Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
Josef från Aleppo var i Grekland första gången som turist, nu är han här som flykting
1 av 4
Josef från Aleppo var i Grekland första gången som turist, nu är han här som flykting Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Tusentals människor är fast i tältlägret vid gränsen mellan Grekland och Makedonien
2 av 4
Tusentals människor är fast i tältlägret vid gränsen mellan Grekland och Makedonien Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Vid en bensinstation har FN:s flyktingorgan UNHCR satt upp ett provisoriskt läger
3 av 4
Vid en bensinstation har FN:s flyktingorgan UNHCR satt upp ett provisoriskt läger Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Juristen Michalis Mitas protesterar mot regeringens föreslagna pensionsreform
4 av 4
Juristen Michalis Mitas protesterar mot regeringens föreslagna pensionsreform Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

Flyktingar och ekonomisk kris - Greklands regering under hård press

"Varje natt undrar vi vad ska vi göra och i morgon"
9:04 min

FN:s flyktingorgan UNHCR varnar nu för en närstående humanitär kris i Grekland till följd av att alltfler flyktingar och migranter blir fast i landet. Vid gränsen mot Makedonien är flera tusen strandsatta, många har varit där flera dagar.

Och samtidigt som den grekiska regeringen är hårt pressad av flyktingsituationen är landets egna ekonomiska kris långtifrån över.

Bland det grekiska folket sjunker stödet för premiärminister Alexis Tsipras och hans vänsterradikala parti Syriza.


- Första gången jag var i Grekland var för 18 år sedan, jag var tolv år. Då var jag här med min familj som turist. De hade drachma istället för euro. Det var väldigt trevligt. På den tiden, kommer jag ihåg, behövde man arbetskraft här. Men vad händer nu, nu åker grekerna själva härifrån för att hitta jobb! Säger Josef från Aleppo i Syrien.

Han står utanför ett mörkblått tremanstält på ett fält i norra Grekland, alldeles vid gränsen till Makedonien.

Den här gången är han i Grekland som flykting. Josef vill till Tyskland. Han trodde att Grekland bara skulle vara ett genomfartsland. Men nu har det hänt som många varit rädda för: gränserna norrut i Europa har i alla fall tillfälligt stängts. Mycket få har släppts över till Makedonien de senaste dagarna. På fälten vid gränsen i norra Grekland sitter Josef och tusentals andra från främst Syrien och Irak fast.

Ett par mil därifrån ligger en bensinstation och där på den stora parkeringen intill har ett annat läger vuxit fram. Stora vita tält med texten UNHCR i blått, FN:s flyktingorgan.

16-åriga Ali Jan från Afghanistan vet inte vart han ska ta vägen. För afghaner är gränsen till Makedonien nu helt stängd. Ali Jan säger att han har flytt från talibanerna. Hans bror, som

- Varje natt undrar vi vad ska vi göra och i morgon, vad kommer hända då? Säger Ali Jan.

Just nu är omkring 25 000 flyktingar och migranter fast i Grekland och hela tiden kommer nya båtar från Turkiet till den grekiska övärlden. Greklands premiärminister Alexis Tsipras har flera gånger sagt att han inte tänker låta sitt land bli till ett "lager av själar" som tvingas kvar här mot sin vilja. Nu är många rädda för att just det håller på att hända. Grekland har bett EU om ekonomisk hjälp för att kunna härbärgera så många som 100 000 syrier, irakier, afghaner och andra nationaliteter.

I går anklagade oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis premiärminister Alexis Tsipras för att helt ha förlorat kontrollen; över flyktingfrågan, över det ekonomiska läget samtidigt som, sa Kyriakos Mitsotakis, det grekiska samhället kokar.

Trappan upp till domstolsbyggnaden i Thessaloniki är full av människor som står i små klungor och pratar. De är jurister och de strejkar. Mot regeringens föreslagna pensionsreform som om den blir verklighet riskerar att äta upp stora delar av deras inkomst i form av höjda sociala avgifter.

- Det här kommer innebära att nära 85 procent av våra inkomster kommer att försvinna, det kommer göra det nästan omöjligt för oss att fortsätta arbeta, säger juristen Michalis Mitas.

I valet i januari för ett år sedan röstade han på vänsterradikala partiet  Syriza som lovade att göra upp med år av åtstramningspolitik och att sätta hårt mot hårt mot de internationella långivarna. Nu ångrar Michalis att han gav Syriza sitt stöd.

- Jag har ångrat det sedan i somras då de utan folkets stöd gick med på den här politiken, säger han.

I juni, efter månader av hårda förhandlingar med långivarna om villkoren för de grekiska nödlånen, utlyste den vänsterledda regeringen en folkomröstning om långivarnas förslag. Det blev till en omröstning för eller emot mer åtstramning för att komma tillrätta med landets ekonomiska kris. En majoritet, bland dem juristen Michalis Mitas röstade nej. Men bara någon vecka senare gick regeringen ändå med på ett nytt stort räddningspaket i utbyte mot tuffa reformer, annars riskerade man att åka ur eurosamarbetet.

Bland annat kräver omvärlden att Grekland ska komma tillrätta med sitt mycket kostsamma pensionssystem. Helst vill regeringen slippa att sänka pensionerna ytterligare och istället har man föreslagit höjda sociala avgifter för arbetsgivarna. Men det här har fått flera yrkesgrupper som jurister men också bönder att rasa eftersom det riskerar att slå hårt mot deras inkomster.

Under flera veckors tid har bönder runt om i landet blockerat vägar med sina traktorer. Bland annat har godstrafiken mellan Bulgarien och Grekland påverkats och det fick den bulgariska regeringen att protestera.

Efter samtal med premiärminister Tsipras har bönderna flyttat undan sina traktorer men hotar med att snart vara tillbaka om regeringen inte går dem till mötes.

I opinionsmätningarna tappar Syriza stöd och nu leder istället det största oppositionspartiet, konservativa Ny demokrati som nyligen fick en ny partiledare, Kyriakos Mitsotakis, ung, precis som Alexis Tsipras.

På Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki säger statsvetarprofessorn Theodore Chadjipadelis att det nog snart är dags för ännu ett val i Grekland.

- Jag tror att de, regeringen, kommer att utlysa nyval med målet att förlora valet för att sedan kunna lägga all skuld på de andra. Det är så man brukar göra, säger Theodore Chadjipadelis.

Han gör ingen hemlighet av att han inte är särskilt imponerad av Alexis Tsipras och partiet Syrizas sätt att regera. De var inte mogna uppgiften, säger han, och nu när flyktingkrisen har tillkommit borde de inse faktum och kalla till en bred samlingsregering med andra partier för att ta landet ur krisen. En sådan lösning har också stöd i opinionsmätningarna.

- Men istället, säger Theodore Chadjipadelis, sätter man som vanligt det egna partiet före landets bästa.

Den grekiska regeringens handlingsfrihet är fortfarande begränsad eftersom den ekonomiska politiken först måste få godkänt från långivarna för att de ska fortsätta betala ut pengar.

Just nu råder delade meningar mellan EU och IMF, Internationella valutafonden, om hur drastiska åtgärder som krävs från grekisk sida. Premiärminister Alexis Tsipras lägger nu delvis skulden på långivarna: Det är deras oenighet som nu försenar Greklands väg ut ur krisen.

Samtidigt har Tyskland, tidigare det EU-land som ställt hårdast krav på Grekland, nu lite oväntat kommit att bli landets bästa vän. Premiärminister Tsipras och Tysklands förbundskansler Angela Merkel står på samma sida i flyktingfrågan och det hintas till och med från tyskt håll om att man kan tänka sig att lätta på kraven gentemot Grekland med tanke på hur hårt pressat landet är till följd av flyktingkrisen.

Och medan allt det här pågår börjar pengarna i den grekiska statskassan åter ta slut, precis som förra året då utbetalningar av löner och pensioner stod på spel.

I tältlägret på fälten vid Greklands gräns mot Makedonien säger Josef från Aleppo i Syrien att det grekiska folket har varit mycket hjälpsamma. Egentligen skulle han gärna stanna här.

- Jag älskar det grekiska folket. Men arbetslösheten här är så hög. Därför måste jag härifrån.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".