Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
Många ”tyskerjenter” förlorade sina norska medborgarskap. Här några av de som tvingades lämna Norge 1946.
1 av 6
Många ”tyskerjenter” förlorade sina norska medborgarskap. Här några av de som tvingades lämna Norge 1946. Foto: NTB Scanpix
Else Gabler talade aldrig med sonen Reidar om skammen och förnedringen hon utsattes för som ”tyskerjenta”. Här ett foto taget 2008, kort tid före hennes död. FOTO: Håvard Bjelland, Bergens Tidende
2 av 6
Else Gabler talade aldrig med sonen Reidar om skammen och förnedringen hon utsattes för som ”tyskerjenta”. Här ett foto taget 2008, kort tid före hennes död. Foto: Håvard Bjelland, Bergens Tidende
Else och Erich Gabler 1953. Paret blev deporterat till Tyskland, tillsammans med sonen Reidar, efter andra världskriget.
3 av 6
Else och Erich Gabler 1953. Paret blev deporterat till Tyskland, tillsammans med sonen Reidar, efter andra världskriget. Foto: Privat
Gunhild Lurås, utställningsansvarig på Norska Industriarbetarmuséet, vid en bild på ”tyskerjenter” som tvingas stå vända mot en vägg strax efter krigsslutet 1945.
4 av 6
Gunhild Lurås, utställningsansvarig på Norska Industriarbetarmuséet, vid en bild på ”tyskerjenter” som tvingas stå vända mot en vägg strax efter krigsslutet 1945. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio
Reidar Gablers mamma var en av ”tyskerjentene”. Hustrun Marits pappa var motståndsman och kunde först inte acceptera att dottern blev tillsammans med en ”tyskerunge”.
5 av 6
Reidar Gablers mamma var en av ”tyskerjentene”. Hustrun Marits pappa var motståndsman och kunde först inte acceptera att dottern blev tillsammans med en ”tyskerunge”. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio
Marit och Reidar Gabler utanför Norska Industriarbetarmuséet där man fram till 1 december har en utställning om ”tyskerjentene”.
6 av 6
Marit och Reidar Gabler utanför Norska Industriarbetarmuséet där man fram till 1 december har en utställning om ”tyskerjentene”. Foto: Rita Engedalen

I säng med fienden

"Det straff som tyskerjentene fick gick alltför långt"
9:30 min

Norska kvinnor som förälskade sig i tyska soldater blev ofta hårt dömda efter andra världskriget. Tusentals kvinnor blev internerade, tvångsklippta och deporterade på rättsligt osäkra grunder. Vår Norgekorrespondent har besökt en aktuell utställning och träffat en norsk "tyskerunge".

– Det var, såvitt jag förstår, kärlek vid första ögonkastet, säger 70-årige Reidar Gabler.

Reidars föräldrar berättade aldrig någonting om sin kärlekshistoria. Norska Else Huth och den tyske soldaten Erich Gabler blev ett par 1944. Men deras kärlek kostade mycket.

Reidar blev född när föräldrarna satt i fångläger i Norge, Else blev berövad sitt norska medborgarskap och den lilla familjen blev deporterad till ett sönderbombat Tyskland.

Vid första besöket i Norge, som 5-åring, fick Reidar uppleva sin bakgrunds stigma.

– Vi bodde hemma hos min mormor. När vi skulle ut på gatan och leka med andra pojkar i vår ålder tog det inte lång stund innan de försvann.

Varför försvann de?

– För att vi var tyskar. Åtminstone var det den bakgrund vi fick veta senare, säger Reidar Gabler.

I samband med andra världskriget blev 30 000-100 000 norska kvinnor klassade som "tyskerjenter". I vissa fall räckte det att en ung kvinna log mot en tysk soldat för att få den här stämpeln. Andra gjorde som Else Huth; gifte sig och skaffade barn med tyska soldater.

Norges Industriarbetarmuseum i Vemork pågår utställningen I seng med fienden?, som handlar om behandlingen av de så kallade tyskerjentene. Där visas bland annat en sax som användes för att tvångsklippa en norsk kvinna som avslöjats tillsammans med en tysk.

Tvångsklippning var något som drabbade hundra- eller tusentals "tyskerjenter". Andra unga kvinnor blev internerade och/eller deporterade.

Enligt utställningsansvariga Gunhild Lurås skedde bestraffningen av kvinnorna på sätt som är tveksamma för en rättsstat. Till exempel stiftade norska myndigheter en lag om att frånta norska kvinnor medborgarskapet om de gift sig med en tysk man. Beslutet kom att gälla även kvinnor som hade gift sig innan lagen trädde i kraft.

Reidar Gablers liv har delvis präglats av hans mammas "förbjudna kärlek". När han flyttade till Norge som 21-åring blev han snart kär i Marit, vars far hade varit motståndsman under kriget. Det tog ett par år innan pappan kunde acceptera att enda dottern blev tillsammans med en tyskerunge.

Även Reidars och Marits son blev, flera decennier efter kriget, utsatt för smädelser på grund av sin farmors kärlek till en tysk soldat.

– Han var åtta månader när jag första gången hörde någon jag kände kalla honom "bastard", berättar Marit Gabler.

– Han var tre år när han kom hem från förskolan och frågade mig: "Mamma, är jag en tyskerunge?". Då blir du helt stum. Några år senare fick han öknamnet "nazisten" på skolan.

2005 beslutade norska Stortinget att ge en ekonomisk ersättning till alla så kallade tyskerunger. Reidar Gabler fick 20 000 norska kronor. Men han vill att även "tyskerjentene" ska få en ursäkt av norska staten.

– Det straff som tyskerjentene fick på den tiden gick alltför långt, säger Reidar.

– De blev tvångsklippta, de blev deporterade, de förlorade kontakten med sina familjer... De var egentligen ett intet, de var borta! Det måste ha varit helt förfärligt, det är nästan som dödsstraff.

Utställningen I seng med fienden? är öppen på Norsk Industriarbeidermuseum 1 maj-1 december 2016.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".