Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Gränser vid brexit hotar den irländska kulturen

Publicerat onsdag 16 augusti 2017 kl 10.32
"De läser irländska författare och lyssnar på vår musik och det kommer inte att förändras"
(9:08 min)
Michael McLoughlin chef för irländska delen av bokförlaget Penguin Random House.
1 av 4
Michael McLoughlin chef för irländska delen av bokförlaget Penguin Random House. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.
Anne Enright prisad författare
2 av 4
Anne Enright, prisad författare. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.
Sharon Treacy-Dunne som driver Cross Border orchestra of Ireland.
3 av 4
Sharon Treacy-Dunne som driver Cross Border Orchestra of Ireland. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.
Lee Reynolds som företräder unionistpartiet DUP.
4 av 4
Lee Reynolds, som företräder unionistpartiet DUP. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.

Medan Storbritannien och EU förhandlar om brexit oroar sig många i grannlandet Irland över vilka konsekvenserna kommer att bli. Det gäller även kulturarbetare som i många år kunnat arbeta i båda länderna. Frågor som rörelsefrihet och skatteregler behöver lösas säger kulturråden i både Dublin och Belfast. Många uttrycker också en rädsla för att spänningen återigen ska öka mellan protestanter och katoliker i Nordirland.

Så här lät det i söndags när ett antal unga förhoppningsfulla tävlade om att bli solister i Cross Border Orchestra of Ireland. I år blev Katie Weir en av vinnarna.

– Jag har arbetat över gränsen hela mitt liv och jag åker både till Dublin och till Belfast, säger Sharon Treacy-Dunne som för 23 år sedan startade Cross Border Orchestra of Ireland. Hon ville genom musiken hitta ett sätt att bidra till freden och vände sig till skolor på båda sidor om gränsen. Idag har verksamheten växt till en symfoniorkester plus en körverksamhet som omfattar 25 000 barn över hela ön.

– Nu måste vi förlita oss på att våra politiker ser till att det inte blir en hård gräns mellan Irland och Nordirland för det skulle förstöra allt det jag arbetat med, säger Sharon Treacy-Dunne.

Hon talar om konsekvenserna av brexit och rädslan för vad som ska hända med gränsen mellan republiken Irland i söder och Nordirland i norr. Nu är det 30 000 människor som passerar gränsen dagligen, när man åker över den syns den inte. Det är så de människor jag möter under min vecka på ön vill att det ska förbli, oavsett hur man röstade i själva brexitfrågan.

För alla minns hur det var medan the Troubles pågick, det är så de våldsamma oroligheterna mellan protestanter och katoliker kallas. När Sharon Treacy-Dunne ville starta sin fredsorkester mötte hon starkt motstånd. Föräldrar från norr anklagade henne för att vilja förstöra den protestantiska kulturen och försöka hjärntvätta barnen.

– För att få med föräldrarna så bestämde vi oss för att spela musik som är viktig inom den protestantiska kulturen, säger Sharon Treacy-Dunne.

Många jag möter nämner brexit och the Troubles i samma andetag. De är rädda för att när Storbritannien lämnar EU så försvinner den sömlösa gränsen mellan Irland och Nordirland och ersätts av en så kallat hård gräns som måste övervakas, men gränsbyggnader och taggtråd symboliserar den gamla tiden och man är rädd för att spänningen kommer att öka och därmed risken för nya våldsdåd. Inom kultursektorn är oron också påtaglig för hur sektorn kommer att drabbas av brexit. Sean MacCarthaigh är talesperson på irländska Kulturrådet i Dublin.

– Den fria rörligheten är en viktig fråga. Vi och Nordirland samarbetar om turnéplaner för teater och uppträdande och delar på kostnaden. Artister och konstnärer ser ingen gräns och kulturinstitutioner tänker hela Irland när man planerar sina produktioner, säger han.

Från myndighetshåll är man också orolig för hur frågor kring beskattning ska kunna lösas; en hel del arbetar i Storbritannien fast de bor i Irland till exempel. Och så är det regelverket kring hur man hanterar personlig data mellan ett EU och icke-EU land som bland annat påverkar ansökningsprocesser.

– Kommer det att bli en ”chill factor” när konstnärer känner sig osäkra på om de är välkomna i Nordirland. Och institutionerna kommer de att våga budgetera för att även kunna framträda i norr. Belfast är den näst största staden i Irland. Man kommer inte långt utan att ha den i åtanke vid biljettförsäljning, säger Sean MacCarthaigh.

Det irländska kulturlivet har präglats av närheten till det brittiska kulturlivet både institutionsmässigt och för enskilda kulturarbetare. Författaren Anne Enright fick 2007 motta det prestigefyllda Bookerpriset för sin roman Sammankomsten, en utmärkelse som kom att förändra hennes liv i mångt och mycket. 

– De flesta författare tjänar inga pengar alls och det de tjänar kommer från de mest oväntade ställen. De får kanske royalties från Nederländerna och tack vare det så klarar de julen. De internationella pengarna är mycket viktiga. Man tror att irländska författare tjänar pengar på Irland, Storbritannien och USA och visst de marknaderna är viktiga men det fantastiska med den här branschen är att den är global, säger Anne Enright och menar att förlusten av brexit är en annan.

– Det är en skatt, en tillgång, en känsla av att höra ihop men ändå vara främmande som riskerar att gå förlorad. Författare och läsare behöver ett någon annanstans. Medan man läser är man någon annanstans och det här utmanas av nu av högernationalismen, säger Anne Enright som ser just brexit som ett uttryck för det.

Hon menar att brexit underminerar människors känsla för vad som är möjligt. Michael McLoughlin är chef för den irländska delen av bokförlaget Penguin Random House. Han är uppvuxen nära gränsen till Nordirland och orolig för att spänningen kan komma att öka. Men däremot tror han inte att det kommer att påverka bokbranschen nämnvärt för irländare och britter har alltid varit intresserade av varandras kultur.

– Vi tittar på brittisk tv och film, läser deras böcker och de gör detsamma. De läser irländska författare och lyssnar på vår musik och det kommer inte att förändras, säger Michael McLoughlin.

Efter det brittiska valet i våras förlitar premiärminister Theresa May sig på det nordirländska unionistpartiet DUP. De är starka brexitförespråkare och Lee Reynolds som är kommunpolitiker för partiet menar att brexit förvisso innebär en ny starkare gräns mellan Irland och Nordirland men att den ändå inte ska märkas, alltså vill han att saker och ting ska förbli som de är idag.

– När det gäller rörelsefrihet har vi alltid haft överenskommelser mellan Storbritannien och Irland som föregick EU, så det vill vi fortsätta med, säger Lee Reynolds.

Han tycker att brexitdebatten präglats av överdrifter och skrämselpropaganda, och ser inga förändringar för kultursektorn. Allt går att lösa om man bara vill, säger Lee Reynolds.

– Beslutet att lämna EU var för att vi inte tyckte om hur det politiska projektet utvecklades. Det betyder inte att vi inte har gemensamma intressen med EU, att vi inte vill arbeta ihop och utvecklas, säger Lee Reynolds.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".