Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Sjukvården i fokus efter Brexit

Uppdaterat torsdag 4 augusti 2016 kl 11.44
Publicerat torsdag 4 augusti 2016 kl 10.34
"Storbritannien skulle klara sig utan invandrare inom NHS"
(9:26 min)
Polskan Aleksandra Gren stortrivs med sitt jobb som sjuksköterska men hon beskriver det som utmanande.
1 av 2
Polskan Aleksandra Gren stortrivs med sitt jobb som sjuksköterska men hon beskriver det som utmanande. Foto: Claes Aronsson/Sveriges Radio.
Dorota Kolade blir behandlad med respekt på sjukhuset men utanför jobbet känner hon sig diskriminerad i bland som polska.
2 av 2
Dorota Kolade blir behandlad med respekt på sjukhuset, men utanför jobbet känner hon sig diskriminerad i bland som polska. Foto: Claes Aronsson/Sveriges Radio.

I Storbritannien var sjukvården ett av de stora ämnena inför folkomröstningen om EU.

De som ville lämna ansåg att det skulle bli mindre människor som kom till landet och satte press på vården om Storbritannien gick ur. De som ville stanna kvar ansåg däremot att det skulle bli svårare att hitta läkare och sjuksköterskor om det blev en Brexit.


Redan nu råder det brist på personal inom sjukvårdssystemet som kallas NHS och den ökade efterfrågan på vård i landet gör att kostnaderna har skenat. Det tar längre tid att få hjälp för den som åker till sjukhuset med lindrigare besvär.

Men fortfarande håller sjukvården i Storbritannien hög klass i vissa avseenden. Och den är billig för de som har det sämst ställt.

Amanda Logan är lättad där hon sitter och röker med sin mamma på en bänk utanför sjukhuset. Hennes pappa har just överlevt en hjärtinfarkt. De bor i Wales men har fått skynda till London där hennes far räddades från döden.

– De räddade min fars liv, säger Amanda Logan.

Hon tycker att vården på St Marys sjukhus i centrala London är utomordentlig.

Detsamma gäller för sjukhuset hemma i Swansea lägger mamma Walters till.

Precis som Amanda och Margareth är många britter stolta över den nationella sjukvården förkortad NHS. Men de senaste åren finns tecken på att kvalitén försämrats. Bland annat har Storbritannien halkat långt ned på listan över antal läkare per invånare. De flesta EU-länderna har fler läkare än Storbritannien numera.

Och det finns fler tecken på att det går åt fel håll.

Helena McKenna är policy rådgivare på Kings Fund, en oberoende organisation som sysslar med forskning och analys av hälsosystemet i England.

Hon säger att NHS bara når hälften av sina mål. Ett som inte nås är att patienter inte ska behöva vänta mer än fyra timmar på akutvård.

Den senaste tolvmånadersperioden gick NHS i England motsvarande 20 miljarder kronor minus. Det största underskottet någonsin. Det har blivit dags för regeringen att vara ärlig med att målen inte kommer att uppnås framöver om inte NHS får mer pengar, tycker Helen McKenna.

Under kampanjen inför folkomröstningen om EU hamnade den brittiska sjukvården i fokus. Lämnasidan ansåg att immigranter från EU-länder satt press på NHS. Dessutom sade Brexitsidan att medlemsavgiften till EU borde gå till sjukvården i stället.

Stannakvarsidan hävdade däremot att NHS behöver arbetskraft från EU.

Vid fotbollsarenan Wembley i nordvästra London träffar jag polskan Aleksandra Gren som är sjuksköterska. Hon tycker om sitt jobb trots att hon ska hinna med att åka hem till omkring tio patienter varje dag.

– Jag älskar mitt jobb, det är utmanande för man jobbar självständigt.

34-åriga Aleksandra Gren kom till London för tio år sedan för att hennes man fick jobb i London. Hon började jobba inom hemtjänsten men blev färdig sjuksköterska för bara åtta månader sedan. Under sin korta tid inom sjukvården har hon märkt att pressen på NHS är enorm.

– Förväntningarna är enorma, säger hon.

En sjuksköterska tjänar ungefär fyra gånger så mycket i Storbritannien som i Polen. Bristen på vårdpersonal i Storbritannien skapar möjligheter för människor som vill flytta hit från andra delar av EU.

Aleksandra Gren tror inte att Storbritannien skulle klara sig utan invandrare inom NHS.

– Det är en fin blandning. Vi jämför hur organisationen styrs i olika länder.

Ett litet tåg för barn passerar förbi när Aleksandra berättar att hon tycker det är spännande med mixen av många olika nationaliteter. Människor med erfarenheter av vården i olika länder.

På ett fik i andra änden av London träffar jag 30-åriga polskan Dorota Kolade som gör vaskulära ultraljudsundersökningar på en klinik i stadsdelen Lewisham.

Hon har svårt att förstå varför vårdjobben inte är populära bland infödda britter.

– Jag undrar var britterna håller hus, de flesta är migranter. Jag vet inte hur det skulle funka annars, säger Dorota Kolade.

Sjukvården skulle inte fungera utan migrantarbetare, säger Dorota Kolade. Hon är stolt över sitt jobb och stortrivs. Hon känner sig aldrig diskriminerad på jobbet för att hon är polska men utanför jobbet får hon den känslan ibland.

– Jag undvek att prata polska i telefon på tunnelbanan.

Dorota Kolade säger att hon efter folkomröstningen undvek att prata polska i telefon på tunnelbanan. Hon tycker att det spreds många halvsanningar om polacker och andra immigranter under kampanjen. Till exempel lämnasidans påstående att immigranterna sätter hårt tryck på NHS.

– Jag har nästan bara brittiska patienter, säger Dorota Kolade. Hon tar mest han om äldre människor. Men hon förstår oron för att immigranterna ska sätta press på sjukvården i framtiden.

Analytikern Helen McKenna på Kings Fund säger att det saknas statistik över hur mycket immigranterna använder sig av NHS men det troliga är att de ligger under genomsnittet i Storbritannien eftersom de är unga och därför inte behöver lika mycket vård.

Helen McKenna anser att regeringen måste ge besked om i hur hög grad NHS kommer få fortsätta att anställa sjuksköterskor och läkare från andra EU-länder när Storbritannien lämnar EU. Hon är orolig för att sjukvården inte skulle fungera om invandringen sjunker drastiskt.

Men framför allt är hon orolig för att en Brexit kommer sakta in landets ekonomi och göra det svårare för regeringen att höja anslagen till vården.

– På ett sätt kan man säga att Brexit inte kunnat komma i en sämre tid, säger Helen McKenna.

Ett litet ljus i mörkret för den brittiska sjukvården är att Brexitsidan på sina kampanjbussar skrev att 350 miljoner pund som de felaktigt hävdade att Storbritannien betalar till EU varje vecka borde gå till NHS i stället.

Förhoppningsvis känner Brexitministrar som Boris Johnson och Andrea Leadsom ett ansvar för detta och propagerar för att sjukvården ska få mer pengar framöver, säger Helen McKenna. Kanske redan i höst när nästa budget släpps, hoppas hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".