Snart är Indiens läkemedelsindustri näst störst i världen

9:03 min

Indien kallas ofta den fattiga världens apotek, eftersom man är världsledande på att tillverka kopierade mediciner till en billig penning. Om fem år hoppas landet bli näst största pillertillverkaren i världen, men konkurrensen från Kina hårdnar. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff, börjar sitt reportage i huvudstaden New Delhi.

I flera inslag den här veckan har Studio Ett tittat närmare på den globala medicinbranschen som omsätter 10 000 miljarder kronor per år. De svenska flaggskeppen Astra och Pharmacia såldes och inte mycket forskning finns kvar i Sverige. Hoppet sätts nu till IT inom hälsoområdet. I grannlandet Danmark går det däremot fortfarande riktigt bra för den inhemska läkemedelsindustrin.)

Bilar och trehjuliga autorickshaws tutar och slingrar sig fram i en aldrig sinande ström intill Kapton Medicos kioskliknande lucka på ett av 25 miljoner staden Delhis alla apotek. Jag frågar apotekaren Rajendra Goel om de säljer någon kinesisk medicin?

- Nej vi har ingen sådan medicin, bara från Indien, folk vill köpa indiskt för det är billigare, svarar Rajendra Goel.

Apotekaren verkar bli lite förnärmad.

- Om vi ibland importerar så är det från bra länder som USA och Storbritannien, fortsätter han.

Jag lirkar lite och frågar om inte ingredienserna i de indiska läkemedlen trots allt är kinesiska, men det är inget Rajendra Goel vet något om.

Problemet för den indiska läkemedelsindustrin är att även om den är tredje störst i världen på att tillverka billiga pillerkopior av läkemedel där patenten gått ut, så kommer nästan alla ingredienserna idag från Kina. Så om jättegrannen i nordost surnar till på Indien och bestämmer sig för att strypa kemikaliekranarna, så stannar de indiska läkemedelsfabrikerna. Det skrämmer regeringen i New Delhi som hoppas att medicinbranschen ska fortsätta växa med runt 15 procent per år och snart bli näst störst volymmässigt i världen, efter USA.

En annan sak som ger Indien skrämselhicka är att Kina inte längre verkar nöja sig med att göra ingredienser, de vill göra färdiga piller också, och de kan göra dem 15-30 procent billigare än Indien, för de kinesiska konkurrenterna har så billig energi, stora produktionsvolymer och omfattande statliga subventioner.

På indiska industriförbundet CII har man tillsammans med regeringen dragit upp en plan som nu ska sjösättas till en kostnad av 180 miljoner kronor. På tio platser i Indien ska man med statliga pengar inrätta gemensamma forskningslabb, vatten och avloppsreningsverk, IT-resurser och kvalitetskontroll för små och medelstora läkemedelsföretag. På så sätt hoppas man att produktionskostnaderna ska kunna sänkas med 25 procent och samtidigt öka kvalitén, säger seniorrådgivaren Dr. D Sengupta.

- Absolut har vi det som mål, som en del av premiärminister Modis satsning "Make in India" för att stärka tillverkningsindustrin. Vi tror att Indien och världen behöver prisvärd hälsovård där vårt land kan vara en av de globala nyckelspelarna, säger Dr. D Sengupta.

En av de platser där industrin nu ska stärkas upp med statliga labbresurser är Hyderabad, landets verkliga pillertillverkningscentrum. Här träffar jag läkemedelsdirektören Rajesh Vennamaneni på Aswini Pharma som säger att industrin är hårt pressad.

- Vi har överproduktionskapacitet nu, så folk säljer till vilket pris som helst, och därför har etiken fått ge vika för pengar och konkurrens, hävdar Rajesh Vennamaneni.

Det är förklaringen till alla de skandaler som förekommit runt indiska läkemedelsbolag de senaste åren, enligt Rajesh Vennamaneni. USA köper enorma kvantiteter av billiga indiska läkemedelskopior och när amerikanska inspektörer från läkemedelsverket började granska de indiska företagen upptäckte de omfattande fusk. Studier som skulle bevisa effekt och säkerhet byggde på uppdiktade patienter.

Man fann glaspulver i medicinerna eller bakterier eller att de inte innehöll så mycket aktiv substans som de skulle och alltså var rätt verkningslösa. Ett gäng fabriker har fått försäljningsförbud, och den indiska läkemedelsjätten Ranbaxy gick med på att betala mångmiljardböter i USA.

Flera indiska läkemedelstillverkare har också släppt ut farligt avfall rakt ut i vattendragen, eller grävt ned i marken så att gifterna läckt ut i grundvattnet.

När jag besöker Patacheru utanför Hyderabad, där det finns ett 60-tal medicinfabriker, så möter jag en uppretad folkmassa från omkringliggande byar, och ett berg av giftigt svart slam som företaget intill grävt upp ur en damm.

Byborna har kommit hit för att klaga på att kvinnorna får så många missfall, att barnen föds med hjärnskador, att de flesta av männen har fått svarta utslag som de visar mig, och de är säkra på att de hänger ihop med illegal dumpning från läkemedelsfabrikerna.

Men ingen från företagsledningen vill prata med dem, utan skickar polisen på dem istället.

Indien har tydliga lagar kring avfall, men en monumental korruption gör att inga företag fälls. Byborna har ett mål i högsta domstolen mot läkemedelsfabrikens giftutsläpp som pågått i 25 år utan att avgöras.

Anil Dayakar på miljöorganisationen Gamana har följt läkemedelsutsläppen i decennier. Han är vatten- och avloppsingenjör, bland annat utbildad i Sverige, och har tillsammans med svenska forskare kunnat konstatera att de här fabrikerna tillverkar läkemedel som hamnar på våra apotek.

- EU kan införa regler om att läkemedel som tillverkas under sådana här förhållanden inte får köpas in, säger Anil Dayakar. Svenska kunder som börjar ställa krav på apoteken skulle kunna göra skillnad, då måste fabrikerna börja lyssna, tror han.

Idag är Indien framför allt en leverantör av billiga pillerkopior, men industrin vill framöver få fram egna bästsäljande orginalläkemedel också som kan ge riktigt stora inkomster.

Gärna för de vällevnadssjukdomar som nu också drabbar Indierna i allt högre utsträckning, som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. De fattigas smittsamma sjukdomar är inte lika lukrativa.

Det gamla svenska läkemedelsföretaget Astra grundade ett labb i Indien redan på 1980-talet. När jag för tre år sedan besökte den multinationella läkemedelsjätten Astrazenecas forskningsanläggning i Bangalore, så höll man på att ta fram ett nytt läkemedel mot tuberkulos. Men är det här verkligen lönsamt? frågade jag dåvarande globala chefen för infektionssjukdomar, Manos Perros.

- Astrazeneca gör inte det här för att tjäna pengar utan ibland måste man helt enkelt göra det rätta. I Indien är tbc en stor utmaning, om inte vi gör den här forskningen, vem skulle då göra det? svarade Manos Perros.

Ett och ett halvt år senare la företaget ned hela sin forskning kring tropiska sjukdomar, tbc och malaria och sa upp forskarna i Indien. Astrazeneca tänker satsa på kroniska sjukdomar istället. Det ger mer pengar.

Indiens läkemedelsindustri står i ett vägskäl. Kan man fortsätta vara de fattigas hovleverantör av piller utan att fuska eller förgifta dem som bor intill fabrikerna?

Kommer man att klara konkurrensen med Kina? Och de nya mediciner man nu forskar fram, blir det bara nått för den välbeställda medelklassens behov?

- Jag gillar Indien, allt är bra, läkemedelsindustrin också och de har många bra blandningar som hjälper mot alla sjukdomar, säger Rajendra Goel i Delhi.

 Johan Bergendorff

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista