Marija Milic, rådgivare åt den bosnienserbiska presidenten i Bosnien-Hercegovina säger att nu är det dags att sluta träta och istället se framåt.
1 av 3
Marija Milic, rådgivare åt den bosnienserbiska presidenten i Bosnien-Hercegovina säger att nu är det dags att sluta träta och istället se framåt. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
: Den 9 januari firade bosniens serber sin självständighetsdag, trots att en domstol förbjudit firandet.
2 av 3
: Den 9 januari firade bosniens serber sin självständighetsdag, trots att en domstol förbjudit firandet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Lars-Gunnar Wigemark, EU:s ambassadör i Bosnien-Hercegovina, säger att landets politiker leker med elden.
3 av 3
Lars-Gunnar Wigemark, EU:s ambassadör i Bosnien-Hercegovina, säger att landets politiker leker med elden. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio,

Lek med elden i Bosnien-Hercegovina

9:22 min

Tonläget i Bosnien-Hercegovina har den senaste veckan höjts till en nivå som beskrivs som den värsta sedan kriget på 90-talet. I måndags firade landets serber sin självständighetsdag - trots att den olagligförklarats av landets konstitutionsdomstol. Särskilt känslig har frågan blivit eftersom bosnienserbiska soldater ur den multietniska bosniska armén deltog i firandet. Vår Östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Republika Srpska, den Bosnienserbiska republiken, en av två enheter som utgör Bosnien-Hercegovina och där många är för att helt bryta sig loss och bilda en egen stat.

Vår Östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Republika Srpska, den Bosnienserbiska republiken, en av två enheter som utgör Bosnien-Hercegovina och där många är för att helt bryta sig loss och bilda en egen stat.

På kafé Plato i Pale knappt två mil öster om Sarajevo sitter elektrikern Dusko Ninkovic och tittar upp mot en tv-skärm. Drillflickor i rött varvas med uniformerade polismän som taktfast trampar gatan fram i den Bosnienserbiska republikens huvudort Banja Luka. Paraden, självständighetsdagen den 9 januari till ära, är den största någonsin.

– 9 januari är en viktig dag för oss. Det var då den Bosnienserbiska republiken föddes och jag förstår inte varför andra har problem med att vi firar, säger Dusko Ninkovic.

I år har det gått 25 år sedan bosnienserberna utropade sin republik, i protest mot att landets muslimer och kroater ville bryta sig loss från Jugoslavien. Vårvintern 1992 bröt kriget ut, tre och ett halvt år senare hade omkring 100 000 människor dödats, över två miljoner hade flytt sina hem. Förra året dömde den internationella domstolen i Haag Radovan Karadzic, den Bosnienserbiska republikens första president till 40 års fängelse för bland annat brott mot krigets lagar och för folkmord på muslimska pojkar och män i Srebrenica sommaren 1995.

I måndags stod Milorad Dodik, som i dag är president för den Bosnienserbiska republiken, och talade om drömmen om att en gång återförenas med moderlandet Serbien. Förra hösten kom Bosnien-Hercegovinas konstitutionsdomstol fram till att firandet den 9 januari strider mot grundlagen och fredsuppgörelsen från 1995. Den 9 januari är också en religiös ortodox helgdag och genom att fira den dagen diskrimineras, menar domstolen, de muslimer och katolska kroater som också bor i den Bosnienserbiska republiken. Men det domslutet har bara fått firandet att bli ännu större och i höstas hölls en folkomröstning i den Bosnienserbiska republiken om att trotsa domstolens beslut. I måndags paraderade inte bara lokala polismän genom huvudorten Banja Luka. Med på firandet fanns också bosnienserbiska soldater ur Bosnien-Hercegovinas multietniska armé, trots att landets försvarsminister förbjudit dem från att delta i firandet.

I Sarajevo sitter Europeiska unionens ambassadör i Bosnien-Hercegovina, svensken Lars-Gunnar Wigemark, och kallar det som pågår för en lek med elden.

– Politik handlar om retorik, det handlar om att utnyttja de tillfällen som finns, det vet vi alla. Men i det här fallet så leker man med elden och där drar vi en linje som EU och fortsätter man att gå mot den linjen, ja då tror jag att vi kommer att sätta hårt mot hårt.

Den linjen skulle till exempel kunna gå om Milorad Dodik, den Bosnienserbiska republikens ledare, gör allvar av sitt hot om att också hålla en folkomröstning om självständighet.

– En sådan folkomröstning kommer helt enkelt inte att godkännas från vår sida. Jag tror, jag hoppas att vi har lärt oss något från det som hände här på Balkan för 25 år sedan - och det är att man kan inte låta den här typen av initiativ och konflikter pyra för länge. Därför är vi väldigt tydliga med att den typen av folkomröstning, även den typen av folkomröstning som ägde rum i höstas, i Republika Srpska, det är ingenting som vi erkänner, det är ingenting som vi egentligen bryr oss om.

Nej, för samtidigt som retoriken oroar och väcker otäcka minnen från kriget till liv är det viktigt att komma ihåg, säger Lars-Gunnar Wigemark, att det handlar just om retorik från en viss grupp politiker som inte har så mycket annat att komma med. De stora problemen för alla bosnier, oavsett vilken etnisk grupp man tillhör, handlar istället om saker som den höga arbetslösheten som ligger på upp emot 30 procent. Mot sådana saker, säger han, hjälper inget flaggviftande och inga parader.

– Man kanske kan vifta med flaggor och marschera runt lite när det är kallt ute under några timmar, men det skapar inte fler arbetstillfällen.

Det är närmare 20 minusgrader när Sinisa Lasica sakta går fram mot minnesmonumentet över de bosnienserbiska soldater från Pale som dödades under kriget. Han ställer ner sin blomsterkrans medan en präst från den ortodoxa kyrkan mässar fram en bön.

Sinisa Lasica är vice president för kommunfullmäktige i Pale i den Bosnienserbiska republiken och han är övertygad om att skulle det hållas en folkomröstning om självständighet så skulle en stor majoritet av bosnienserberna rösta för. Men, säger han, det är inte aktuellt just nu.

– Viktigast är att vi fortsätter leva normala liv i fred och frihet i hela Bosnien-Hercegovina. Vi ska inte vända oss mot varandra utan acceptera andras åsikter och traditioner, säger Sinisa Lasica.

Då för 25 år sedan när kriget bröt ut var Pale huvudsätet för bosnienserberna och den Serbiska republikens första president Radovan Karadzic, nu dömd för krigsbrott och folkmord. Men här i Pale är Radovan Karadzic ingen brottsling, han är en hjälte och någon vecka innan domen mot honom föll i Haag förra året fick ett studenthem här i staden namn efter honom.

– Det serbiska folket försvarade bara sina hem. Vi kommer alltid att vara mot Haagtribunalen och alla deras domar mot vårt folk. Våra officerare och soldater försvarade sina hem och sitt folk, säger Sinisa Lasica, vice president i Pales kommunfullmäktige.

Vid Marskalk Titos gata i Sarajevo ligger Bosnien-Hercegovinas presidentämbete. Korridorerna ser likadana ut med smala vinröda mattor. Där korridoren vidgar sig sitter män och röker vid mörka trämöbler. Vem som är serb, kroat eller bosniak, bosnisk muslim, är omöjligt att säga men de tre olika folkgrupperna som dominerar i Bosnien-Hercegovina har varsin korridor här i huset med varsin president som tjänstgör i åttamånadersskift.

Just nu heter landets president Mladen Ivanic och är serb. I måndags var han i Banja Luka och deltog i firandet av den bosnienserbiska självständighetsdagen. Själv är han upptagen men jag får träffa hans rådgivare, Marija Milic. Hon är upprörd, å presidentens och hela det bosnienserbiska folkets vägnar. Anledningen är ett uttalande från den höga representanten, den person som sedan kriget finns på plats i Bosnien-Hercegovina för att se till så att fredsavtalet från 1995 efterlevs. Tidigare i veckan sa han att fira den Bosnienserbiska republikens födelse, det är som att fira födelsen av den Oberoende staten Kroatien - en lydstat till Nazityskland under andra världskriget.

– Ber han inte om ursäkt för sitt uttalande kommer president Mladen Ivanic att bryta kontakten med den höga representanten, säger presidentrådgivaren Marija Milic.

Det är inte serberna, säger hon, som provocerar fram det höjda tonläget i landet. Istället är det beslut som att förbjuda vår självständighetsdag och uttalanden som det från den höga representanten som tvingar oss att svara.

Vad vi allihop borde göra, säger presidentrådgivaren Marija Milic, är att sluta älta det som varit och inse att vår framtid trots allt är gemensam.

Förra året ansökte Bosnien-Hercegovina om medlemskap i den Europeiska unionen. I december godkändes ansökan och nu har landet fått ett omfattande frågeformulär att fylla i för att också kunna bli ett formellt kandidatland. Och till skillnad från som det brukar vara ska inte tre olika svar ges, inte ett bosnienmuslimskt, bosnienserbiskt och bosnienkroatiskt utan ett gemensamt för hela Bosnien-Hercegovina.

Marija Milic säger att det ska bli mycket intressant att se hur det går. Kanske är det vägen framåt.

– Att vi ska gå med i EU är en av få saker här i landet som de allra flesta faktiskt är överens om, säger hon.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista