I mitten av februari demonstrerade flera tusen lärare, elever och föräldrar utanför parlamentet i Budapest. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
1 av 3
I mitten av februari demonstrerade flera tusen lärare, elever och föräldrar utanför parlamentet i Budapest. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Budapestborna Dalma och hennes mamma Nora stöder de protesterande lärarna. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
2 av 3
Budapestborna Dalma och hennes mamma Nora stöder de protesterande lärarna. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Gymnasieläraren Andras Vadasz är en av de som protesterar mot det nya utbildningssystemet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
3 av 3
Gymnasieläraren Andras Vadasz är en av de som protesterar mot det nya utbildningssystemet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Lärarna gör uppror mot Ungerns Viktor Orbán

"De vill förändra hela samhället"
9:54 min

I Ungern går nu landets lärare i täten för en proteströrelse mot premiärminister Viktor Orbán, som det senaste året stärkt sin ställning på grund av regeringens hårda hållning i flyktingfrågan. Sveriges radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från Ungerns huvudstad Budapest.


Nyligen samlade de protesterande lärarna flera tusen anhängare till en demonstration i huvudstaden Budapest mot vad de ser som en alltför centralstyrd skola. Och bland lärarna finns också de som menar att syftet med regeringens politik är att forma elever och studenter till lydiga och okritiska medborgare.

En våning upp vid det gröna trappräcket på gymnasieskolan i Budaör strax väster om Budapest sitter gymnasieläraren András Vadász och säger de mest häpnadsväckande sakerna om syftet med den ungerska regeringens politik.

- De vill förändra hela samhället. På samma sätt som man gjorde i Italien under Mussolini, i Tyskland under Hitler och sedan genom kommunistregimerna. Allt skulle slängas ut genom fönstret, man skulle skapa ett nytt system och det är vad de vill göra också här, säger András Vadász.

- De vill bryta med historien, bryta med allt som inte är som de tycker och skapa en ny början.

Sedan konservativa partiet Fidesz under ledning av Viktor Orbán vann valet 2010 har Ungern förändrats snabbt. Då befann sig landet i svår ekonomisk kris och man var beroende av nödlån från utlandet. Tack vare en tvåtredjedels majoritet i parlamentet kunde den nya regeringen skriva om grundlagen och med ett stort antal nya lagar förändra samhället efter eget tycke. Resultatet har blivit ett mycket centralstyrt land och, menar kritikerna, ett land där det mesta ligger i händerna på personer lojala till regeringen.

Ett exempel är den nya skolpolitiken där allting som har med utbildning och skola att göra nu styrs av en statlig myndighet som förkortas Klik. Enligt läraren András Vadász styr de över allt, ned till minsta pennstump. Och om kopieringsmaskinen går sönder måste skolan skriftligen ansöka hos Klik om pengar för  att få den reparerad.

- Och om Klik säger ja måste vi göra en upphandling och välja den mekaniker som tar lägst pris, säger András Vadász.

På grund av all byråkrati och små ekonomiska resurser lider nu många skolor runt om i Ungern brist på det mest grundläggande som pennor och papper.

András Vadász har undervisat i bland annat engelska, historia och drama på gymnasieskolan i Budaör i 26 år. Tidigare kunde han och hans lärarkollegor själva välja bland en stor mängd läroböcker och material. Nu godkänns bara ett visst antal böcker per ämne och enligt András Vadász är den nyskrivna litteraturen full av felaktigheter. Som historieboken med kartan där städerna är utplacerade på fel ställen.

Andra, som historielärarnas förbund i Ungern, har reagerat på de ideologiskt och nationalistiskt vinklade texterna i läroböckerna som man menar inte uppmuntrar eleverna till kritiskt tänkande.

En bekant i Budapest visar mig ett exempel ur sin sons naturkunskapsbok för fjärdeklassare. Där, i kapitlet som handlar om vikten av att idrotta, finns också ett avsnitt om patriotism där det bland annat framgår att "fosterlandskärlek liknar kärleken till våra föräldrar och våra vänner." "Den kännetecknas av osjälviskhet, givmildhet och självuppoffring."

På slutet av sidan står med fet stil: "Älska ditt land genom goda gärningar så att du vart du än reser i världen kan vara stolt över att du är ungrare!"

Alldeles vid Donaufloden ligger Ungerns parlament, en imponerande byggnad i gotisk stil med spetsiga spiror och utsmyckningar. Det småregnar på det stora torget utanför precis som det regnade lördagen i mitten av februari då torget fylldes av tusentals lärare, elever, föräldrar och andra som under ett tak av paraplyer demonstrerade mot förändringarna i skolan. Det var inte den första men hittills den största lärarmanifestationen i Ungern.

Nu går Niki med sin 3,5 år gamla dotter Gedda över torget, i riktning mot parlamentsbyggnaden. Hon stöder lärarna.

- Det handlar ju om våra barn och de är ju framtiden, säger hon.

Jag frågar om hon stöder regeringen och premiärminister Viktor Orban. Niki ser bort mot parlamentet och säger:

- Jag tycker om den byggnaden. Den är vacker.

- Men Orban, tycker du om honom?

- Nej, jag tycker inte om honom. Och det är inte sant som de säger i medierna att han är så populär, säger Niki.

För ett år sedan backade regeringspartiet Fidesz i opinionen. Istället gick det rasistiska partiet Jobbik starkt framåt. Nu har trenden vänt och Fidesz är återigen det klart populäraste partiet. Enligt en mätning från januari skulle Fidesz och deras koalitionspartner få 44 procent av rösterna om val hölls nu. Uppgången förklaras främst genom den ungerska regeringens hårda inställning till flyktingar.

Under sommaren och hösten har man byggt taggtrådsstängsel mot gränsen till Serbien och Kroatien och i rikstäckande kampanjer och i regeringsvänliga medier har migration kopplats samman med terrorhotet. Övriga EU:s flyktingpolitik har beskrivits som ett enda stort misslyckande.

Att stå upp för Ungerns intressen mot en fientligt inställd omvärld, det är Viktor Orbáns och hans regerings specialgren, säger den politiska analytikern Péter Krekó i Budapest.

Men det här, när lärarna protesterar, det är värre eftersom de har folkets stöd, säger han.

- Från regeringens sida säger man att lärarna bara vill ha högre lön, men det är helt enkelt inte sant. De protesterar mot centraliseringen och mot mindre frihet i undervisningen, säger Péter Krekó.

Han håller med de protesterande lärarna som hävdar att regeringen använder utbildningssystemet som ett sätt att skapa den typ av medborgare de själva vill se.

- Regeringen ser på utbildningssystemet som ett bra sätt för indoktrinering. Och det är ett stort problem.

Om två år hålls nästa ordinarie parlamentsval i Ungern och Péter Krekó ser framför sig en tid då regeringen kommer att fokusera på flyktingfrågan och värderingsfrågor, som den starka familjen samtidigt som alltfler grupper i samhället, som lärarna, kommer att bli mer högljudda i protest mot ett system de inte tycker fungerar.

- I symbolfrågorna är de starka, men när det kommer till skolan och sjukvården som går på knäna så är de betydligt mindre populära, säger han.

Ett kvarter från parlamentet, på Garibaldigatan i Budapest, träffar jag den ungerska regeringens talelsperson Zoltán Kovács, klädd i rutig skjorta och jeans och med ett vitt plastarmband runt handleden med texten "winter is coming"; titeln på den första episoden i den populära amerikanska fantasyserien Game of Thrones.

Han upprepar det som ofta hörs från regeringshåll, att lärarnas protester i första hand handlar om krav på högre löner.

- Men de har redan fått högre lön, det kan vi inte diskutera. Allt annat kan vi diskutera, säger Zoltán Kovács.

Regeringen har bjudit in de protesterande lärarna till rundabordssamtal om skolreformerna men ett av landets lärarförbund har sagt nej eftersom nästan alla som deltar i samtalen är från regeringsvänliga organisationer.

Visst har skolan precis som mycket annat i Ungern centraliserats, säger regeringens talesperson Zoltán Kovács, men det var nödvändigt för att ta landet ur krisen. Och centralisering i sig behöver inte vara dåligt, eller ett problem för demokratin, tvärtom.

- Det är en hjälp för demokratin. Och vi är ett av de första länderna i Europeiska unionen som åter har en växande ekonomi. Det fanns bara ett sätt att hantera den kris vi befann oss i och det var att ge mer ansvar åt regeringen, säger Zoltán Kovács.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".