Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Högerpopulistiskt parti vinner mark i Tyskland

Publicerat fredag 11 mars 2016 kl 13.48
Merkels flyktingpolitik kritiseras allt mer
(9:11 min)
Förbundskansler Angela Merkel på valmöte i Nürtingen i delstaten Baden-Württemberg där hennes partikamrater riskerar svidande förluster i delstatsvalet på söndag.
1 av 5
Förbundskansler Angela Merkel på valmöte i Nürtingen i delstaten Baden-Württemberg där hennes partikamrater riskerar svidande förluster i delstatsvalet på söndag. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Elena Gasanova har själv invandrat till Tyskland. De som kommer idag är inga riktiga flyktingar hävdar hon och är rädd för att konkurrens om jobb och bostäder ska leda till våldsamheter.
2 av 5
Elena Gasanova har själv invandrat till Tyskland. De som kommer idag är inga riktiga flyktingar hävdar hon och är rädd för att konkurrens om jobb och bostäder ska leda till våldsamheter. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
I Reutlingen producerar och säljer Njeri Kinyanjui såser inspirerade från hemlandet Kenya. Verksamheten går bra och hon kan erbjuda praktik åt Karamo Kinteh från Gambia, som hoppas på uppehållstillstånd i Tyskland.
3 av 5
I Reutlingen producerar och säljer Njeri Kinyanjui såser inspirerade från hemlandet Kenya. Verksamheten går bra och hon kan erbjuda praktik åt Karamo Kinteh från Gambia, som hoppas på uppehållstillstånd i Tyskland. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Ett så snabbt skifte i politiska attityder, som den snabba uppgången för AfD, Alternativ för Tyskland, har aldrig tidigare hänt i Tyskland, säger Uwe Wagschal, professor i statsvetenskap vid Freiburgs universitet.
4 av 5
Ett så snabbt skifte i politiska attityder, som den snabba uppgången för AfD, Alternativ för Tyskland, har aldrig tidigare hänt i Tyskland, säger Uwe Wagschal, professor i statsvetenskap vid Freiburgs universitet. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Baden-Württemberg är den enda delstaten som leds av en grön premiärminister. Winfried Kretschmann betraktas som en lokal landsfader också av många som inte vanligtvis väljer hans parti.
5 av 5
Baden-Württemberg är den enda delstaten som leds av en grön premiärminister. Winfried Kretschmann betraktas som en lokal landsfader också av många som inte vanligtvis väljer hans parti. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.

När tre av Tysklands delstater går till val nu på söndag står det högerpopulistiska partiet Alternativet för Tyskland i fokus. Valen ses som en omröstning om Merkels allt mer kritiserade flyktingpolitik.

Den gångna veckan har Angela Merkel turnerat intensivt i ett sista försök att stärka stödet för sina lokala partikamrater, bland annat i delstaten Baden-Württemberg.

Hon ser oväntat uppspelt och tillfreds ut när hon raskar in genom dörren, omgiven av ett enormt säkerhetspådrag. Medan vakterna snabbt vill vidare, stannar Angela Merkel till en stund, växlar några ord och låter sig fotograferas med unga sympatisörer.

Det är bara lite mer än ett dygn sedan det turbulenta toppmötet med Turkiet i Bryssel. I Berlin tar hon emot Europas ledare på löpande band och far själv som en skottspole för att lösa den största krisen under efterkrigstiden.

"Hur orkar Merkel?" undrar många i Tyskland och här i Nürtingen, ett litet samhälle som, liksom så många andra i den här regionen lever väl på sin verkstadsindustri. Det är också den första frågan hon får när hon kommer upp scenen.

– Först kan jag väl få hälsa ordentligt, svarar hon och utlöser ett gott skratt innan hon går över på temat som överskuggar allt annat, också i den här valkamapanjen.

Ännu en gång försöker hon rita upp vägen som hon är fast övertygad om kommer att leda fram till en lösning på flyktingfrågan med ett öppet Europa i behåll: bekämpa flyktorsakerna, skapa bättre förhållanden för flyktingar i närområdet, stoppa smugglarna och samtidigt öppna fler legala vägar till Europa.

Men allt färre är villiga att följa henne, inte bara i Bryssel utan också bland hennes egna partikamrater och här i kristdemokraternas traditionella hjärtland Baden-Württemberg.

– Det är hårda tider som väntar, ja det kan bli krig, förutspår Elena Gasanova, en av många som köar för att få lyssna på förbundskanslern.

Med alla människor som kommer hit hårdnar konkurrensen om jobben, om bostäderna. Förändringarna går för fort, människor är rädda och det är en farlig känsla, säger hon och berättar om hur det var i Kazakstan, som hon lämnade för 16 år sedan.

– Det var ett sånt hat, mot alla som betraktades som utlänningar, ryssar, tyskar. Jag hade tur som kunde komma hit, säger Elena Gasanova som tillhör den grupp tyskättlingar som hade tillstånd att invandra till Tyskland. Nu tycker hon sig se samma sak vara på väg att hända här.

– Jag har redan fått frågan av en god vän, är du med oss eller med dem? För flyktingar eller emot?

– Hur ska jag göra? Jag kan ju inte vara mot människor, säger hon som i höstas engagerade sig frivilligt för att hjälpa människor som hade flytt hit. Men nu har hon slutat med det. Det var så många som inte var riktiga flyktingar, som inte var tacksamma, som bara ställer krav, hävdar hon.

Vidare till Reutlingen, en av de miljonärtätaste kommunerna i Tyskland, berättar Njeri Kinyanjui, som tar emot i sin butikslokal. Här producerar och säljer hon hemlagade såser efter egna recept, inspirerade från hemlandet Kenya. På senare tid har hon utökat verksamheten med kurser och catering. Nu har hon både anställda och kan erbjuda praktik åt en unga man från Gambia, som hoppas på uppehållstillstånd i Tyskland.

Hon har alltid velat vara självständig och hon älskar att laga mat. Till Tyskland kom hon som ung student i början av 80-talet, när ett kuppförsök gjorde tillvaron osäker och universitetet låg nere.

En examen i nationalekonomi och sedan återvända till Kenya var tanken. Men livet kom emellan med man och barn, och sedan många år är Tyskland hemma. Här började hon också snart engagera sig politiskt. Integration har alltid varit mitt tema, säger Njeri Kinyanjui

– Som migranter kan vi inte bara drömma om att återvända en dag. Vi måste leva här och nu också. Hur hjälper vi våra barn att rota sig? Hur åldras vi här? Det är teman som hon ägnar sig åt som integrationspolitisk talesperson och sedan några år kommunfullmäktigeledamot för partie De gröna i Reutlingen.

Flit och driftighet brukar lyftas fram som typiska egenskaper för människor i Baden-Württemberg, med en stolt tradition av idéer och innovationskraft som kompenserar för bristen på råvaror. Det är också här en väsentlig del av den tyska bilindustrin, har sin hemvist.

Men också Njeri Kinyanjuis politiska hållning har blivit ett kännetecken för Baden-Württemberg, den enda delstat som har en grön premiärminister, den populäre Winfried Kretschmann med närmast landsfaderlig utstrålning.

Medan förbundskansler Merkel förlorar stöd på grund av flyktingpolitiken, blir Kretschmann bara mer omtyckt när han stödjer hennes linje och berättar att han ber för att hon ska hålla ut, och Njeri Kinyanjui håller med

– Visst kan vi klara det här. Temat utnyttjas bara för att vinna röster och splittra människor, säger hon och syftar på det högerpopulistiska partiet AfD. Alternativ för Tyskland, ser också här i Baden-Württemberg ut att kunna få uppåt 10 procent av rösterna i valet på söndag, precis som i delstaten Rheinland-Pfalz. I Sachsen-Anhalt, i östra Tyskland, som också väljer nytt delstatsparlament pekar opinionssiffrorna på ännu större stöd.

För ett år sedan ansågs de uträknade och sönderbråkade. Den mer nationalistiskt och främlingsfientligt orienterade falangen tog över partiledningen och sedan flyktingkrisen bröt ut har deras opinionssiffror skjutit i höjden. Deras anhängare kommer från alla politiska läger men framför allt är det frustrerade kristdemokrater som är missnöjda med Merkel.

I Freiburg, vid universitetet, med 500-åriga anor, forskar statsvetarprofessorn Uwe Wagschal om väljarbeteende.

– Aldrig tidigare har politiska åsikter skiftat så snabbt i Tyskland, säger han. Hittills har det alltid varit smygande skiften. Kampen för sociala rättigheter, freds- och miljörörelsen omsattes långsamt i partipolitik.

– Nu ser vi dramatiska förändringar hos stora delar av befolkningen. Tonläget har blivit mycket hårdare, säger Uwe Wagschal och förutspår större motsättningar i samhället.

Brinnande asylboenden och våld mot flyktingar är redan konkreta bevis, påpekar han. Under förra året skedde fem gånger så många angrepp som året innan.

Tongångarna är ofta hårda på AfDs möten men freden är långt ifrån hotad, hävdar Wagschal bestämt. Däremot lider den politiska kulturen av polariseringen - istället för att diskutera sakfrågor, lösa konkreta problem, så handlar det bara om man är för eller emot.

De etablerade partierna har varit dåliga på att hantera utmanarna på högerkanten, tycker Uwe Wagschal. Att försöka tiga ihjäl dem har bara haft motsatt effekt. Till skillnad från andra högerpopulistiska partier som har kommit och gått i efterkrigstidens Tyskland, kommer AfD att etablera sig mer vara, precis som i Skandinavien och stora delar av Europa, säger statsvetaren i Freiburg.

Njeri Kinyanjui hoppas att AfD blir en kortvarig företeelse, att människor inser att de blir förda bakom ljuset. Istället borde de ta vara på möjligheterna säger nationalekonomen och egenföretagaren.

– Vi får inte stirra oss blinda på svårigheterna. Vi behöver arbetskraft, säger Njeri Kinyanjui. Hantverkarna här är alla överhopade med jobb och pengarna för mottagning och integration, stannar i landet.

Ja, förra året kunde Tyskland notera en ökad inhemsk konsumtion som en viktig tillväxtfaktor. Men det har knappast dämpat misstron som har brett ut sig, särskilt efter övergreppen i Köln under nyårsnatten.

I Nürtingen har Angela Merkel betat av hållplatserna på den resa hon har stakat ut för att hantera flyktingfrågan.

– Det här handlar om grundläggande tyska intressen. Som exportvärldsmästare och Europas största ekonomi, lever vi på de öppna gränserna, säger hon.

På söndag visar det sig om hon lyckats bidra till att vända den växande opinion som vill se mer slutna gränser och stänga människor ute.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".