Abeer med sin son Ward som är fyra månader gammal. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
1 av 7
Abeer med sin son Ward som är fyra månader gammal. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio.
Adeyinka Badejo är näst högste chef för FN-organet WFP i Syrien. Foto: Katja Magnusson/SVeriges radio.
2 av 7
Adeyinka Badejo är näst högste chef för FN-organet WFP i Syrien. Foto: Katja Magnusson/SVeriges radio.
Gravida och ammande kvinnor får extra matkuponger via WFP. Foto:Katja Magnusson/Sveriges Radio.
3 av 7
Gravida och ammande kvinnor får extra matkuponger via WFP. Foto:Katja Magnusson/Sveriges Radio.
Kvinnor får kuponger för att kunna handla ägg och joghurt bland annat
4 av 7
Kvinnor får kuponger för att kunna handla ägg och joghurt bland annat Foto: Katja Magnusson
Staden Homs.
5 av 7
Staden Homs. Foto: Katja Magnusson
Staden Homs.
6 av 7
Staden Homs. Foto: Katja Magnusson
Katja Magnusson i Syrien (i Homs)
7 av 7
Katja Magnusson i Syrien (i Homs) Foto: Katja Magnusson
STUDIO ETT TISDAG 15 MARS

Barn i Syrien som är uppvuxna under kriget

8:47 min

En tredjedel av alla barn i Syrien är yngre än fem år och vet inget annat än konflikt och krig, det handlar om nästan fyra miljoner barn enligt FN:s barnfond UNICEF. Vår korrespondent Katja Magnusson har besökt Homs, där ammande och gravida kvinnor får extra hjälp med mat för att de små bäbisarna inte ska påverkas. Hör May Alkhetyar, ingenjör, bloggare och en av de många som tvingats lämna sitt hemland.

Surret av generatorer är ett av krigets ljud i Syrien, elen kommer och går i krigströtta städer. Det här är Homs som en gång kallades för det syriska upprorets huvudstad, bara några kvarter bort ser det ut som att husen smulats sönder och kvar finns bara ruiner. Stadsdelarna som stöttade rebellerna har flygbombats och beskjutits med artilleri.  

I ett enkelt väntrum sitter gravida och ammande kvinnor, de väntar på att få extra matkuponger från FN:s livsmedelsprogram.

Abeer har kommit hit med sin lille son.

– Han heter Ward och är fyra månader gammal, berättar hon. Pojkens namn betyder ros.

Lille Ward slutar gråta och tittar förundrat med stora bruna ögon på mikrofonen. Abeer har fyra barn, tre av dem har fötts under kriget.

– Allt är svårt, när jag var gravid var jag rädd för att behöva föda på kvällen då vägarna är osäkra, säger Abeer.

Bara att ta sig till sjukhuset kan vara livsfarligt.

– När jag skulle föda mitt första barn nu under kriget så kunde jag inte ta mig ut berättar Afrah som också sitter i väntrummet. När hon kom till vägspärren sa soldaterna att det var för farligt för henne att passera. Värkarbetet höll på i många timmar hemma, pojken fick syrebrist innan hon lyckades ta sig till sjukhuset.

En tredjedel av Syriens barn vet nu inget annat än konflikt och krig, de har fötts under de senaste fem åren. Barnen är extra utsatta för brist på mat. Barnen skadas och dödas i kriget. I rebellkontrollerade områden har sjukhus bombats, läkare har skadats och flytt landet. Lille Ward har inflammation i bröstet.

– Han har hög feber, jag är orolig för honom säger mamman Abeer. För henne har de senaste fem åren inneburit en enorm förändring.

– Allt har blivit mer skrämmande, det är inte som förut, om barnen blir sjuka och jag ska ta dem till sjukhuset så kostar det mycket pengar. Maten har också blivit dyrare förklarar Abeer. Hennes man har bara jobb då och då, familjen lever på nödhjälp som ris och bulgur.

Adeyinka Badejo är näst högsta chef för FN:s livsmedelsprogram World Food Program WFP i Syrien. Hon visar mig väntrummet där kvinnorna sitter.

– De här kvinnorna tillhör de allra mest sårbara, vi vet att de inte längre har råd att köpa näringsrik mat som frukt, grönsaker och mejeriprodukter.

– Det här är mat som är nödvändig för både kvinnorna och barnen de bär på, förklarar Adeyinka.

Zara visar mig sin dotters födelsecertifikat, hon ska registrera den en månad gamla flickan Zaynab för att få rätt till extra matransoner.

– Vi får ägg, kött och dadlar, förklarar den unga mamman, det är varor hon annars aldrig skulle ha råd med.

– Det är bra för min och för barnets hälsa, säger hon.

Alla kvinnor här i väntrummet har historier om död, förlust och ett liv som slagits sönder. 19-åriga Afraa som är klädd i röd sjal förlorade sin man när hon var gravid i femte månaden med sitt andra barn.

– Han var på väg till jobbet i Damaskus när en granat slog ner och han dog förklarar hon.

Den 19-åriga tvåbarnsmamman sitter med sin äldsta dotter i knäet, flickan är snorig. Afraa kan inte amma sin nyfödda bäbis.

– Min mjölk tog slut, jag tror att det var av sorgen säger hon, jag är fortfarande frustrerad jag är ledsen och gråter.

– Det enda jag kan hoppas på när det gäller framtiden är att kunna uppfostra mina barn, säger Afraa och får återigen svårt att hålla emot gråten.

Kvinnorna här får ändå hjälp, medan nästan en halv miljon syrier lever i områden som är helt belägrade och dit hjälporganisationer har svårt att nå fram. Där råder skriande brist på mat och mediciner. Från till exempel staden Madaya som är belägrad av regimens styrkor har bilder spridits av barn där varje revben syns, familjer berättar hur de ätit soppa kokad på gräs och med bara lite salt. Barn har svultit ihjäl. Mat är ett vapen i kriget. Hunger och näringsbrist kan påverka barnen för alltid enligt Adeyinka Badejo på FN.

– Det stoppar deras tillväxt det rövar bort deras framtid, säger hon. Många kvinnor har idag blivit ensamförsörjare under kriget, de har ett större ansvar och bär en tung börda, säger Adeyinka Badejo.

Jag följer med till den lilla butiken där kvinnorna kan lösa in de rosa och ljusblå kupongerna mot mat. De tillåtna matvarorna har en liten symbol för FN:s matprogram. Zahra som är gravid i åttonde månaden köper ost, grönsaker, kyckling och yoghurt.

Zahra har med sig en väninna som inte vill säga sitt namn. Hon berättar att hennes man är fängslad i den syriska regimens fängelser sen fem år tillbaka.

– Det är svårt, jag arbetar som daglönare nu berättar kvinnan. Hon jobbar på fälten med att gräva, plantera och till exempel beskära vinstockar. För det arbetet får hon mindre än 30 kronor om dagen.

Hon har många väninnor som gör samma hårda kroppsarbete, deras män har fängslats eller dödats i kriget.

– Vi kvinnor har tagit rollen av både man och kvinna, säger hon för att försörja våra barn. Före kriget var hon hemmafru.

Många tusentals har fängslats de senaste åren i regimens fängelser, precis som hennes man.

– Jag önskar att de släpps och att allt återgår som det var förut berättar kvinnan.

Hennes vän Zahra samlar ihop matvarorna. Flera av kvinnorna frågar varför de inte också kan handla blöjor för matkupongerna, det ingår inte i de utvalda varorna.

I dagarna har det gått fem år sen protesterna började och ingen vet hur länge kriget kommer att fortsätta.

Adeyinka Badejo på FN:s matprogram förstår kvinnornas frustration.

– Även om vi försöker hjälpa så är det aldrig tillräckligt säger hon.

Mamman Abeer med lille Ward låter rätt frågande när jag undrar hur hon ser på barnens framtid.

– Om Gud vill så hoppas jag att de får en bättre framtid än det vi har nu, säger hon.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista