Reklam för SABmillers Redds cider. Foto: SABmiller Youtube
1 av 7
Reklam för SABmillers Redds cider. Foto: SABmiller Youtube
Barn med anletsdrag typiska för alkoholskador i fosterlivet. Foto: FAS-föreningen
2 av 7
Barn med anletsdrag typiska för alkoholskador i fosterlivet (ej Nospheles). Foto: FAS-föreningen
Kåkstaden Khayelitsha vid Kapstaden är en av världens största. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
3 av 7
Kåkstaden Khayelitsha vid Kapstaden är en av världens största. Barerna (shebeens) är ständigt öppna och kollar sällan leg.
Nosphelele har druckit under två av sina fyra graviditeter och fått alkoholskadade barn. Nu vill hon hjälpa andra Sydafrikanska mammor. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
4 av 7
Nosphelele har druckit under två av sina fyra graviditeter och fått alkoholskadade barn. Nu vill hon hjälpa andra Sydafrikanska mammor.
Professor Charles Parry vid Sydafrikas medicinska forskningsråd varnar för att ännu fler alkoholskadade barn kommer att födas i landet när industrin nu riktar in sig på att få unga tjejer att dricka mer. Redan är 25 % av barnen skakade i vissa delar av landet. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
5 av 7
Professor Charles Parry vid Sydafrikas medicinska forskningsråd varnar för att ännu fler alkoholskadade barn kommer att födas i landet när industrin nu riktar in sig på att få unga tjejer att dricka mer. Redan är 25 % av barnen skakade i vissa delar av landet.

Slaget om spriten i Sydafrika

8:21 min

Alkoholindustrin vänder sig nu allt mer mot Afrika när andra marknader är mättade.  I Sydafrika har man världens högsta andel barn som föds med alkoholskador och forskare där att problemet riskerar att öka när alkoholindustrin riktar reklamen mot unga kvinnor för att få dem att dricka mer. Just nu pågår en kamp i Sydafrika kring lagförslag att förbjuda spritreklam och höja skatten och minimiåldern. Hur det går kommer sannolikt att påverka många andra afrikanska länders alkoholpolitik.

Jag börjar på World of Beer, bryggarjätten SABmillers otroligt påkostade museum i Johannesburg där ölets historia berättas, bland annat om svensken Anders Ohlsson som kom till Kapstaden på 1800-talet.

Anders Ohlsson la grunden för ett bryggeri som senare blev en del av det Sydafrikanska ölimperiumet South African Breweries som nu genom ytterligare sammanslagningar med amerikansk/belgisk/brasilianska Anheuser-Busch InBev blivit världens största bryggerigigant som kontrollerar en tredjedel av ölmarknaden globalt. Just nu står slaget om Afrikanernas törst mellan flera stora alkoholföretag.

På museet bjuds jag att smutta på traditionellt svagt hembryggt durraöl i lerkrus. Inte så gott faktiskt, smakar rejält jäst, men serveras fortfarande i byar på landsbygden. Fast det är den snabbt växande urbana medelklassen som industrin har siktet inställt på i sin TV-reklam och på stortavlor.

Knappt hälften dricker alkohol av Sydafrikanerna, mycket på grund av en stark kyrklighet. I Sverige är motsvarande siffra 90 procent och bryggarna vill gärna öka försäljningen till samma nivåer även i här. Till exempel bland unga kvinnor.

Som i reklamfilmerna för Redds cider där ett gäng coola sydafrikanska tjejer träffas för att umgås, ha kul och dricka. Det är smart och roligt, om mode och killar som betalar notan och så förstås att alkohol är helt rätt även i vardagen. Men när jag senare träffar Sydafrikas främste alkoholforskare, Professor Charles Parry vid det medicinska forskningsrådet i Kapstaden, så känns reklambudskapet inte lika kul längre.

– Det kommer nya produkter inriktade mot unga kvinnor i fertil ålder och det kommer oundvikligen öka risken för att fler barn föds med alkoholskador framöver eftersom många unga kvinnor inte märker att de är gravida förrän efter många veckor, säger Professor Charles Parry vid Sydafrikas medicinska forskningsråd.

Fetalt alkoholsyndrom bland sydafrikanska barn är redan är högst i världen, varnar professor Charles Parry. I vissa delar av Sydafrika är var fjärde barn alkoholskadat så att de blir kortväxta, hyperakitiva och får svårt att klara skolan.

Hos den halva sydafrikaner som redan dricker är supandet bland det högsta i världen. Alkohol är en av de tre främsta orsakerna till ohälsa i landet och bidrar till HIV-smitta, TBC, våld, trafikolyckor, cancer, hjärtsjukdom, psykiska sjukdomar, ja listan kan göras lång.

I ett slumområde en halvtimme från de flotta universitetskvareteren i Kapstaden, ligger en av världens största kåkstäder, Khayelitsha, där upp mot en miljon människor bor, ofta i korrugerade plåtskjul, barna- och mödradödligheten är stor. Rinnande vatten får man hämta i gemensamma tappkranar. Toaletterna är bajamajor i utkanterna av området, men barer, så kallade Shebeens är det gott om. Med dygnet-runt-öppet och billig sprit, även till trettonåringar, för det där med 18-års leg är inte så noga.

Här träffar jag en kvinna i 40-årsåldern som vill bli kallad Nosphelele, men egentligen heter något annat. Hon har fyra barn, varav två skadats när hon drack alkohol under graviditeten.

Nosphelele började dricka med barn i magen i desperation och ilska eftersom hon smittats av HIV berättar hon. Det här var i början av 2000-talet när Sydafrikas politiker inte ville erbjuda bromsmedicin, så hennes son blev också HIV-positiv och dog senare i AIDS.

När hon väntade sitt senaste barn började hon dricka igen, fast hon visste att det kunde skada fostret. När hennes man kom hem full så misshandlade han hennes svårt och spriten dövade smärtan. Yngste sonens alkoholskador syns i ansiktet, med tätt mellan ögonen och lång slät överläpp och trots att han hunnit fylla fyra år har han svårt att gå. Nosphele är väldigt ledsen för vad hon utsatt honom för, men nu har hon slutat dricka och lämnat sin make. Hon hoppas kunna rädda andra kvinnor från att samma sak ska hända dem.

När jag talar med kvinnor i området vittnar dem om att Nosphele är en bra förebild och att andra mammor säkert kommer att lyssna till henne, men själv har hon en mörk syn på framtiden för kåkstadens unga tjejer, förklarar hon på Xhosa.

Allt fler kommer att lockas att testa cider och alkoläsk och öl i någon av alla Shabeens tror Nosphele och de riskerar att bli våldtagna framåt natten. Men det finns motkrafter i Sydafrika påpekar professor Charles Parry.

Redan för fyra år sedan la Sydafrikas regeringsparti ANC fram ett 30-tal förslag för att stoppa alkoholskadorna i landet. Bland annat förbud mot all alkoholreklam utom vid försäljningsställena, höjd minimiåldern till 21 år och ökad alkoholskatt. Men lagförslagen har gått i stå för regeringen kan inte komma överens.

Hälsoministeriet vill minska sjukvårdskostnader och supande, men sportministeriet vill inte mista sina sponsorsintäkter från alkoholindustrin. Regeringens utredning visar att alkoholskadorna kostar samhället tiotals miljarder kronor årligen, mer än dubbelt mot vad industrin drar in i skatt och arbetstillfällen. Ändå händer inget.

Starka lobbykrafter från reklambranschen och spritbolagen gör allt de kan för att stoppa lagförslagen. De vill istället få sydafrikaner ska dricka mer ansvarsfullt via informationskampanjer, men professor Charles Parry är skeptisk till självreglering.

– Man kan inte låta industrin bli sin egen vakthund, säger han.

De åtgärder som alkoholindustrin hittills gjort för att minska skadan av sina produkter är inte effektiva, hävdar professor Charles Parry. All forskning visar att bäst effekt får man med en svensk modell, där det är dyrt och krångligt att få tag på alkohol, men industrin vill förstås inte minska sin försäljning, tvärtom. Och den fjärdedel av sydafrikanerna som super, de står för en stor del av vinsten.

– De kan inte förväntas ge upp 25 procent av vinsten, anser Charles Parry.

Jag försöker få en kommentar också från öljätten SABmiller under flera veckors tid, men får tillslut svaret att man inte kommer att ge sin syn.

Professor Charles Parry vågar inte sia vem som kommer att vinna spritslaget i Sydafrika som just nu pågår. Om det blir strängare alkoholpolitik eller inte i Sydafrika kommer att påverka många andra stater på kontinenten också tror Charles Parry och får medhåll av Dag Endal från den norska biståndsorganisationen Forut som jobbar med beroendefrågor i Afrika.

Industrin har intensifierat sitt lobbyarbete våldsamt. De förstår att om Sydafrika får ett reklamförbud så då kan samma sak hända i många andra afrikanska länder. Det som är möjligt med alkoholpolitik i Sydafrika är möjligt i övriga länder också, anser Dag Endal.

Dag Endal berättar att i Malawi, Lesotho, Swaziland, Uganda, Namibia och Zambia har redan alkoholindustrin lagt fram spökskrivna lagförslag som ger branschen fritt spelrum. Bara efter våldsamma protester från frivilligorganisationer har lagförslagen rivits upp. Också FN är oroat.

Dudley Tarlton på FN:s utvecklingsprogram UNDP ser risken att alkohollobbyn i Sydafrika vinner över folkhälsan. De sprider redan tvivel om riskerna och om att tuffa lagar hjälper, preicis som tobaksindustrin.

Världens största bryggeri har ett stor närvaro i Sydafrika så en del av vårt arbete blir att se till att folkhälsopolitiken skyddas mot störningar från sådana intressen vilket kommer bli tufft, säger Dudley Tarlton på UNDP.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista