Kerstin Erlandsson ordförande på Vårdförbundet har hört att sjuksköterskorna har bristande språkkunsskaper. Foto: P4 Dalarna
1 av 2
Kerstin Erlandsson ordförande på Vårdförbundet har hört att sjuksköterskorna har bristande språkkunsskaper. Foto: P4 Dalarna
Tomas Riman är divisionschef på kirurgen. Foto: P4 Dalarna
2 av 2
Tomas Riman är divisionschef på kirurgen. Foto: P4 Dalarna

Bemanningssjuksköterskor klarar inte språket

2:59 min

Sjuksköterskebristen ledde till att landstinget rekryterade personal från utlandet under sommaren. Sköterskorna är inhyrda via ett bemanningsföretag som ska stå för deras språkutbildning. Något som inte har fungerat säger Vårdförbundet.

- Jag har hört att språket har varit ett problem. Det är inte så lätt att komma från ett annat land med ett helt annat språk och komma hit i svensk hälso- och sjukvård, säger Kerstin Erlandsson, ordförande på Vårdförbundet Dalarna.

Det är tolv sjuksköterskor från Baltikum och Ungern som har förstärkt bemanningen på kirurgen i Falun och medicin i Mora sedan maj. Redan då uttryckte vårdförbundet en oro över hur språket skulle fungera.

Tomas Riman är divisionschef för kirurgen och en av de ansvariga för rekryteringen, och säger så här om situationen:

- De här sköterskorna har hjälpt till att upprätthålla bemanningen under sommaren på ett bra sätt, det har varit en del bekymmer med språket så det har varit svårt för dem att arbeta självständigt. Men de har varit yrkesmässigt väldigt kompetenta och de har bidragit till verksamheten har kunnat rulla under sommaren.

Du säger att de har hjälpt till, har de kunnat arbeta som sjuksköterskor?

- De har arbetat som sjuksköterskor i grunden sen kommunikationsbiten har varit svår särskilt inledningsvis. Nu har de vistats i Sverige i några månader och lär sig språket succesivt, säger Riman.

Kerstin Erlandsson har en annan uppfattning.

- Vad jag har hört så har det inte varit någon hjälp för avdelningarna den här sommaren. Som sjuksköterska är man väldigt beroende av att kunna förmedla sig med omgivningen och inte minst dokumentationen är väldigt viktig idag, så att det blir rätt. Jag tror inte att det är helt lätt om man inte har hunnit eller fått möjlighet att lära in språket ordentligt. Vad jag har förstått så har det varit problem, säger Kerstin Erlandsson.

Fackförbundet ser hellre att landstinget anställer sjuksköterskorna direkt utan bemanningsföretag för att få en långsiktighet i vården.

- Vi valde det här som en ny modell, att få sjuksköterskor som arbetar mer över tid, så att man får en kontinuitet som vi tycker är bra för patientsäkerheten och för vården, säger Tomas Riman.

Men om du talar om kontinuitet och långsiktighet, varför inte försöka direktrekrytera då?

- Det här är en modell där företaget står för språkutbildning, de organiserar allt det praktiska med sköterskornas anställning i Sverige, så det här är ett relativt lätt sätt att få hit sköterskor.

 Landstinget brukar rekrytera personal från utlandet, vanligtvis tar de hand om språkutbildningen själv, vilket brukar fungera bättre säger Kerstin Erlandsson.

- Fördelen med att rekrytera själv är att man kan forma villkoren, kanske ta en långsammare introduktion, med större möjlighet att lära sig språk och kultur, lägre kostnader, och framförallt bättre villkor för individen som kommer hit, så att de får samma lön och samma villkor. För det här blev en dyr affär, fort och fel.

485 kronor i timmen är priset som landstinget betalar till bemanningsföretaget. Sjuksköterskorna är anslutna till ett kollektivavtal men Tomas Riman vet inte exakt vad sjuksköterskorna tjänar.

- Det är dyrare jämfört med en traditionell, ordinarie fast anställning, ja. Men inte lika dyrt som de tidigare upphandlade bemanningsföretagen.

Och det beror inte på lönedumpning?

- Nej, inte alls, säger Tomas Riman, divisionschef på kirurgen.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista