#FLYKTVÄGEN

Jordanien pressas av flyktingar

5:50 min

De senaste månaderna har tiotusentals människor strömmat in över Europas gränser. De flesta flyr brutala krig i sina hemländer som Syrien och Afghanistan. Men antalet flyktingar i Europa kan inte på långa vägar jämföras med hur många som flytt till grannländerna, i syriernas fall, Turkiet, Libanon och Jordanien. I Jordanien där över 630.000 syriska flyktingar nu bor, har flyktingvågen påverkat hela samhället och har även fördjupat en redan akut vattenbrist. Hör Sveriges Radios utsända Johan-Mathias Sommarströms reportage från norra Jordanien.

Utanför Irbid i norra Jordanien. Vi är nära den syriska gränsen här, åker man bara lite längre åt nordosts kan man höra bombplanen och explosionerna från oljefatsbomberna i Daraa i Syrien.

Gränsen är ett spänt område, hit har både motståndare och anhängare till den syriska regimen flytt och den jordanska säkerhetstjänsten bedriver ett intensivt underrättelsearbete, det har förekommit försök till attentat och infiltration från bland annat IS.

Flyktingarna är många här, i tältlägret Zaatari i öknen bor över 80.000 syrier- lägret har med det blivit Jordaniens tredje största stad.

De allra flesta bor utanför lägren och livnär sig på ströjobb och för att få jobb måste de arbeta billigare än jordanierna och det har skapat irritation.

Bland många jordanier i norr ses nu ett växande missnöje med gästerna från Syrien.

Ghiat Almouri bor med sin familj i ett litet hus de hyr på landsbygden utanför Irbid, han bjuder på te som han kryddat med egenodlad mynta.

Han flydde från Homs när hans hus träffades av en missil och totalförstördes, det är svårt här säger han- svårt att få ihop vardagen.

– Det är egentligen förbjudet för oss att jobba. Vi är beroende av att få hjälp från FN men nu har de slutat med den hjälpen, så vi är beroende av andra för att kunna försörja oss. Det blir också lite ströjobb då och då, men inte tillräckligt säger han.

Bara några hus ifrån honom på samma gata bor Mohamed med sina bröder, deras familjer och deras far.

Mohamed tycker att det är bra att Jordanien erbjuder skydd åt Syriens flyktingar, men det börjar påverka oss nu säger han

– Det har påverkat mycket, 30-40 procent- både vad gäller jobb och bostäder säger Mohamed. När det gäller jobb arbetar syrierna för en billigare timpenning än vad jordanierna gör, det gör att många jordanier nu står utan jobb, när arbeten istället går till Syrier. Dessutom blir det färre lägenheter till jordanska ungdomar eftersom syrierna går ihop flera familjer för att hyra lägenhet.

Men för Ghiat Almouri, den syriske grannen längre ner på gatan ser frågorna annorlunda ut. Han har svårt att klara sig i Jordanien, han är en av dem som tar billiga ströjobb. Han har inget val säger han- han måste ha pengar till mat och till barnens skolgång.

– För mig personligen spelar det egentligen ingen roll men mina barn. Vilken framtid kommer de att få, jag vill ju att de ska få en bra utbildning. Det viktigaste för dem är utbildning, vem kommer att hjälpa dem att få sin utbildning?

Det syns allså tendenser till att de sociala motsättningarna ökar, särskilt i norra Jordanien. Men kanske ännu allvarligare är att landet egentligen inte kan försörja alla som bor här med något så basalt som vatten…

Jordanien är torrt, ett av världens vattenfattigaste länder per invånare.

Länder som producerar mindre än 1000 kubikmeter vatten per invånare och år räknas som vattenfattiga, Jordanien producerar i dag 200 kubikmeter per person och år, men det väntas falla till 91 om tio år.

Den kraftiga befolkningsökningen med flyktingarna från Syrien innebär att läget nu är akut.

Enligt de jordanska vattenmyndigheterna är de extra kostnaderna höga för att förmå förse flyktingarna med vatten- och tillsammans med den egna befolkningstillväxten och klimatförändringen som ger Jordanien ett allt torrare klimat, räknas läget nu som akut.

Flera vattenprojekt planeras men ännu finns ingen universallösning. Risken är att vattnet snart inte räcker till alla.

Talet om att hjälpa fler flyktingar i närområdet kanske inte är applicerbart här, eftersom naturresurserna helt enkelt inte räcker till.

Medvetenheten om vattenkrisen är stor och den bidrar till att elda på spänningarna mellan jordanier och syrier.

Väldigt många syriska flyktingar vill helst inte vara här, de vill vara i Syrien men kan inte återvända på grund av kriget, många vill också till Europa. Ghiat har en vän som reste till Sverige.

– Jag har en vän som reste till Sverige, han är väldigt nöjd och säger att det är stor skillnad på livet där. Det är mycket större medmänsklighet i Sverige.

Ghiat skulle också vilja resa till Sverige, men han kan inte, han har förlorat sitt pass när hans hus attackerades och han vill inte resa illegalt.

– Det viktigaste är att medmänskligheten i Europa är större än här. Det är stor skillnad.

Ghiat vet, precis som så många andra att han inte kommer att komma till Europa. Han är fast i Jordanien. Han har inget hopp om att kunna återvända till Syrien och när han någon gång i framtiden kommer att kunna återvända, har han inget att återvända till. Hans hus är förstört, alla tillhörigheter borta och hans gamla arbetsplats sönderbombad.

Det är inte med bitterhet utan bara nyktert konstaterande han uttalar meningen som så många syriska flyktingar sagt till mig förut och som jag med största sannorlikhet lär få höra igen.

– Om våra liv nu kan man säga att vi långsamt håller på att dö, vi dör långsamt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista