ju gå omkring och vara kaxig för att man kan...för alltid är det något man inte kan, man måste fråga varandra hela tiden.

Mitt googlande på ordet coach igår har gett resultat. I morgon åker förhoppningsvis Tolvåties reporter till Avesta för att göra ett reportage om detta fenomen som trängt in på alla nivåer i samhället.
Kanske behöver jag också en coach. Ska fundera på saken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".