Begravningstvisterna har ökat i Dalarna de senaste fem åren. FOTO: Sofie Lind/Sveriges Radio.
1 av 2
Begravningstvisterna har ökat i Dalarna de senaste fem åren. FOTO: Sofie Lind/Sveriges Radio.
Erik Belin är kyrkogårdschef i Borlänge. Här står han vid det gamla krematoriet i Borlänge. FOTO: Sofie Lind/Sveriges Radio.
2 av 2
Erik Belin är kyrkogårdschef i Borlänge. Här står han vid det gamla krematoriet i Borlänge. FOTO: Sofie Lind/Sveriges Radio.

Fler bråkar om begravning

3:27 min

Kremeras eller inte, begravas här eller där. Det är frågor som många avlidna lämnar obesvarade och som allt oftare leder till bråk. För i Dalarna har närmare 40 fall hamnat i förvaltningsrätten de senaste fem åren - just för att de varit oense om vad en avlidnes önskan egentligen kan ha varit.

-- Det är sällan man är oense om kremeras eller jordbegravning, men platsen kan man vara väldigt oense om. Det beror på att man har andra konstellationer - man har gift om sig, har barn på olika håll och det finns olika uppfattningar om var det här borde vara, säger Erik Belin, kyrkogårdschef i Borlänge.

Det handlar om att ta reda på vem som egentligen vet bäst om vad den avlidne hade önskat i och med sin sista vila.

– Det finns ingen som är ”första” att tala om – man kan tänka att make eller maka vara den som fick avgöra. Utan det är den som kan bevisa att det här var det den döde ville, säger Erik Belin.

Fast i vissa fall kan bråken bli så infekterade att de inte går att lösa i församlingen, utan måste då gå vidare till länsstyrelsen - men inte ens där tar det slut, menar Karin Kjellin som arbetar där.

– Det är ganska vanligt att vårt beslut överklagas för det är ofta någon av parterna som tycker att vi gjort en felaktig bedömning om vi inte följt det de tyckte.

Länsstyrelsens beslut överklagas då till förvaltningsrätten och blir en regelrätt rättstvist. Och efter att P4 Dalarna tittat närmare på fallen, så visar det sig att närmare 40 fall hamnat ända i förvaltningsrätten de senaste fem åren - och antalet fall har ökat för varje år. Bara under 2014 togs 12 ärenden upp.

I ett fall har det handlat om en man, vars bröder ville begrava honom i släktens familjegrav, samtidigt som hans sambo sen mer än 20 år tillbaka menar att han inte velat det eftersom hon inte skulle tillåtas att begravas där.

I ett annat fall gick en person bort väldigt hastigt och lämnade två barn efter sig. Frågan är då, när uttryckte han sin vilja senast och till vem? Till sin mamma eller till sin före detta sambo som han hade barnen med?

Båda fallen gick faktiskt så långt som till kammarrätten - och där förvaltningsrättens beslut faktiskt ändrades. Fast det är de är två fall av totalt tre som nått ända dit sen 2010 – samtidigt som alla tvister hade kunnat undvikas om något funnits nedskrivet.

– Man behöver inte skriva ner allt och det behöver inte vara märkvärdigt. Det finns en bra funktion som heter Vita Arkivet hos begravningsbyråer där man kan skriva ner allting – vad man vill ha för präst och musik. Men det är inte nödvändigt. Har man bara skrivit ner till exempel ”jag vill bli kremerad och jag vill bli gravsatt i askgravlund”, eller askgravplats, då är det det som gäller, säger Erik Belin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista