En hink med blåbär i blåbärsriset. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
1 av 7
En hink med blåbär i blåbärsriset. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Företaget Aromtechs fabrik i Torneå.
2 av 7
Företaget Aromtechs fabrik i Torneå. Foto: Nils Eklund
Bärfrön
3 av 7
Bärfrön. Foto: Nils Eklund
Anja Lindgren bärförädlare i Glommersträsk.
4 av 7
Anja Lindgren bärförädlare i Glommersträsk. Foto: Nils Eklund
Bärförädlingsverksamhet i Glommersträsk.
5 av 7
Bärförädlingsverksamhet i Glommersträsk. Foto: Nils Eklund
Hälsokostprodukter med ingridienser från fabriken i Torneå.
6 av 7
Hälsokostprodukter med ingridienser från fabriken i Torneå. Foto: Nils Eklund
Petri Määttä, fabrikschef i Torneå.
7 av 7
Petri Määttä, fabrikschef i Torneå. Foto: Nils Eklund

Den svenska bärskogen - en outnyttjad guldgruva?

"Hundratals miljoner outnyttjade"
7:23 min

De nyttiga antioxidantrika svenska lingon och blåbären skulle gå att använda till annat än sylt och saft i betydligt större utsträckning än idag, menar en del.

I grannländerna har det på senare år vuxit fram alternativa förädlingsindustrier där de nyttiga nordiska bären används. I finska Torneå just intill svenska gränsen utvinns oljan ur frön från olika skogsbär för att bli till ingredienser i hälsokost och kosmetika.

– Blåbär, lingon, hjortron och tranbärsfröna kommer framförallt från norra Finland via lokala juicetillverkare, det är så vi får tag i en del av vår råvara, säger Petri Määttä som är fabrikschef hos företaget Aromtech som även utvinner även olja ur havtornfrön som importeras från Kina, Ryssland och Pakistan.

Oljorna innehåller nyttiga fettsyror som är bra för matsmältningen och antioxidanter med E-vitamin exempelvis, förklarar Petri Määttä som intygar att allt de säljer föregåtts av kliniska studier. 25 personer jobbar idag i fabriken och bolaget håller just nu på att nyanställa för att utöka produktionen från sex till sju dagar i veckan efter årsskiftet.

En annan aktör som också använder de nyttiga nordiska vilda bären till annat är sylt finns 30 mil sydväst från Torneå i Glommersträsk mellan Arvidsjaur och Skellefteå. Anja Lindgren jobbar med att pressa blåbär och lingon som plockats i trakten. En del blir juice och resten, skalresterna och fröna torkas och säljs som de är eller mals ner till ett bärpulver.

– Traditionellt har vi kanske framförallt ätit bären i form av sylt. Men det finns också en pågående trend om att man vill bli lite nyttigare och äta lite mindre socker men samtidigt få i sig all nyttiga ämnen som finns i bären, menar Anja Lindgren vid Glommersbär.

Och hur ser den konkurrensen ut för er, för ni är inte de enda som gör detta?

– Nej, det finns några till som gör pulver, framförallt småskaliga verksamheter. Den största konkurrensen vi har är pulver från exempelvis Finland. De gör mer pulver än vad vi gör i Sverige, säger Anja Lindgren.

Den svenska bärbranschen omsätter över en miljard kronor per år, har rapporter och granskningar från tidigare år visat. Men det finns ingen samlad officiell statistik över hur mycket pengar som genereras i branschens alla olika led. Småskaliga bärförädlare som Anja Lindgren i Glommersträsk, bärplockarföretag som via bemanningsföretag tar in tusentals asiatiska plockare som efter år av skandaler nu fått bättre villkor, bäruppköparföretag som handlar av så kallade friplockare från framförallt Östeuropa, och några få större grossister som i sin tur säljer till hälsokost och kosmetika industrin eller livsmedelsföretag som till exempel gör sylt av bären.

– Och huvuddelen av det här plockas ju i norra Sverige, säger Roger Uddstål som jobbar på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

De senaste tio åren har han drivit olika projekt för att utveckla svensk bärförädling och han berättar om ytterligare en liknande finsk bärextraktions fabrik i mellersta Finland. Och så ett norskt företag som tillverkar och säljer blåbärskapslar som ett kosttillskott som har sitt ursprung i de svenska skogarna.

– De jobbar med att hämta bärråvaran här i Norrbotten. Och nu har det här gått så bra att företaget är sålt till en tysk ägare, förklarar Roger Uddstål. 

Enligt obekräftade medieuppgifter för över en halv miljard kronor. Roger Uddstål menar att Sverige går miste om stora pengar och arbetstillfällen genom att inte ha en högteknologisk icke traditionell bärförädling som grannländerna nu fått fram. Han uppskattar den outnyttjade potentialen till hundratals miljoner kronor. Men det finns de som ifrågasätter de siffrorna även om det kan tyckas finnas en outnyttjad svensk bärförädlingspotential.

– Den grundläggande frågan är ju då varför vi inte utnyttjar den. Och svaret på frågan är som jag ser det är att det helt enkelt inte är lönsamt att göra det idag. Det finns tillräckligt duktiga entreprenörer som skulle ta hand om de vinsterna som skulle kunna finnas. Jag kan inte se att det finns några direkta hinder att starta sådana företag, säger Bengt Kriström som är professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Bärförädlaren i Glommersträsk Anja Lindgren säger att hon kommer fortsätta med drycker och torkade bärprodukter men är inspirerad av det mer högteknologiska tillvaratagandet.

– Att separera fröna från bären här är faktiskt möjligt och samarbete med någon som sedan extraherar oljorna ur dem skulle kunna vara ett sätt, säger Anja Lindgren.

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".