Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
STUDIO ETT TORSDAG 21 JANUARI

Tiotusentals civila på flykt i sydöstra Turkiet

Uppdaterat torsdag 21 januari 2016 kl 11.15
Publicerat torsdag 21 januari 2016 kl 10.19
"Ljudet av strider hörs överallt i centrala Diyarbakir"
(10 min)
Evindar, till höger, har hjärtfel och blev rädd under striderna. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
1 av 5
Evindar, till höger, har hjärtfel och blev rädd under striderna. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
Diyarbakirs guvernör Huseyin Aksoy. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
2 av 5
Diyarbakirs guvernör Huseyin Aksoy. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
Polisavspärrningar i centrala Diyarbakir. Foto. Katja Magnusson/Sveriges Radio.
3 av 5
Polisavspärrningar i centrala Diyarbakir. Foto. Katja Magnusson/Sveriges Radio.
Yilcan med några av sina åtta barn. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
4 av 5
Yilcan med några av sina sex barn. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
Yilcan med en av sina döttrar. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
5 av 5
Yilcan med en av sina döttrar. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.

I sydöstra Turkiet har tiotusentals tvingats lämna sina hem efter våldsamma sammandrabbningar mellan turkiska säkerhetsstyrkor och unga anhängare till den kurdiska PKK-gerillan. Mer än 200 civila tros ha dött sen vapenvilan bröts i somras mellan staten och PKK enligt International Crisis Group.

Hela områden har skurits av och civila har blivit fast. Amnesty international beskriver idag att civilbefolkningen utsätts för "kollektiv bestraffning" och kräver ett stopp för utegångsförbud som införts dygnet runt.

Katja Magnusson har träffat en barnfamilj som hamnade mitt i striderna.

En tecknad film visas på Tv:n hos Yilcan och hennes sex barn. Men det här är inte deras hem, familjen har tvingats fly från huset med en trädgård där barnen växt upp i gamla stan i hjärtat av Diyarbakir.

De kommer från kvarteret Sur innanför stadsmurarna som byggdes under romartiden. Där rasar nu gatustrider mellan turkisk polis och militär och unga beväpnade sympatisörer till den kurdiska PKK-gerillan. Dottern Evindar är 15 år och har ett hjärtfel.

– När vi var hemma i Sur hördes skottlossningar, pansarskott, explosioner från bomber och minor. Jag blev stressad och mådde dåligt, säger hon.

Evindar har opererat hjärtat och behöver ofta besöka sjukhus.

– Jag fick kris och problem med hjärtat tre gånger hemma. Men ambulanserna kunde inte komma till oss. Vi var fast i Sur, men sen kom vi därifrån säger 15-åringen.

Från kvarteret där familjen bodde ekar ljudet av skott och explosioner. Stora delar av gamla stan har varit helt avskurna sen i början på december, ingen kan röra sig ute och ingångarna har stängts av polis och militär. De flesta av områdets mer än 20 000 invånare har flytt, men fortfarande tros några tusen civila vara instängda mitt i striderna.

Efter mer än två år av vapenvila och fredsförhandlingar återvände våldet mellan staten och PKK-gerillan i somras. Tidigare fördes striderna framför allt på landsbygden, men nu har sammandrabbningarna också flyttat in i stadskärnorna.

Yilcan berättar hur unga anhängare till PKK gerillan grävde diken och byggde barrikader i gränderna i gamla stan.

– De sa att de var tvungna att gräva vallgravar. Vi bad dem "Gräv inte. Det finns sjuka och gamla i kvarteret." Vi sa att de gärna fick vara i kvarteret men de insisterade och sa att de var tvungna att gräva vallgravarna för att annars skulle fienden köra in med fordon här.

De unga i kvarteret utropade lokalt självstyre och sa att barrikaderna behövdes för att stoppa de turkiska säkerhetsstyrkorna. Yilcan kallar de beväpnade kurdiska männen och kvinnorna för våra unga. Men hon ville inte att de skulle lägga explosiva ämnen nära hennes barn.

– De la ut vita kablar runt mitt hus, berättar Yilcan, de la ut minor. Hon frågade de beväpnade unga varför minorna fanns där?

– För fienden svarade de.

Yilcan frågade igen vem som är fienden.

– Det här är våra barn, ni är också våra barn sa hon till PKK-ungdomarna, men det är vi som blir offer.

Sexbarnsmamman Yilcan är arg på bägge sidor, hon tycker att både den turkiska militären och gerillans anhängare sätter civilas liv i fara.

– De besvarar eld och de andra besvarar också eld, men staten har störst vapen, säger Yilcan, det var polisen som sköt med pansarskott.

På Diyarbakirs gator rullar polisens pansarfordon, på bilder som sägs ha tagits innanför avspärrningarna i Sur syns stridsvagnar. De unga gerillasympatisörerna har automatvapen och granatkastare.

Enligt International Crisis Group senaste uppgifter har 219 civila, 224 poliser och soldater och 247 PKK-medlemmar dödats sen våldet flammade upp i sydöstra Turkiet i juli förra året. En av de döda civila är Yilcans släkting.

– Min svägerska här i Iskender Pasha-kvarteret, hennes skalle sköts i bitar, en mor till tre barn, berättar Yilcan.

Släktingen bodde inte ens innanför avspärrningarna och hon dog då en granat eller raket sköts in i hennes lägenhet och träffade henne i huvudet just när familjen satt sig för att äta.

Ljudet av strider hörs överallt i centrala Diyarbakir, de tränger sig också in på guvernören Huseyin Aksoys kontor. Han är statens högste representant i Diyarbakir.

Han hävdar att antalet civila offer är lågt trots att lokala organisationer hävdar motsatsen.

– Det är bara en civilperson som dödats sen den andra december och en lärare har skadats och vårdas på sjukhus, sen finns det civila som skadats av lösa skott av misstag, säger guvernören.

Det enda dödsfall han säger sig känna till är just Yilcans släkting som dog då hon satt sig för att äta. Folk runtomkring uppger att kvinnan dödades av en granat troligen från den turkiska militären, men enligt guvernören pågår en utredning ännu.

Trots att vi hela tiden hör dova smällar i bakgrunden så påstår guvernören att tunga vapen inte används mot människor.

– Vi använder inte tunga vapen som ni säger, men det finns barrikader som vi inte kan få bort med grävmaskiner eller andra fordon så då måste vi använda tunga vapen. Men vi använder dem inte mot människor, bara mot barrikader, säger guvernören.

Runt 2000 poliser och militärer deltar dygnet runt i operationen i området Sur, guvernören uppskattar att de strider mot runt 50-70 beväpnade motståndare. I veckan sa Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu att den massiva militäroperationen i sydöstra Turkiet med runt 10 000 soldater snart ska avslutas, samma sak tror guvernören.

– Tills i dag så har 75 procent av gatorna rensats och det som återstår är 25 procent, och sen kommer det att återgå till de gamla fredliga dagarna hävdar Huseyin Aksoy.

Men andra bedömare befarar snarare att utvecklingen är på väg åt helt fel håll.

Necdet Ipekyüz är analytiker på tankesmedjan Disa i Diyarbakir. Han ser hur konflikten i Turkiet hänger samman med kurdernas situation också i Syrien, Iran och Irak.

– Så länge kurdfrågan i Turkiet och faktiskt i hela Mellanöstern, inte kan lösas genom dialog så skapar det utrymme för våld, säger Necdet Ipekyüz.

Han beskriver hur fredsprocessen i Turkiet var ett experiment, och även om man kan diskutera hur bra eller dåligt processen fungerade så väckte det i alla fall ett hopp hos människor.

– Men ju längre tiden går desto svårare kommer det bli att återvända till förhandlingsbordet och desto mer förödelse kommer vi att se, tror analytikern Necdet Ipekyüz.

Striderna i kvarteret Sur riskerar att döda fler människor och trasa sönder stadens historiska centrum. Så sent som i somras togs stadsmuren och trädgårdarna runt omkring upp på Unescos världsarvslitsa.

Civila har satt vita flaggor på pinnar för att kunna fly från sina hem.

Yilcan och hennes sex barn var instängda medan kulor sköts från alla håll. Dottern Evindars hjärtproblem blev allt värre.

Till sist evakuerades de av turkiska styrkor.

– Polisen kom med pansarfordon till huset och hämtade oss. När vi gick ut hördes skott från krypskyttar. De satte på oss skottsäkra västar och tog oss därifrån, berättar 15-åringen.

Men striderna har slagit sönder deras liv.

– Vi gråter blod. I morse ringde läraren. Mina barn har inte gått i skola på mer än tre månader. De erbjuder barnen att ta igen det de missat på en skola med övernattning i en annan del av Diyarbakir.

Familjen åkte dit, men hörde explosioner där också. Barnen blev rädda.

– Mamma vårt hem är förstört, sa Yilcans son. Vi grät, vi är helt förtvivlade, säger 6-barnsmamman Yilcan.


Rättelse: Yilcan har sex barn, inte åtta som uppges i reportaget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".