Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisens punktmarkering av livsstilskriminella har tappat i prio

Publicerat fredag 14 november 2014 kl 13.23
"Dels har vi färre fokuspersoner, dels kanske inte vi har prioriterat det lika hårt. Och det är ju faktiskt domstolarna som dömer till fänge
(2:26 min)
Inbrott i villa med hjälp av en kofot. Foto: Jonas Ekströmer/TT.
De som räknas som livsstilskriminella står för merparten av mängdbrotten, exempelvis stöld, inbrott, ringa narkotikabrott och grov olovlig körning. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Personer som i princip har kriminalitet som en livsstil är också dem som begår de flesta brotten. Men hur väl polisen lyckas med att sätta de här personerna bakom lås och bom, det varierar kraftigt över landet. Dalarna är bland de sämre länen. 

Tidigare var arbetet mot livsstilskriminella ett särskilt projekt, men i dag ingår det i ordinarie verksamhet.

– Det är möjligt att det har tappats lite i prioritering på det här nu. Det får vi ju se över, säger Sten Sabel, operativ chef vid Polisen Dalarna.

Polisen arbetar med en lista på fokuspersoner - alltså personer som polisen vill följa särskilt noga. I Dalarna är det just 104 personer på listan, men den förändras hela tiden.

– Vi har räknat med mellan 100 och 250 personer, svarar Sten Sabel på frågan hur många livsstilskriminella som finns i Dalarna.

Hur polisen når de livsstilskriminella är inte helt lätt att mäta, men ett sätt är att räkna antalet månader i fängelse som döms ut till den här gruppen. 

Här skiljer det sig stort mellan olika polisområden. Halland ligger i topp med 113 månader under året medan exempelvis Uppsala har noll. Här i Dalarna har det hittills i år dömts ut 16 månader, vilket gör att länet hamnar på den nedre halvan i landet.

Men polisen Sten Sabel påpekar att antal månader i fängelse inte är det enda som räknas.

– Visst det är ett mått på hur arbetet går framåt med livsstilskriminella. Får man dem inkapaciterade då gör de ju inga brott under den tiden, säger han och fortsätter:

– Men viktigare är väl egentligen att få dem tillbaka till samhället som goda medborgare och då är det inte fängelsedomen i sig som är det viktiga. Då behövs vårdinsatser. Men det är ju inte helt lätt - de lever ju på brott.

Och hittills i år har det bara satts in en enda vårdinsats när det gäller gruppen livsstilskriminella i Dalarna. Det är mindre än på många andra håll i landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".