Ensamkommande flyktingbarn anländer till Hyllie station i Malmö. Foto: TT/ Sveriges Radio.
Ensamkommande flyktingbarn anländer till Hyllie station i Malmö. Foto: TT

Överskott av killar i Sverige

”Det är könskvoten som är problemet - etniciteten spelar ingen roll!”
11 min

Just nu går det 116 tonårspojkar på 100 tonårsflickor enligt siffror från Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån. Anledningen är att det under den senaste tiden kommit många ensamkommande flyktingungdomar. Det här vållar debatt. En amerikansk professor i statsvetenskap/internationella relationer, Valerie M Hudson, har blivit mycket uppmärksammad sedan hon kom med det kontroversiella påståendet att vi på grund av mansöverskottet riskerar att få se ett våldsammare samhälle, mer osäkert för kvinnor. Reportage av Alexandra Svedberg.

- Jag blev intresserad när jag började förstå att balansen mellan könen i Sverige håller på att bli onormal. Jag insåg att samma mönster som vi sett i Kina och Indien skulle kunna bli verklighet i länder som Sverige, säger Valerie M Hudson som är professor i International Affairs på Texas A&M University, ansvarig för the Program on Woman, Peace, and Security.

Hon har sedan runt 20 år tillbaka studerat effekterna av obalansen mellan könen i Kina och Indien. Hon har sett att i områden med betydligt fler män än kvinnor förekommer mer våld mot kvinnor, ökad sexhandel och sämre möjligheter för kvinnor att röra sig fritt.

Det här skrev hon om i en artikel i tidskriften Politico strax efter händelserna i Köln, där kvinnor under nyårsnatten i en folkmassa ska ha blivit omringade, hotade och i vissa fall våldtagna. Artikeln hade rubriken Europas mansproblem, och handlar om det som hon ser som risker med att runt 70 procent av alla flyktingar som kom till Europa förra året är män. Hon tog också upp Sverige som ett exempel på ett land med ökad obalans mellan könen. Sen dess har telefonen hemma i Texas gått varm.

Valerie Hudson berättar att hon blivit kontaktad av media i åtminstone åtta länder. Härom veckan följde den brittiska tidskriften The Economist upp påståendet om Europas mansproblem, och efter en genomgång av siffrorna på flyktingmottagandet i olika länder blev slutsatsen att Europa inte har problem, men att Sverige kanske har det.

Hur ser då könsfördelningen ut idag i Sverige? Sett till hela befolkningen är den nästan helt jämn - men det föds alltid naturligt lite fler pojkar än flickor och en normal siffra bland barn är runt 105 pojkar på 100 flickor. För exempelvis fem år sen gick det lite mindre än 106 tonårspojkar på 100 tonårsflickor i Sverige.

Men bland unga börjar Sverige nu få ett överskott av pojkar. Inräknat asylsökande går det idag 116 tonårspojkar på 100 tonårsflickor, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån och Migrationsverket. Det handlar alltså om alla folkbokförda medborgare, personer med uppehållstillstånd och asylsökande i åldern 13 till 19 år.

Övervikten beror till stor del på att nästan 38 000 tonårspojkar sökte asyl här under förra året, jämfört med drygt 9000 tonårsflickor. En stor del av tonåringarna var ensamkommande, och av dom var 93 procent pojkar.

Lena Lundqvist är demograf på Statistiska Centralbyrån SCB. Hon tycker att 116 pojkar på 100 flickor är en hög siffra, men säger att det är svårt att veta om könsfördelningen kommer jämna ut sig över tid.

- I vanliga fall kommer det en asylinvandring som är mansdominerad. Efter det brukar det komma en anhöriginvandring som är mer kvinnodominerad. Så könsfördelningen jämnar ut sig med tiden.

- I det här fallet tror vi inte att dom har familjer i samma utsträckning, alltså fru och barn som andra asylinvandrare som är äldre har när dom kommer.

Ingen vet egentligen hur balansen mellan könen kommer att påverkas på sikt. Regeringen har ju beslutat att rätten till anhöriginvandring ska begränsas och att tillfälliga uppehållstillstånd ska bli regel, och Lena Lundqvist berättar att SCB inte vet hur dom ska tänka inför kommande befolkningsprognos.

- Vi är väldigt osäkra på hur dom här kommer att bete sig i framtiden. När det gäller sannolikheten att de lämnar Sverige så kanske det är så att den här gruppen är mycket rörligare än andra invandrargrupper som kommit till Sverige.

Valerie Hudson säger också att det finns en osäkerhet om framtiden - men som det ser ut just nu är det mycket obalanserat.

- Just nu är det inte balaserat i tonåren eller bland unga vuxna.

Exempelvis är siffran 116 tonårspojkar på 100 tonårsflickor jämförbar med samma åldrar i Kina och Indien, och trots att det i dom länderna finns alltså en helt annan orsak till obalansen, menar Valerie Hudson att obalansen i sig leder till ett osäkrare samhälle för kvinnor:

- Det är könskvoten i sig själv som gör att samhället får problem - etniciteten spelar ingen roll - skulle det vara 123 protestantiska unga män på 100 protestantiska unga kvinnor skulle det fortfarande vara ett problem. Så det är inte bara en fråga om invandrarnas kultur även om jag säkert tror att annorlunda förväntningar på hur kvinnor ska bete sig spelar roll också, säger hon.

Men det är för tidigt att dra så säkra slutsatser säger Joakim Palme som är ordförande för delegationen för Migrationsstudier, en kommitté som ska ta fram fakta i Migrationsfrågan:

- Jag tycker att det manar till eftertanke och analys - men jag skulle nog också mana till viss försiktighet när det gäller påståenden om den ena eller andra konsekvensen. Det vet vi ganska lite om och det är dessutom så att vi kan agera för att minska olika typer av risker.

Han är inte heller lika säker på att könsobalansen i sig själv orsakar problem. I Kina och Indien är ju obalansen en konsekvens av ett mycket patriarkalt samhälle. Där beror överskottet på män bland annat på att flickfoster aborteras och att små flickor ibland dödas:

- Där kan man kostatera att det är lite svårt att veta vad som är uttryck för att man i allmänhet behandlar kvinnor sämre i de här länderna och regionerna och vad som är en konsekvens av att man får fler pojkar i de här befolkningarna.

Det finns inte mycket forskning kring effekterna av könskvoter efter flyktingströmmar säger Joakim Palme, men det finns farhågor om att män som får det svårt att hitta både partner och jobb oftare kan ställa till problem:

- Ofta har man lyft fram att dom negativa effekterna av pojköverskott uppstår när man får en ogynnsam utveckling för pojkarna i allmänhet, det vill säga dålig utbildning, dålig integration på arbetsmarkanden och så vidare. Här har vi möjligheter att påverka, både på det sätt vi organiserar migrationspolitiken och agerar inom utbildnings och arbetsmarkandspolitiken.

Dom flesta kvinnor på flykt kommer från strukturer där en kvinna inte kan röra sig fritt och många som har gjort resan till Europa har utsatts för sexuellt våld, enligt Valerie Hudson. Därför är det begripligt att mest är pojkar och män som kommer.

- Det är en slags diskriminering av kvinnor att säga: Kom till Sverige och sök asyl.

- Kanada å andra sidan, har sagt att dom bara kommer att ta asylsökanden från flyktinglägren, där kvinnorna finns. Dom accepterar inga pojkar utan föräldrar om dom inte tillhör en sårbar grupp som tex homosexuella. På det sättet försöker Kanada bevara balansen mellan könen.

- Det här tycker jag att svenska politiker åtminstone borde ta med i beräkningarna, att dom har en skyldighet mot Sveriges medborgare att bevara den normala balansen mellan könen.

Valerie Hudson tycker att svenska politiker måste börja ta könskvoterna på allvar och diskutera dom, hon är förvånad över att det skett så oreflekterat i ett av världens mest jämställda länder:

- Jag undrar om Sverige överhuvudtaget tittar på problemen som obalans mellan könen kan leda till. Vi ser på Sverige som ett slags paradis för kvinnor - en plats där jämställdhet mellan könen faktiskt genomförts - en plats där kvinnor kan röra sig fritt och har samma rörlighet och ambitioner som män. Men obalans mellan könen underminerar jämställdhet. Vi undrar varför inte svenska politiker undersöker frågan och tänker på konsekvenserna för kvinnor när man tar in en så oproportionerligt stor andel unga män jämfört med kvinnor.

Carina Ohlsson är ordförande för s-kvinnor och riksdagsledamot.

- När människor kommer till Sverige för att söka asyl så väljs dom ju inte ut. Det går inte att säga; nu får du inte söka asyl för att du är pojke.

- Hon menar ju att det ligger en slags diskriminering i systemet, att det gynnar män och pojkar?

- Ja, men vi lever ju inte i en jämställd värld, Hela världen är ju ojämställd. Det finns ett genusperspektiv överallt. Men däremot skulle man kunna titta på och lyfta fram kvotflyktingar. I flyktingläger tror jag att många kvinnor lever mer utsatt än män till exempel. Man skulle kunna titta på det perspektivet när UNHCR väljer ut vilka som kan skickas till länder som kvotflyktingar. Det skulle man ju från svenskt håll kunna lyfta upp.

- Tycker du könsperspektivet inom Migrationspolitiken diskuteras tillräckligt?

- Nej, det görs inte. Därför hade vi ett seminarium i riksdagen förra veckan för att diskutera genus och jämställdhet inom migrationspolitiken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".