Allt fler döms till samhällstjänst

Allt fler döms till samhällstjänst i Dalarna. Från det att domstolarna fått möjlligheten att döma till villkorlig dom med samhällstjänst, har det ökat med 50 procent. Det är personer, som man tror inte gör nya brott, som får den här typen av straff. De får då arbeta i samhällstjänst utan betalning.

– Men man får ju ändå känna på ett straff. Det säger Linda Molin, som dömdes till villkorlig dom med samhällstjänst för medhjälp till ekonomibrott.

– Man jobbar gratis och nog känns det som ett straff, förklarar hon. Man får det här försöket och sköter man sig inte, så är det fängelse som gäller.

Det är vanligast att samhällstjänst utdöms i samband med en villkorlig dom. Då jobbar man i samhällets tjänst ett visst antal timmar utan att få betalt. Den som inte sköter sig under prövotiden får fängelse vid nästa brott.

1999 var första året domstolarna kunde ge det straffet, villkorlig dom med samhällstjänst. Då var det bara 113 som fick den påföljden. Förra året dömdes 176 personer.

På frivården ser man positivt på den här utveckling. Erik Rassimus är handläggare där:

– Man ska se det här som ett ett förmånligare alternativ än ett kortare fängelsestraff.

– Många av de här personerna döms kanske för första gången och lever under ordnade förhållanden, säger Erik Rassimus.

– Brotten är kanske också en engångföreteelse och de här personerna bedöms ha liten risk för återfall i brott.

– De vill göra bort det här så fort som möjligt och göra bra ifrån sig.

Emma-Karin Björk
emma-karin.bjork@sr.se