En man, insvept i en flagga, hukar vid en minnesplats i centrala Bryssel för att tända ett ljus.
En man, insvept i en flagga, hukar vid en minnesplats i centrala Bryssel för att tända ett ljus. Foto: Martin Meissner/AP/TT.
STUDIO ETT SKÄRTORSDAG 24 MARS

Hur kan terrorismen stoppas?

22 min

Efter attackerna i Bryssel tidigare i veckan ställer sig många frågan hur terrorism kan stoppas. Studio Ett uppmanade lyssnarna att ställa frågor till en panel av gäster.

Vilka är de viktigaste orsakerna till terrorismen? Hur tänker de unga radikala som söker sig till IS? Hur bra rustade står egentligen säkerhetstjänster och Europas politiker när det gäller att hantera problemet?

Salahuddin Barakat är muslimsk teolog och imam i Malmö. Han jobbar med unga på väg in i extremism. Han säger att muslimska församlingar kan motverka radikalisering, men att det i det hela stora är ett problem för hela samhället.

- Majoriteten av terrorister är inte medlemmar i de stora församlingarna. Rekrytering av jihadister sker lika ofta på ett gym som någon annanstans. Det finns många olika orsaker för radikalisering. Det sker oftast väldigt individuellt. Vi kan använda religion som en positiv kraft att få folk ut ur kriminaliteten. Våldsbrott mot civila kan inte rättfärdigas på något sätt, säger Salahuddin Barakat.

Han ser också att allt flera muslimer är demokratiskt aktiva i Sverige.

Robert Egnell som är expert på säkerhetsfrågor vid Försvarshögskolan, håller med om att problemet med radikalisering är mycket komplext.

- Vi kan inte säga att det är en viss typ av person som plötsligen radikaliseras. Det är väldigt komplext, och alla delar av samhället som jobbar med människor måste ta hand om det, säger Robert Egnell.

Terrorattackerna i Bryssel kan också leda till att samarbetet inom EU kommer att försvåras, säger han.

- Ett problem är en åternationalisering i EU där många länder tittar inåt och bygger murar. Det är inte så man kommer åt terrorism, säger Robert Egnell.

En av Studio Ett:s lyssnare frågade om en överstatlig polisstyrka kan bildas efter terrordåden. Susanne Palme EU-reporter på Ekot, tror inte att en slags europeisk FBI kan bli verklighet.

- Det fanns partier i Bryssel som har krävt en sådan styrka men det finns inget mandat för det i EU. Och krisen skapar ännu mer spänningar mellan EU-länderna. Polen har till exempel redan sagt att de inte vill ta emot mera flyktingar efter terrordåden, säger Susanne Palme.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista