Olika uppfattningar om rovdjursgrupperna

Vad är länsstyrelsernas rovdjursgrupper egentligen till för?
Ja, det råder mycket olika uppfattning om det, det visar en färsk forskning som gjorts av doktoranden Serena Cinque vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.

- Tjänstemän på Länsstyrelsen förväntar sig att rovdjursgruppen ska vara ett slags medel för att öka acceptansen i länet. Men rovdjursgruppen medlemmar förväntar sig att påverka och ha inflytande över besluten, säger Serena Cinque, doktorand vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.

Tjänstemännen på länsstyrelsen ser rovdjursgrupperna främst som ett sätt att få ut och förankra rovdjurspolitiken ute i bygderna medan medlemmarna som representerar olika intressegrupper i första hand vill vara med och påverka och delta i besluten.

Det är riskdagen som bestämt att det ska finnas  rovdjursgrupper. Riksdagen har också bestämt  att de ska vara enbart rådgivande och inte ha någon beslutanderätt.
Serena Cingue har funnit att rovdjursgrupperna trots det faktiskt har kunnat påverka de förvaltningsplaner som länsstyrelserna har upprättat. Men hon tycker att grupperna borde får mer makt:
- Det krävs ren ändring i rovdjurspropositionen för att kunna påverka förvaltningsbeslut, säger Cingue till Dalanytt. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".