Kronofogden kan ha blivit sändebud för kriminella

7:46 min

Myndigheten har polisanmält att ett antal bolag kräver folk på betalning för skulder som verkar vara helt uppdiktade. Det finns ungefär 700 sådana här ärenden hos Kronofogden just nu. De som krävs på pengar är personer som redan har många skulder och som inte protesterar när de får ett nytt betalningsföreläggande.

– Det är väldigt märkligt när det inte finns något bolag att Kronofogden bara tar emot detta här. Men, visst de kan väl kanske inte kolla alla bolag om de är seriösa, säger Lena Johansson.  

Hon är en av dem som har fått betala till ett bolag som hon säger att hon aldrig lånat några pengar av. Lena Johansson har många skulder från lån hon tog för några år sedan. När betalningsföreläggandet kom från Kronofogden skrev hon på delgivningskvittot, men hon protesterade aldrig mot skulden. Nu har Kronofogden drivit in pengar från hennes lön till bolaget. 

Företagen som Kronofogden har polisanmält för misstänkt bedrägeri ansöker om betalningsförelägganden mot folk som redan är skuldsatta. De skriver på delgivningskvittot, men ofta protesterar de sedan inte mot själva kravet. Då fastställer Kronofogden skulden. 

Bolagen har namn som liknar etablerade finans- och inkassobolag. Det är först några månader senare, när indrivningen ska ske och kapitalbeloppet och de ofta höga räntorna räknas ihop som folk reagerar. Så var det för Emma Svensson, som fick ett krav på ett lån taget i euro.   

– Det är inte jag som har tagit något lån på 15 000 euro som hade blivit 418 000 kronor. Jag kände varken till bolaget eller till någonting, säger Emma Svensson.  

På Kronofogden är de upprörda över hur de här misstänkta bedragarna agerar, genom att utnyttja myndighetens tjänster.

– Det är två saker som är väldigt upprörande: att vi blir skickebud för kriminalitet, att vårt system utnyttjas, tillsammans med det faktum att de personer som drabbas är de mest utsatta. Det är rättsväsendets egna verktyg som utnyttjas för kriminalitet och det är obehagligt, säger Cecilia Hegethorn Mogensen, biträdande rikskronofogde.  

Det är svårt att få rätt mot bolagen när skulden väl är fastställd. Juristen Sebastian de Ciutiis i Stockholm har företrätt tre personer. En av dem är skyldig en och en halv miljon kronor. Han har försökt stoppa Kronofogdens indrivning genom att gå till domstol, men har hittills gått bet. 

– Vi har anfört att det är en bluffaktura, att skulden ska ha uppstått redan innan det här företaget ens har bildats, vi har anfört att det pågår en förundersökning om grovt bedrägeri, vi har anfört att det är ett pågående ocker eftersom det ofta ligger med månadsräntor på 38 eller 40 procent per månad, vilket ganska fort växer till enorma belopp. Vi har anfört det mesta, men har inte fått prövningstillstånd i vare sig hovrätt eller Högsta domstolen, säger Sebastian de Ciutiis.  

Mellan Lena Johansson och de misstänkta bedragarna står det 1-1. Hon har förlorat pengar till ett bolag, men lyckades vinna mot ett annat. Det bolaget, som Kronofogden har polisanmält, stämde henne i tingsrätten. I en sådan process prövar domstolen om själva kravet är riktigt. Företagets ombud, som var med på telefon, kunde vid förhandlingen inte förklara när hon skulle ha lånat de pengar de krävde. 

– När jag hade tagit lånet, varför det var en så konstig summa, det visste han inte. Och hur jag hade fått pengarna, vilket konto de hade satt in det på, det visste han inte heller, säger Lena Johansson. 

Både Lena Johansson och Emma Svensson heter egentligen något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista