Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.
1 av 2
Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.
Kataloniens regionparlament i Barcelona. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.
2 av 2
Kataloniens regionparlament i Barcelona. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.

Kataloniens ledare om spanska skilsmässan

"Det krävs en uthållighet också"
8:30 min

Den nya regionregeringen i spanska Katalonien arbetar målmedvetet för regionens självständighet, samtidigt som det råder ett politiskt dödläge i Madrid. För regionspresidenten Carles Puigdemont är man redan i ett slutskede i kampen för en egen nation.

– Det är den sista etappen, kanske den kortaste men mest intensiva, säger regionpresidenten Carles Puigdemont. 

Han beskriver en politisk, parlamentarisk och folklig kraft som gör att de ser mållinjen. Puigdemont tar emot i ett stort kontorsrum med skinnsoffor och mörk träpanel på väggarna i regionparlamentets vackra byggnad i Barcelona.

Det är en paus mellan omröstningarna. Politikern är tidigare journalist och kommer senast från en roll som borgmästare i den katalanska staden Girona. 

– Vi har han en väl definierad färdplan mot självständighet nu, säger han.

Carles Puigdemont tillträdde i januari och har bara gjort en annan internationell intervju sen dess. Det tog flera månader med förhandlingar för att komma överens om en katalansk regering efter regionvalet i september.

I det politiska vakuum som råder i Madrid efter de nationella parlamentsvalen står Spanien utan en ordentlig regering medan Kataloniens separatistpolitiker fortsätter att lägga sitt pussel. 

- Vi har identifierat alla de strukturer i en stat som behövs och bara några månader krävs för att vara igång, enligt politikern.

Vad är viktigast i arbetet på vägen mot självständighet?

– Vi håller på att etablera en juridisk struktur med nya lagar och att se över internationella avtal, svarar Puigdemont.

Katalonien har drygt sju miljoner invånare. Självständighetsförespråkarna har länge försökt få till en folkomröstning men centralregeringen har sagt nej och anser att det strider mot författningen att splittra Spanien.

En förbjuden folkomröstning har hållits och även det senaste katalanska valet blev till en sorts omröstning om självständighet. Partierna på vänster- och högersidan som gått samman för självständighet med listan Junts pel Si (tillsammans för ett ja) vann valet.

– Det krävs en uthållighet också i de politiska kompromisserna, betonar Carles Puigdemont. 

Vägen till självständighet ska vara demokratisk, men samtidigt har separatistpolitikerna utstakat en väg där de inte längre godkänner författningsdomstolen. Meningen är att återinföra tidigare katalanska lagar, att bekämpa fattigdom med mer hjälp till bostadslösa och ha en mer generös syn i flyktingpolitiken än Spanien.

Separatisternas argument för självständighet handlar om det katalanska språket, kulturen, historien och ekonomin. Självständighetsförespråkarna anser att de inte får tillbaka lika mycket som de betalar i skatter till Madrid och vill styra mer över pengarna.

Bland de Barcelonabor jag träffar går meningarna isär. Neus Càceres Pratsavall som sitter på stranden är fascinerad över hur rörelsen för självständighet växt till en nivå hon aldrig hade kunnat föreställa sig, med 2 miljoner människor ute på massdemonstrationer och i mänskliga formationer med separatistflaggor.

– Det kanske tar längre tid än vad vi tänkt oss, men vi tar ett steg i taget på ett bra sätt utan våld, ett typiskt katalanskt sätt, säger Neus Càceres Pratsavall.

Men taxichauffören Pedro med rötter i Andalusien känner sig spansk och vill inte att Katalonien ska bli ett eget land.

– Nej, nej jag vill inte ha självständighet, säger Pedro bakom ratten i taxibilen.

Om man räknar rösterna procentuellt sett i regionvalet så kom inte de katalanska separatistpartierna upp i över 50 procent. Men de fick en majoritet av plasterna i regionparlamentet.

Nu ska regeringen arbeta intensivt för att samla de sista procentenheterna som behövs för att vinna en ny omröstning om att bryta sig loss. Det finns en färdplan på 18 månader för att få ett färdigt ramverk, men katalanska regeringen tonar ändå ned den tidsramen. Det kan handla om en process på nästan fem år att nå ända fram, enligt regionpresidenten.

Regeringen har också utsett en utrikesminister och har bildat ett utrikesdepartement. Men Spaniens författningsdomstol har ogiltigförklarat det nya departementet.

- Vi har ändrat ordföljden i namnet på departementet, men inte ändrat titeln på ministern som kommer att fortsätta med sitt arbete, säger Puigdemont.

Regionpresidenten anser att är det svårt att få ett öppet stöd från andra europeiska länder eftersom de har en relation med Spanien.

- Men intresset utifrån är stort. Vi pratar mer med representanter för utländska regeringar än med någon representant för spanska regeringen, säger politikern.

I framtiden vill de ha en bättre relation till EU än idag, med ett fortsatt medlemskap.  

Det har blivit en sorts arg pingpong mellan Madrid och Barcelona i den infekterade striden om Katalonien. Om Madrid tar till hårdare vapen kan det bli aktuellt att upplösa politiska institutioner här.

- Men det går inte att upplösa 2 miljoner röster i valurnor i ett demokratiskt land. Då kan effekten bli den motsatta, att stödet kan växa till 2 och en halv miljon, säger regionpresidenten.

Det väckte stor uppmärksamhet när en katalansk radiokanal busringde till premiärminister Mariano Rajoy. Komikern bröt på katalanska och låtsades att han var Puigdemont som tog en första kontakt efter att ha tillträtt. Premiärministern hade en diplomatisk ton och sa att han hade en helt öppen agenda för samtal.

Har busringningen ställt till med problem?

– Det har inte ställt till med problem, men jag gillade inte skämtet eftersom det är en politsk skör situation i Spanien, svarar regionpresidenten.

Har du pratat med Rajoy ännu? 

– Nej, det har jag aldrig gjort i rollen som regionpresident. Det svåraste i vår process är att vi vill ha en förhandling och dialog, men den andra parten finns inte där vid förhandlingsbordet, säger regionpresidenten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".