Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX/TT
Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX/TT

Omodernt att vara lucia?

"Ungdomars värld ser annorlunda ut i dag"
11 min

På flera orter runt om i landet råder brist på lucior. En av förklaringarna till att ingen vill ställa upp är att det har blivit en omodern skönhetstävling. Roger Anbratt är president för Lions Club på Lidingö, som tvingas ställa in firandet för första gången på 46 år.

– Jag har egentligen inget svar på varför. En anledning kan vara att vi har sökt våra luciakandidater på gymnasienivå, och vi har ju tappat ett gymnasium här på Lidingö, säger Roger Anbratt.

Även i Östra Göinge har man fått lägga ner firandet, som arrangerats sedan 1977, med undantag för de senaste två åren.

– Jag gjorde allt vad jag kunde. Ringde skolor och försökte engagera tidningarna. De skrev om det och uppmanade till att söka, men det hände ingenting, säger Björn Landin, Lions luciageneral i Östra Göinge.

– Det smärtar mig väldeliga att vi inte kunde genomföra det. Det är en saknad. Och jag tycker att traditioner är till för att följas, säger han.

Jonas Engman är etnolog och intendent på Nordiska museet. Han vill inte sträcka sig så långt som att tala om en trend.

– Nej, det är svårt att se att luciafirandet skulle skrotas. Däremot tycker jag att det finns något intressant i det här, och det är att vi förväntar oss att en lucia ska vara en ung, blond flicka. Jag tror att ungdomars värld ser annorlunda ut i dag, säger han.

Men är den bilden verkligen så spridd längre?

– Man ser variationer, men jag tror att vår idealbild fortfarande är att det ska vara på det här sättet. Det kan man se på hur vi presenterar lucia utanför Sverige. Där är det verkligen fråga om en blond lucia, det är mycket svenskt. Det är en stark svenskhetsmarkör.

Roger Anbratt på Lions Club Lidingö säger att det är fritt för vem som helst att söka och att man inte letar efter några särskilda yttre attribut hos kandidaterna.

– Om de är ljushåriga, mörkhåriga, eller om det är invandrartjejer eller vad det är, det spelar ingen roll. Huvudsaken är att de kan sjunga och har en positiv livssyn, säger han.

Känns det sorgligt?

– Man blir ju överraskad över att det var sådant tvärstopp i år. Men vi har sagt att vi inte kan arrangera ett luciatåg med den kvalitet vi vill ha i år. Vi ska ha en nystart och komma igen nästa år.

Jonas Engman, etnolog, säger att traditioner innebär förändring.

– Är det något vi lärt oss av historien så är det att det vi uppfattar som fast, traditionellt, saker som alltid har funnits, det är saker som alltid är under förändring.

Har du några exempel?

– Ja, se på julfirandet, som i bondesamhället såg fullständigt annorlunda ut. Så som vi firar nu, med tomte och allt, det kom till så sent som runt 1900, säger Jonas Engman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".