Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
Hudikmappen

Åklagarens sexbrott

Hör Emelie Roséns reportage
15 min
Kuvert med Polisens logotyp och papper stämplat "Hemlig". Text: #Hudikmappen, en granskning av Emelie Rosén. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio.
Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio.

Flera förundersökningar om den så kallade Hudikmappen läggs ner. Där samlas och sprids nakenbilder av unga tjejer. När den ansvarige åklagaren senare döms för våldtäkt mot barn görs ingen granskning.

I början av 2010 tävlar lokaltidningarna i Gästrikland och Hälsingland med sina artiklar om den unga, energiska åklagaren.

Han har efter några år på åklagarkammaren i Gävle fått uppdraget att vara regionens ungdomsåklagare. Nu ska han framförallt jobba med fall där den åtalade är under 18 år.

Han ska ”få bukt med kidsen” som han själv säger.

Jonas, som vi kallar honom, beskrivs som en ”frisk fläkt i länets tingssalar”. Han älskar att vara i rätten, det är snabbt och mycket action. Han har flera hundra ärenden per år.

– Han var en effektiv och omtyckt åklagare, inte bara av andra åklagare utan också av juristerna i länet, säger kollegan Tomas Eriksson, som under några år kommer att arbeta väldigt nära Jonas.

Så när det närmar sig 2015 är Jonas på väg att få ännu en befordran. Han ska bli specialiståklagare i Falun. Men det blir han aldrig.

Brotten uppdagas

– Det var som en blixt från klar himmel, säger Tomas Eriksson.

Senhösten 2014 börjar polis titta närmare på en grupp personer som misstänks för brott, däribland en kvinna.

– Och då dök den här åklagarens namn upp, berättar Anders Jakobsson.

Han är chefsåklagare vid särskilda åklagarkammaren, som arbetar med fall där poliser och åklagare misstänks för brott. Det är han som kommer att leda förundersökningen mot Jonas.

– Man kunde då se att han hade gjort en massa slagningar i våra register. Slagningar som inte var tjänsterelaterade, säger han.

Det är i åklagarväsendets datasystem, Cåbra, som Jonas har sökt upp ärenden han inte alls behöver titta på i sitt jobb, och därmed inte heller har rätt att ta del av. Här finns till exempel känsliga personuppgifter om brottsoffer och förövare.

Till en början verkar slagningarna vara kopplade till kvinnan. De har kommit i kontakt med varandra i samband med en rättegång några år tidigare, och Jonas har letat rätt på hennes nummer.

De har omfattande smskontakt. Vid ett tillfälle följer hon med Jonas upp till hovrätten i Sundsvall. Där har de sex inne på en toalett.

Så i slutet av sommaren 2013 gör polisen en husrannsakan hos kvinnan. Hon misstänks för narkotikabrott. Hon hör av sig till Jonas, som hjälper henne.

Han går, trots att det strider mot lagen, in i ärendet i datasystemet. Han ger henne råd inför ett förhör. Och det är senare han som tar beslut om att skriva ett strafföreläggande till kvinnan och inte väcka åtal. Trots att han är i en tydlig jävsposition.

I januari 2015 dyker hon upp i ett ärende hos åklagarkammaren igen.

  • Jonas smsar: ”Vill du ha hjälp med en grej? Jag gissar att du kan fatta vad det är.”

Det är illa nog för att han skulle kunna avskedas, men det ska bli värre.

– Ja, det ledde till att man gjorde husrannsakan hemma hos den här åklagaren och tog ett antal telefoner och datorer i beslag, säger Anders Jakobsson från särskilda åklagarkammaren:

På morgonen den 26 februari 2015 genomförs husrannsakan. Jonas misstänks för dataintrång och brott mot tystnadsplikten.

Men när telefoner och dator töms på information, så kommer misstankarna att kretsa kring helt andra saker.

Brottsutveckling

– Det var då vi kunde se att han hade slagit betydligt mer på personer som han inte borde och så kunde vi se att han hade skickat massa konstiga sms med sexuell innebörd, säger Jakobsson.

  • Den 7 november 2014
    Det gör mig ännu mer sugen på att spruta dig i munnen baby! ;) Det var riktigt nice att slicka dig också.
  • Den 10 november 2014
    Jaaa, om jag får som jag vill så kommer vi att knulla mååånga gånger på fredag! ;) 
  • Den 4 december 2014
    Åh, fan vad jag skulle vilja ligga med dig när du har supit i morgon då.

Texterna är sms till en 14-årig flicka.

Hon är bara en av de som Jonas har kontakt med. Han får tag på tjejerna genom olika sociala medier, genom privata kontakter och under perioder ringer han också flera gånger om dagen till Phonecafé,, en betaltjänst för teledejting.

Vissa tjejer stämmer han träff med, har sex med. Han köper sex. Han köper ut alkohol till minderåriga. Träffar dem i sin bil.

Rättssäkerhet på åklagarkammaren

Men på åklagarkammaren i Gävle är det ingen som märker någonting.

Patrik Säflund och är kammarchef här på åklagarkammaren i Gävle, vilket han varit sedan 2011. Han var alltså Jonas närmsta chef.

Det är här Jonas har sitt kontor under sina år som åklagare. På tredje våningen i Polishuset i Gävle. I ett av de inglasade rummen med utsikt över arbetarstaden.

I åtminstone sex år begår Jonas brott, samtidigt som han jobbar som åklagare.

Hur kan inget av det här ha märkts?

– Det kan inte jag svara på, men man kan konstatera att det här förekommer på andra ställen också där man inte tror att det ska förekomma. Det finns två sidor av den här åklagaren och vi har sett den ena sidan och inte den andra, säger Patrik Säflund

Men nu blir den andra sidan känd. När en åklagare misstänks för brott leds utredningen av Särskilda åklagarkammaren, det är där Anders Jakobsson jobbar. Men Särskilda åklagarkammaren utreder endast brott där det finns en konkret brottsmisstanke.

Jonas har i flera år utnyttjat minderåriga tjejer, köpt ut alkohol och ofredat tjejer sexuellt samtidigt som han bland annat jobbat som just ungdomsåklagare.

Men någon generell tillsyn av Jonas arbete görs alltså inte av Särskilda åklagarkammaren. Det ansvaret ligger i stället på Jonas chef. Chefen för åklagarkammaren i Gävle, Patrik Säflund.

– Jag har bedömt att det inte fanns skäl för det, och jag kan också lägga till att det finns inga indikationer på att det ska ha begåtts några fel, säger han.

Han ser alltså ingen anledning att granska de lite känsligare ärenden som Jonas har haft.

– Sannolikheten för att vi vid en efterhandskontroll hos oss skulle hitta något bedömer jag som närmast obefintlig.

Och den viktigaste anledningen till det, säger Säflund, är att Jonas hade hand om mängdbrott, som stöld och skadegörelse. Han hade inga känsliga ärenden med exempelvis brottsutsatta unga flickor.

Han har inte under den tiden som jag har varit här handlagt den här typen av ärenden, säger Säflund.

Men han har väl visst handlagt den typen av ärenden. Jag tänker till exempel på Hudikmappen. Kommer du ihåg den?

– Nej.

Hudikmappen

Hösten 2012 sprids en samling nakenbilder i Hudiksvall. Det är bilder på närmare 30 olika tonårstjejer. Vissa är inte äldre än 14 år. Det finns närbilder på nakna bröst, på underliv.

– Det kom från himlen bara. Helt plötsligt visste alla om det, berättar Karin.

– Det är det värsta som hänt mig, säger Emma.

Först viskas det mest i skolornas korridorer. Bilderna skickas över Skype och Facebook. Lämnas runt på ett USB-minne. Men plötsligt ligger mappen öppet på nätet. Hudikmappen.

Googlesökningarna på Hudiksvall peakar. På en sajt där bildmappen finns ligger Hudikmappen, Hudikmapp, Hudik + mapp, Hudiktjejer, Hudikbrudar och Hudiksvall som toppande sökord.

Det här har Ekot tidigare berättat om. Ekots granskning har också visat på flera brister i den brottsutredning som följer. Polisen lyckas aldrig komma fram till vem som har gjort och lagt ut mappen.

De flesta ärenden läggs dessutom ner på grund av bevissvårigheter och på grund av att alla bilder inte anses tillräckligt kränkande för att vara brottsliga att sprida.

Den som ledde brottsutredningen var åklagare Jonas.

– Jag känner mig jätteäcklad, säger Emma.

Hon är en av de tjejer som fanns med i mappen. Hon blir chockad när hon får höra vem som ledde brottsutredningen.

– Man borde liksom granska det.

Andra skulle anmält

– Om man tycker att det är något fel med det här så kan man begära överprövning, säger Patrik Säflund.

Så det ligger på flickorna själva att de hade fått begära överprövning snarare än att ni går tillbaka i efterhand och granskar så att allt har gått rätt till?

– Jag finner inga skäl att granska på det sättet eftersom det väcktes åtal här, det var en annan åklagare som tittade på det, det var säkerligen både målsägarbiträden och offentliga försvarare inblandade. Det är tillräckligt för hade det varit några konstigheter där så hade det kommit fram.

Patrik Säflund räknar också med att om Jonas skulle ha lagt ner brottsutredningar på ”oklara grunder” så skulle brottsoffren hört av sig och begärt en överprövning.

Men det håller inte Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, med om.

– Jag tycker att det är en anmärkningsvärd inställning att så enkelt bestämma sig för att det inte är något problem. Jag har svårt att tänka hur han kommer fram till det, faktiskt, säger hon.

För åklagare är skyldiga att vara objektiva, och när man själv begår en viss typ av brott så tycker hon att det är relevant att fråga sig om man då kan vara objektiv.

– Just de brott som man kan tänka sig att den här åklagaren är slarvig med, eller har en annan uppfattning än de flesta, skulle vara sådana där brottsoffren skulle ha svag ställning. Det är inte lätt att hitta orden om man har blivit utsatt för ett sexuellt ofredande. Det är att lägga ett lite för stort ansvar på att andra ska upptäcka fel, säger Helmius. 

Fel i tjänsten

Det stämmer alltså inte att Jonas bara jobbade med mängdbrott. I sin roll som ungdomsåklagare hanterade han de flesta typer av fall där förövaren är under 18 år.

Jonas var också åklagare under vissa rättegångar som rörde sexualbrott. Till exempel hösten 2014 då en ung kille åtalas efter att ha haft sex med en 14-årig tjej i Hudiksvall.

Någon vecka senare har Jonas själv sex med just en 14-åring i Hudiksvall.

– Ja, men det är klart att det är jätteolyckligt. Det tror jag redan har framkommit. Men det betyder inte per automatik att det har skett juridiska felbedömningar, säger Patrik Säflund.

Han tycker fortfarande att Jonas var en duktig åklagare. Han säger att man måste skilja Jonas privatliv från hans tjänsteliv.

– Förutom dataintrånget så är det inte brott som han har gjort i tjänst, utan det är brott som han har gjort på fritiden.

Men flera av de flickor och kvinnor Jonas haft sexuell kontakt med erkänner Johan själv att troligtvis fått tag på genom att plocka deras telefonnummer ur åklagarväsendets interna datasystem.

En kvinna berättar också att hon kände sig osäker i sin kontakt med Jonas eftersom hon inte visste vad han som åklagare kunde göra om hon inte gjorde som han ville. Och han har lockat med sekretessbelagd information.

  • Från domen i Svea hovrätt:
    ”När hon ibland inte svarade på hans meddelanden, kunde han försöka locka henne med information om pågående ärenden hos Åklagarmyndigheten”.

Och dataintrånget som Patrik Säflund hänvisar till är i själva verket 52 fall av dataintrång.

– Det är faktiskt en hel del. Det är inget han råkar göra. Det är något som han gjort helt utan hämningar. Igen ett bevis på att han faktiskt inte skötte sitt jobb, säger Ingrid Helmius.

Jonas döms hösten 2015 för tjänstefel, dataintrång, olovligt anskaffande av alkohol till minderåriga, sexuellt ofredande, köp av sexuell tjänst och våldtäkt mot barn.

Han får två och ett halvt års fängelse, och sitter i dag på ett klass 1 fängelse, vilket är den högsta säkerhetsklassen. Han har också blivit av med sitt jobb.

Gävles chefsåklagare, Patrik Säflund, tycker att det är dags att gå vidare.

– Jag tycker att vi har kommit vidare på ett bra sätt. Åklagarkammaren fungerade hela tiden och den fungerar bra nu.

Men Ingrid Hemlius, doktor i offentlig rätt, är mer tveksam.

– I det här fallet finns det alldeles för mycket som talar emot att åklagarväsendet har gjort sitt yttersta för att gå till botten med sådana här saker. Det är inte omöjligt att när det här kommer ut att det kommer fram någon som tycker att en förundersökning lades ner på oklara grunder. Räcker att en målsägande kommer fram här.

Efter Ekots rapportering har i dag åklagarmyndigheten backat. Både Åklagarmyndighetens tillsynschef och flera överåklagare säger nu att de vill granska vissa ärenden som handlagts av Jonas.

De ska leta efter just brottsutredningar i integritetskränkande ärenden som Jonas har lagt ner.

Det är en granskning som också en av de tjejer som hängdes ut med nakenbilder i Hudikmappen har efterlyst.

– Man kan inte bara gå vidare nu, man borde granska det. Det känns som ett svek tycker jag, säger Emma.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".