Femåriga Aanchal har leukemi och tvingas nu åka till cancersjukhuset varannan vecka.
1 av 6
Femåriga Aanchal har leukemi och tvingas nu åka till cancersjukhuset varannan vecka. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Läkaren Pritpal Singh i Bathinda, Punjab, ser i sin research att allt fler i Punjab blir sjuka av allt gift inom jordbruket där.
2 av 6
Läkaren Pritpal Singh i Bathinda, Punjab, ser i sin research att allt fler i Punjab blir sjuka av allt gift inom jordbruket där. Foto: Margita Boström/S´veriges Radio.
Gurmeet tillsammans med sin man Kapoor sover här på gatan i väntan på sin cancerbehandling. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
3 av 6
Gurmeet tillsammans med sin man Kapoor sover här på gatan i väntan på sin cancerbehandling. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
För en cancersjuk tar nattresan på det enkla tåget till sjukhuset mycket energi. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
4 av 6
För en cancersjuk tar nattresan på det enkla tåget till sjukhuset mycket energi. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
16-åriga Raveena vill inte ta bort halsduken som visar bölderna hon har på halsen. Hon ska just in på sin 4 fjärde behandling för sin struphalscancer. Foto: Margita Boström.
5 av 6
16-åriga Raveena vill inte ta bort halsduken som visar bölderna hon har på halsen. Hon ska just in på sin 4 fjärde behandling för sin struphalscancer. Foto: Margita Boström.
Utanför sjukhuset väntar patienter på att få komma in. En del sover utomhus i kylan i flera dygn för att de inte har råd med de cirka 13 kronor en sängplats kostar. Foto: Margita Boström.
6 av 6
Utanför sjukhuset väntar patienter på att få komma in. En del sover utomhus i kylan i flera dygn för att de inte har råd med de cirka 13 kronor en sängplats kostar. Foto: Margita Boström.

Ogräsmedel gör barnen i Punjab sjuka

"Det började med hicka och ont i halsen"
9:53 min

Den indiska delstaten Punjab har länge ansetts som en av landets mest välutvecklade och välmående delstater. Men bakom en fasad av fina hus, lyxiga affärer i städerna så döljer sig en naturkatastrof med mycket högt mänskligt pris. Människor som dör i cancer, barn som föds mentalt förstörda eller som efter några år visar upp autistiska tendenser.

Punjab har i över 50 år stolt kallats för Indiens kornbod. Affischer med orden den gröna revolutionen går att se i Indien. Delstaten står för en femtedel av Indiens konsumtion av vete och över en tiondel av risproduktionen. Men det sker med hjälp av en okontrollerad användning av gödsel och insektsmedel som nu dödar allt fler innevånare i cancer och andra sjukdomar.

Men det finns mycket lite medicinsk hjälp att få i Punjab därför är de inte enbart vanliga resenärer som varje kväll samlas på Bathindas centralstation.

Strax innan tåget avgick kom Jagat Singh gående på platformen, ordentligt inlindad i en stor filt, med hjälp av två vänner hemma ifrån byn var han på väg för sin tredje tågresa för sin tredje behandling av struphalscancern han har.

- Det började med hicka och värk i halsen. Jag fick svårt att äta så jag gick till läkaren därhemma men de kunde inget göra. Då fick jag rådet att ta tåget till sjukhuset i Bikaner, berättar Jagath Singh innan han kliver upp på tåget.

Den dryga 32 mil långa resan från Bathinda i delstaten Punjab till Bikaner i delstaten Rajasthan tar över nio timmar i ett tåg som även med indiska mått är minst sagt povert. Det stånkar på i max 44 km i timmen och är helt utkylt då temperaturen i den här delen av Indiens så här års kryper ner mot 5-6 grader.

Resans mål är sjukhuset i Bikaner som fram tills nu erbjudit gratis cancervård för Punjabs befolkning, men eftersom de blir fler och fler så beslutades för bara någon vecka sedan att från och med nu måste alla betala för vården. Något de flesta patienter ännu inte vet om.

I staden Bathinda i Punjab, som ligger i det som i folkmun numera kallas för Cancer-bältet, jobbar sedan över tio år läkaren Pritpal Singh med delstatens allt fler cancerfall.

- Varje liten by häromkring har vi hela tiden mellan 10 - 20 nyupptäckta cancerfall oftast i mycket sent stadie. Och i nästan varje by kan vi räkna med att det de senaste fem åren dött minst 100 människor i cancer, säger doktor Pritpal Singh.

Och orsaken till att så många blir sjuka är helt klar, enligt honom.

- Ja, här används så mycket gödningsmedel och ogräsmedel att grundvattent är totalförorenat och därmed även våra grödor. De flesta vet inte alls hur de ska använda de här medlen utan sprejar på lite som de själva tycker, säger han.

I en reklamfilm från början av 70-talet visas leende bönder som får ta del av den nya tekniken av att odla, att få ut mer av sina grödor. Den gröna revolutionen i Indien inleddes i början av 60-talet då framförallt konstgödslet och ogräsmedlen gjorde sitt intåg. I reklamfilmen ges inget utrymme till att felaktig och överdriven användning av medlen kan ge katastrofala biverkningar... det som nu Punjab ser.

- Nu betalar vi priset för denna så kallade utveckling och ingen i resten av landet bryr sig, säger läkaren Pritpal Singh i Bathinda.

Punjab blev kornboden nummer ett. En femtedel av Indiens all vete odlas här och över tio procent av landets risproduktion kommer från Punjab. För att inte tala om all bomull som växer i delstaten.

- Jag har ont i lederna och huvudet värker hela tiden, säger Sarjit Kaur som för andra gången gör tågresa till Cancersjukhuset och så visar hon upp sina händer. Där ser man de karekteristiska svarta fläckarna som visar på att hon fått i sig arsenik som i sin tur kan leda till hudcancer, lungcancer och även levercancer.

Jag frågar om de tar vatten ur egen brunn.

- Ja vi har eget vatten, säger sonen Mandar Singh stolt. Vi behöver bara gräva några meter så har vi vatten, säger han.

Men nästan allt grundvatten i kornbodsdistriket är så förgiftat att det utgör en rent dödlig källa. Ännu inte släppta mätresultat beställda vid ett tyskt institut av Doktor Pritpal Singhs organisation Baba Farid Center visar skrämmande fakta på de 200 barn man mätt.

- Se här den här flickan, åtta år gammal, arsenik, bly, nickel och alla andra metaller i blodet... hon har nivåer som skyhöga över de tillåtna. Det här barnet blir aldrig friskt säger, han och visar diagrammet på datorn.

- De blir mentalt handikappade, autistiska och kan aldrig leva ett normalt eget liv. Och det beror på den förgiftade miljö de växer upp i, säger han

Så förutom cancer ser man nu hur barn insjuknar i autistiska tillstånd, får svåra inlärningsmöjligheter eller föds mentalt handikappade.

Vid sjutiden på morgonen, en timme försenat, rullar tåg 54703 in på stationen i Bikaner och Sarjit Kaur får hjälp ner på plattformen av sin son innan de skyndar bort mot det regionala cancersjukhuset,

Det är en strid ström med patienter in till doktor Kumar. Antalet patienter har ökat från år till år. Nu kommer över 10 000 nya fall varje år och man har cirka 60 000 som kommer regelbundet i efterbehandling här. Och även doktor Kumar säger att miljön är den största orsaken till sjukdomens spridnig i Punjab.

- Ja, den okontrollerade besprutningen är en stor orsak, säger han. Och allt fler patientet är barn.

Utanför i kylan sitter 16-åriga Raveena och gömmer sin hals med en stor sjal. Familjen har gjort upp en liten eld att värma sig vid och där bubblar varmt härligt doftande chaite. Den enda som inte dricker är Raveena det gör för ont. Hon har struphalscancer men hon känner att strålningen hon får här ger resultat

- Ja, jag känner mig bättre, det här är fjärde behandlingen, säger hon.

Även den här familjen dricker sitt brunnsvatten där hemma... men vi renar det själv, säger pappa Darshan. Men att rena från de farliga tungmetallerna är inget som man kan göra själv på den indiska landsbygden. Och även om vattnet gick att rena så finns nu de ackumelerande metallerna i allt, säger doktor Kumar.

- Det finns i all mat här så hur ska folk kunna undvika, säger han.

I Bathinda fortsätter doktor Pritpal Singh sitt jobb med att dokumentera och försöka hjälpa de familjer som drabbats. Och för att försöka få ett stopp på besprutningsmedeln. Några av de farligaste är förbjudna men används ändå, säger han. Grödorna från Punjab säljs både i och utanför indien så även andra drabbas av tex ris med höga halter av arsenik.

- Ja, riset härifrån exporteras, säger han.

På kvällen i Bikaner kliver de som fått sin behandling på tåget tillbaka hem, samtidigt som andra radar upp sig på stationen i Bathinda för att tio timmar senare möta cancerläkaren Kumar i Bikaner.

Den senaste undersökning från 2014 av Punjabs delstatsregering visade att de senaste sju åren har cancern kostat 20 människors liv varje dag i Indiens kornbod.


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".