Bilden visar ett montage av samiska och finska flaggan, samt en ortsskylt för Idre (Eajra på samiska).
1 av 2
I Sverige har vi fem nationella minoritetsspråk: förutom finska och samiska även meänkieli, romani chib och jiddisch. Foto: TT och Sveriges Radio. Montage: P4 Dalarna
Bilden visar Malin Rihpa, samisk samordnare i Älvdalens kommun.
2 av 2
Malin Rihpa, same och samisk samordnare i Älvdalens kommun. Foto: Jennie-Lie Kjörnsberg

Statsbidrag för minoritetsspråk går ofta till löner

Malin Rihpa: "Jag vet ingen kommun som inte betalar samordnarens löner med statsbidraget"
3:28 min

Landstinget och flera kommuner i Dalarna får statsbidrag för att ge service på minoritetsspråk som samiska och finska. Pengarna ska täcka merkostnader, men istället går de ofta till löner och kulturaktiviteter, något som gäller för alla förvaltningsområden i Sverige.

I Dalarna är Älvdalen förvaltningskommun för samiska och Borlänge, Ludvika och Smedjebacken förvaltningskommuner för finska. Även landstinget är förvaltningsområde för minoritetsspråk.

Det betyder att de är skyldiga att se till att de medborgare som vill använda sitt minoritetsspråk i kontakten med myndigheten kan göra det.

För att klara uppdraget, får de statsbidrag. Under förra året betalade regeringen ut totalt 80 miljoner kronor till de kommuner och landsting som är förvaltningsområden för minoritetsspråk.

– Statsbidraget ska gå till merkostnader, plus språkåtgärder för samiska, finska och meänkieli, säger Ellen Omma, handläggare på Sametinget.

Men en kartläggning som hon har varit med och gjort visar att pengarna från staten ofta används till övergripande kostnader och till löner för dem som jobbar med att samordna insatserna kring minoritetsspråk.

En del av pengarna får gå dit, men inte alla. Lagen säger att förvaltningsområdena ska prioritera merkostnader som uppstår på grund av språkstödjande insatser inom äldreomsorgen och förskolan.

Älvdalens kommun har bland annat använt statsbidraget till språkresor för de elever som – i brist på samiska lärare – läser samiska via Skype.

– De behöver träffa andra samiska barn, så vi har försökt åka bort till en samisk skola i Norge till exempel några gånger per år, säger Malin Rihpa, samisk samordnare i Älvdalen.

Det viktiga när förvaltningsområdena kartlägger vilka behov som finns hos just dem, och att de som talar minoritetsspråket är med och bestämmer vart pengarna ska gå.

Sametinget och länsstyrelsen Stockholm, som gjort kartläggningen tillsammans, har också tagit fram förslag till riktlinjer och en checklista och lämnat dem till regeringen. När regeringen tar beslut om de nya riktlinjerna är ännu oklart.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".