Prof. Charlotte Casper, chef barnsjukhuset Toulouse. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
1 av 5
Prof. Charlotte Casper, chef barnsjukhuset Toulouse tycker sena aborter känns mycket svårt.
Anne Derincks läkare försökte övertala till abort. Foto: privat
2 av 5
Anne Derincks läkare försökte övertala till abort när ultraljudet visade risk för Downs syndrom.
d'Eugénie Derinck 5 år (tvåa från höger) med sina syskon. Foto: privat
3 av 5
d'Eugénie Doktorn tyckte d'Eugénie 5 år (tvåa från höger) skulle aborteras pga risk att hon hade Downs syndrom.
Prof. Christophe Vayssiere CHU Toulouse. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
4 av 5
Prof. Christophe Vayssiere CHU Toulouse önskar att fler föder även svårt skadade barn som kan erbjudas palleativ vård, istället för sena aborter.

Fransk abort i nionde månaden

I Frankrike får foster aborteras i nionde månaden
7:26 min

I Frankrike får man göra abort till vecka 12. Efter det måste man ha godkännande av läkare kring att antingen mamman riskerar allvarlig fysisk eller psykisk ohälsa av graviditeten eller att fostret är skadat, men då får man å andra sidan göra abort hur sent som helst. Till och med i nionde månaden, för fostret ses inte som en egen individ utan som en del av mammans kropp.

– Just nu är det en kvinna som håller på att genomgå en sen abort, en bebis med missbildningar där föräldrarna kommit fram till att de tycker att det är ett för allvarligt handikapp och där en expertpanel accepterat förfrågan. Fostret är dött i magen för att en doktor sprutat in via navelsträngen mycket starka mediciner så att barnet sover och tillslut så slutar hjärtat ticka helt enkelt. Barnet dör då i mammans mage och sedan sätts då en vanlig vaginalförlossning igång, så hon kommer att få förlösa ett döfött barn, berättar Charlotte Casper är chef för barnsjukhuset här i Toulouse och professor i neonatologi.

Innan Charlotte Casper flyttade hit jobbade hon många år på svenska sjukhus. Ett av hennes ansvarsområden är att tillsammans med läkarkollegor besluta vilka kvinnor som ska kunna få genomgå sena aborter på grund av fosterskador, ibland i de sista månaderna av graviditeten.

När Charlotte Casper kom till universitetssjukhuset i Toulouse för tretton år sedan så tyckte hon att som barnläkare med uppgift att rädda även mycket förtidigt födda, så var det svårt att tvingas vara med och fatta beslut om att abortera barn med fosterskador som i Sverige skulle ansetts vara livsdugliga, och dessutom väldigt sent i graviditeten.

– Det är lite speciellt att man inom medicin ser som en bot att avliva ett barn eller foster. Det tycker jag fortfarande är väldigt, väldigt svårt, berättar Charlotte casper.

– Det kan vara kromosomavvikelser som Downs syndrom hos barnet och i Sverige aborteras många av dessa foster också, men bara fram till vecka 22, i Frankrike finns möjligheten hela graviditeten?

– Ja så länge fostret är i mammans mage så är det ingen egen individ utan en del av mammans i Frankrike. Därför kan föräldrarna ta beslut om sen abort, men bara om det ger svåra handikapp. Det finns ju många barn i Sveriges som föds med Downs syndrom, men det ses som ett svårt handikapp i Frankrike. Man kan säga att Frankrike är inte ett samhälle som är lätt att leva i när man har handikapp, enligt Charlotte Casper.

Charlotte Casper berättar att på hennes sjukhus så erbjuds mycket stöd till föräldrar med skadade foster för att de ska kunna fatta beslut om hur de vill göra. Om de vill föda barnet eller överväga abort. Men det är långt ifrån alla blivande mammor i Frankrike som har den turen.

För fembarnsmamman Anne Derinck i Paris som jag når på telefon, så blev hennes tredje graviditet en chock. Ett ultraljud visade att fostret troligen hade downs syndrom och läkaren rekommenderade ett fostervattenprov, trots att det riskerar att sätta igång ett missfall. Det är bättre att förlora ett friskt barn än att föda ett funktionshindrat ansåg han. Anne Derinck blev förtvivlad, men ville inte göra abort trots läkarens enträgna övertalningsförsök.

– Tänk på att er man kanske lämnar er om ni föder ett handikappat barn och att det blir en börda för familjen och samhället. Ni kan förstås alltid ångra er senare och göra abort i sjunde, åttonde månaden, sa läkaren.

Men Anne Derinck stod på sig trots panik och tårar och beredde sig på att föda ett syskon med downs syndrom. Fast så blev det inte. Flickan som heter Eugénie och som hunnit bli fem år nu föddes utan kromosomskador och är fullt frisk. Anne Derinck tycker Frankrike är allt för rädda för handikapp och att sena aborter är ett slöseri med liv, det finns barnlösa som skulle kunna tänka sig att adoptera ett barn med downs syndrom, som en av hennes väninnor gjort.

– Alla orkar inte kämpa mot läkarna för att få behålla sitt barn som jag gjorde, avslutar Anne Derinck.

Charlottes Caspers kollega, Christophe Vayssiere som är professor i obstetrik och som utför en fjärdedel av de 200 aborter som görs på sjukhuset årligen tycker också att det är svårt, både för honom personligen, men också för föräldrarna med sena aborter. Han förespråkar att fler barn även med mycket svåra fosterskador tillåts födas, och att man sen ger dem vård i livets slutskede innan de somnar in.

Någon större debatt i Frankrike kring abortlagstiftningen upplever vare sig Christophe Vayssiere eller Charlotte Casper att det finns.

I Sverige kan man alltså enligt lagen inte abortera foster så snart det blivit livsdugligt utanför magen. I Frankrike är däremot fostret en del av kvinnans kropp, och blir inte en individ med egna rättigheter förrän det fötts, och även om Charlotte Casper inte helt anammat det franska tänkandet så ser hon fördelar med båda synsätten.

– Jag tror inte att det är helt vitt i ett land och helt svart i ett. Det är så i både Frankrike och Sverige att man vill barnets och föräldrarnas bästa. Jag tror att det är svårt att säga att det är bra eller dåligt eller rätt/fel. Det är olika sätta att se på fostrets ställning i samhället, avslutar Charlotte Casper.

Översättning: Marie-Louise Kristola

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".