Foto: SR.

Vi reder ut budgetbråket

I fredags presenterade den rödgröna landstingsledningen sitt budgetförslag för det kommande året. Ett förslag som mötts av häftig kritik av oppositionen eftersom dom rödgröna vill stryka en stor del av det underskott som landstinget samlat på sig genom åren. Men vad kan det här egentligen få för konsekvenser för folk i länet?

För att ekonomin i ett landsting ska anses som bra så måste budgeten vara i balans. Landstingets kostnader tex. löner till läkare eller inköp av mediciner får inte vara högre än landstingets inkomster, som framför allt består av skatten som vi alla betalar till landstinget.

Men i landstinget Dalarna så har kostnaderna under flera år varit högre än inkomsterna, landstinget har fått ett underskott i budgeten. För att kunna betala utgifterna dom åren som landstinget gått med underskott har man alltså fått lov att ta pengar från något annat håll. Och då har landstinget tagit pengar från sitt eget kapital, sin sparbössa.

Landstinget hade kunnat låna pengar för dom här utgifterna, men då hade dom också fått lov att betala ränta och det hade blivit ännu dyrare. Genom att ta från sparbössan undviker dom räntan, men det har lett till att sparbössan nu är tom.

Under åren har det här samlade underskottet växt till ungefär 800 miljoner kronor.

Och trots att det här egentligen inte är någon riktig skuld som till exempel en bank kan kräva tillbaka måste landstinget redovisa underskottet i budgeten för att man ska ha koll på hur mycket pengar man egentligen förbrukar.

Och Enligt kommunallagen så får ett landsting inte ha en budget i obalans i mer än tre år så nu måste Landstignet Dalarna komma tillrätta med det här.

Det vill landstingsledningen göra genom att man helt enkelt skriver av en del av det här underskottet, 560 miljoner. Egentligen får man inte göra så, men ledningen åberopar synnerliga skäl och menar att alternativet är att man får lov att göra så drastiska nedskärningar i sjukvården att patientsäkerheten äventyras om man inte tar till det här knepet.

Enligt Anders Nilsson på SKL, Sveriges kommuner och landsting, är det här en ovanlig manöver men det är landstingsfullmäktige som beslutar i frågan och röstar dom ja så blir det så även om någon skulle överklaga beslutet.

Däremot säger han att om landsting skulle börja missbruka det här och ofta åberopa synnerliga skäl så skulle det förmodligen leda till att reglerna skärps.

Oppositionen i landstinget är mycket kritiska till det här och menar att tilltaget gör att landstingslednignen bara skjuter det dåliga ekonomiska läget på framtiden och att det blir våra barn och barnbarn som kommer få lov att hantera situationen. Dom menar också att landstinget kan få problem att få låna pengar framöver om långivare ser att man kanske inte kan betala tillbaka pengarna.

I teorin skulle det kunna hända att långivare drar öronen åt sig om dom inte tror att landstinget kan betala sina lån, men i praktiken är det ganska osannolikt eftersom landstinget har beskattningsrätt.

Det betyder helt enkelt att om ekonomin i landstinget blir så dålig att man inte kan betala lån eller andra utgifter så höjer man skatten och löser situationen på det sättet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".