Officiell minnesdag för förintade romer

13 min

På söndag 2 augusti uppmärksammas minnet av de tusentals romer som mördades under Förintelsen. Det har gått 70 år sedan andra världskrigets slut men först i år beslutade EU-parlamentet att det här ska vara en officiell minnesdag över det som brukar kallas det "glömda folkmordet". Soraya Post, EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ och Ingrid Schiöler, som arbetat med romska frågor i 40 år medverkar.

– Det är vansinnigt symboliskt viktigt för alla romer. Det är ett erkännande av den glömda historien är väldigt avgörande för all framtida arbete som vi kommer att bedriva, säger Soraya Post, EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ, som har varit med och drivit genom resolutionen.

Det som har kallats ”zigenarnatten”, natten mellan den andra och tredje augusti 1944, vad hände då?

– Ett halvår tidigare blev det uppror i lägret när man gick på de romska karlarna. Det var en ledare där som gjorde motstånd mot att drivas in i gaskamrarna. Det var man inte van vid, SS hade inte mött sådant motstånd tidigare. Vilket innebar att man tog bort alla män från lägren, man satte dem i andra läger eller mördade dem. Det som återstod var 2 987 människor och då bestämde man den andre augusti att man skulle ta slut på allihop, och då var det mest kvinnor, barn och äldre kvar.

Då hade alla mördats i lägret?

– Ja, de som överlevde som inte var romer vittnade om att röken slutade aldrig och att det stank.

Det dröjde fram till 80-talet till folkmordet på romerna erkändes av både Tyskland och FN. Hur har det påverkat romerna att det dröjde så länge?

– Det påverkar på så sätt att människor inte känner till det lidande, övergrepp och förtryck som har drabbat romerna över historien. Att inte erkänna betyder att man inte är lika mycket värd som andra människor som blivit förintade.

Ingrid Schiöler har arbetat med romska frågor i 40 år. Och har träffat många romer som överlevde Förintelsen?

– Det har varit väldigt svårt att överhuvudtaget vilja berätta. Man har velat skona sina barn. Men romerna har inte haft möjligheten att söka ekonomisk kompensation för vad de hade varit med om. De såg att andra grupper, bland annat judiska överlevare hade fått ett erkännande och få kompensation. Det har varit olika erkännanden och skadestånd där romerna inte fått sina rättigheter.

– Det är viktigt att andra augusti blir en minnesdag så att man kan sprida kunskapen till allmänheten men också till romerna själva eftersom mor-och farföräldrar inte har velat berätta.

Varför har de tigit?

– Det är så skamfyllt man har så mycket skuld och skam och det är inget man vill utsätta sina barn för. Men nu när romerna från 30-talet inte har så många år kvar att leva känner de att det är viktigt att få ut detta.

Hur många överlevande kom till Sverige?

– Under tiden 1914-1954 var Sveriges gränser stängda för romer. Det innebar att under andra världskriget, den svåraste tiden var det bara två romska flickor som lyckades komma över till Sverige med dem vita bussarna. Men i övrigt skickades alla tillbaka, säger Soraya Post.

– Vi ser ju i dag hur man avhyser människor och hur man upprepar historien.

Hur viktig är Förintelsen för den romska identiteten i dag?

– Den är jätteviktig. Att detta får komma med i historieböckerna. Och det här med att man inte berättat, varför skulle man? Det är aldrig någon som har frågat. Det har inte varit intressant för allmänheten att ta reda på vad som hände under andra världskriget.