Gendarmerie-skolan i Montluçon.
1 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
2 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
3 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
4 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Tredje plutonen på Gendarmerie-skolan i Montluçon står uppställda i militäruniformer.
5 av 13
De blivande reservisterna är i slutfasen av den intensiva utbildningen. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio.
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
6 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
7 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
8 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
9 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
10 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
11 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
12 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio
Gendarmerie-skolan i Montluçon.
13 av 13
Gendarmerie-skolan i Montluçon. Foto: Kajsa Norell/Sveriges Radio

Träningsläger för Gendarmerie-reservister

"Långa dagar med fullspäckat schema gör en utmattad"
8:44 min

Politiker i Frankrike har uppmanat människor att engagera sig som frivilliga i militären och i gendarmeriet. Alltså den polisstyrka som organiseras militärt och som ofta arbetar på landet och vid kusterna. Och många har hörsammat uppmaningen. Kajsa Norell begav sig till ett träningsläger för reservister i Montlucon mitt i Frankrike.

Klockan är halv sex på morgonen på gendarmerieskolan i Montlucon och tjejerna i rum 310 och 311 hoppar upp. Det är bråttom. Väckning av kompaniet lät det från den spruckna högtalaren.

Nu ska de bädda sängen, tvätta sig, klä på sig, nån ska städa klinkersen i korridoren. Nu var det dessutom lite överraskande samling nere på gården, utanför det vita trevåningshuset där plutonen huserar. Tjejerna blir förvirrade. Egentligen ska de släppa allt och springa ner men de ser till att bädda sängen "en batterie".

De lägger de två filtarna prydligt vikta vid fotändan. Sen rullar de ihop de två lakanden till korvar och lägger de i kors på filtarna. Och så kudden som ser ut som en rulle på längden överst.

Charlène är 30 år och har två barn och är en av eleverna. Hon säger att det ligger för henne att ställa upp för andra. Hon har funderat på att bli reservist i gendarmeriet länge. Men efter attentaten så tog hon steget. Hon tycker också att det är viktigt att vara ett föredöme för barnen:

Jag vill visa barnen vad det är för värden jag och deras pappa står för, respekt för ordningsmakten till exempel. Barnen var lite oroliga först och sa åt henne att hon skulle springa mellan kulorna.

Men när Charlene ringde ett videosamtal till barnen blev de jätteimponerade av uniformen.

Nu tillbringar hon två veckor i Montlucon tillsammans med en hel del 17-åringar som får vänta på födelsedagen innan de får jobba på riktigt. Den övre åldersgränsen har flyttats upp till 40 för att få in fler.

Sen ska hon jobba sida vid sida med fast anställda gendarmer.

Gendarmer är militärer som har hand om en hel del polisiära uppgifter, framförallt på landet och runt omkring storstäderna. Det kan handla om trafikkontroller men de gör också gripanden till exempel.

I Frankrike råder undantagstillstånd sedan attentaten i november. Från politiskt håll har budskapet varit tydligt: det är bara en fråga om när ett attentat händer igen.

Och jobbet som gendarm, även om det inte är fast utan bara upp till ett par tre månader om året, är inte riskfritt. Det är Charlene väl medveten om.

Charlene säger att hon kommer försöka undvika att ha uniform med familjen för att inte utsätta dom för risker. Samtidigt är det en stolthet att bära den.

Den är kamouflaggrön. På huvudet har hon en blå avlång mössa, på fötterna svarta kängor som hon putsar flera gånger om dan. Runt midjan, ett vapenhölster.

Och det är många som är beredda att ta riskerna. Efter Nice-attacken 14 juli då 85 människor dog och 434 skadades fysiskt, många fler psykiskt, så uppmanade president Francois Hollande fransmännen att anmäla sig som reservister. 3 000 har anmält sig hittills bara till gendarmeriet. Det finns också reservister inom andra delar av försvaret. Många säger just att det är attentaten som fått dem att ta steget.

Ainad är en av dom. Han är 21 år och kommer från trakterna runt Montlucon där skolan ligger, ungefär mitt i Frankrike. Han är arbetslös bagare och passar på att gå utbildningen.

Ainad har nordafrikanskt påbrå och är muslim. Folk pekar finger åt muslimer nu säger han. Det här är hans sätt att visa, inte minst för andra muslimer, att man inte kan dra alla muslimer över samma kam som jihadisterna som attackerar Frankrike.

Ainad menar att Frankrike är i krig nu. Och fienden är islamismen, säger han. Han tycker att det är avskyvärt med dåden, särskilt det i Saint-Etienne-de Rouvray där en präst fick halsen avskuren. Han känner att han har ett särskilt ansvar som muslim att göra gott.

Jag vill vara ett gott exempel och inte bli kriminell eller jihadist utan gendarme. Jag är stolt över det säger han.

Därför har han nu alltså frivilligt gått med på att gå upp klockan halv sex varje dag, jobba hårt, både teoretiskt och praktiskt hela dan för att sedan stupa i säng klockan tio.

Nu är det dags för Ainab och de andra att hoppa på bussen ut i skogen och lägerområdet ett par kilometer utanför Montlucon. Idag står batongträning, trafikkontroller och att skjuta skarpt med Barettapistoler på schemat.

En grupp springer nerför backen, mellan de höga täta barrträden, mot skjutbanan.

På ett litet sluttande fält, under några lövträd övar Charlene och några till på att slåss med skumgummibatonger mot kuddar som en kompis håller i. Slå skriker instruktören.

Nere vid skjutbanan gassar solen och temperaturen har gått över 30-gradersstrecket. De intensiva dagarna börjar ta ut sin rätt. Carine får tårar i ögonen när hon blir osäker på hur pistolen ska hanteras. Hon vill så gärna göra allt perfekt.

Hon ber instruktören förklara hur hon ska göra med det andra magasinet och skjutningen går helt ok.

Hälften av skotten satt på området mellan naveln och halva låret på bilden på mannen som siktar med pistol mot oss från en pappkartong i slutet av skjutbanan.

Ungefär 30 procent av reservisteleverna är kvinnor. Det är betydligt fler än bland gendarmer i allmänhet. Men många hoppar av utbildningen också. För de yngsta är det många gånger första gången de är utan sina föräldrar. Och för Chloë blev det för mycket. Hon bestämde sig för att åka hem. Ett befäl skjutsade henne tillbaka till förläggningen.

Det är inte lätt här. Det är mycket träning och det är inte min starka sida säger hon. Och så är man långt i från familjen. Och framförallt tröttheten: långa dagar med fullspäckat schema gör en utmattad.

Reservisterna är ett stort nummer för president Francois Hollande. Han vill öka antalet i armén i stort från 28 000 idag till 40 000 år 2018.

Och Chloë ändrade sig. Efter att ha pratat med mamma i telefon bestämde hon sig för att ändå stanna de två dagarna som återstod. Om allt går vägen kommer Chloë vara en av de som skyddar Frankrike mot attentat i framtiden för en betalning på i runda slängar 500 kronor om dagen.

För henne handlar det om en stolthet över fosterlandet. Hon vill bygga det starkt för barnen att växa upp i, just nu är det på fel väg tycker hon. Och hennes farfar stupade i strid, det har också motiverat Chloë.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".