1 av 2
Foto: Matilda Eriksson Rehnberg/Sveriges Radio
2 av 2
Anna Nordberg oroas över att hagar och ängar växer igen. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio

För få stora gårdar hotar ängarna

1:47 min

Våra svenska ängs- och betesmarker växer igen i betydligt snabbare takt än vad man hittills trott. På tio år har en nästan femtedel av markerna försvunnit visar en ny utredning.

Kor som betar i en svenska sommarhage blir en allt ovanligare syn. Det får konsekvenser för det typiska svenska kulturlandskapet, med ängar och hagar fulla av unika örter och andra växter.

I början av 2000-talet gjordes en stor inventering för att få veta hur mycket ängs- och betesmark det fanns kvar i Sverige.

Nu har jordbruksverket gjort en ny utvärdering som visar att inventeringen inte stämmer längre. 18 procent av det som för tio år sen klassades som värdefull ängs- och betesmark, har nu vuxit igen. Det mesta går inte ens att återställa utan är förlorat för all framtid.


– Vi visste att det växte igen, men inte att det växte igen så mycket, och så snabbt,  säger Anna Nordberg, utredare på analysenheten för Jordbruksverket i Jönköping.


– Fem procent går att restaurera, men tolv procent går inte att rädda,

Är det mycket eller lite?


– Det är en stor förändring på tio år, och det känns ganska allvarlig.

Utvecklingen har gått fort, fortare än experterna trott. Om inget görs snart kommer ännu mer mark att växa igen och det kan slå hårt mot landsbygden.

– Då får vi en minskad biologiskt mångfald, och en mindre attraktiv landsbygd. Vi förlorar det traditionella öppna odlingslandskapet med blommor och insekter.

Det är det moderna lantbruket som är orsaken till att markerna växer igen.

– Markerna slutar betas när djurbesättningarna blir större och koncentrerade till få platser, säger Anna Nordberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista