Dator.
Arkivbild på dator. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Grannsamverkan har flyttat in på nätet

"Alla som har keps och ryggsäck är inte kriminella"
6:23 min

Det blir allt vanligare att grannar delar både bilder och signalement på misstänkta inbrottstjuvar till varandra via appar och facebookgrupper. Fenomenet kallas för digital grannsamverkan och skapar en trygghet i inbrottsdrabbade villaområden, samtidigt som det finns en otydlighet i personuppgiftslagen kring hur bilderna får spridas.

Per-Arne Scotte kameraövervakar sin tomt i jakt på tjuvar. Han bor i ett område som ofta råkar ut för inbrott, även om det mest sensationella han fångat på film hittills är ett rådjur. Men det har hänt att grannar fångat misstänkta inbrottstjuvar på film, antingen med övervakningskamera eller mobiltelefon.

– Då lägger vi ut bilderna på facebook. Det kan vara ett inbrottsförsök eller bilder på misstänkta individer, säger Per-Arne Scotte.

Att dela bilder på misstänkta tjuvar är en del av den digitala grannsamverkan. Men runtom i landet har det rapporterats om både hantverkare och förbipasserande privatpersoner som blivit fotograferade och uthängda på nätet - misstänkta för brott. Och här finns det en problematik, menar Per Arne Scotte - för det finns en risk för ryktesspridning och förtal. 

– Oftast är det personer som har huvor, keps och ryggsäck - men alla som ser ut så behöver ju inte vara kriminella. Det gäller att inte gå ut och påstå att personen är en inbrottstjuv. Risken är dock stort att det kan vara det, säger han. 

Samtidigt ser Per-Arne Scotte den digitala grannsamverkan som ett effektivt och snabbt sätt att förhindra inbrott - att varna varandra och sprida information. Polisen är positiv till grannsamverkan - även på nätet, men när det kommer till att dela bilder på misstänkta inbrottstjuvar, finns det kritiska röster.

– Har man information om misstänkta brottslingar ska man vända sig till polisen och inte dela dem sinsemellan, säger Anders Ahlqvist, it-expert på polisens nationella operativa avdelning. 

Att dela bilder på förmodade inbrottstjuvar kan till och med vara ett lagbrott. För vad personuppgiftslagen (PUL) säger om detta är faktiskt inte helt tydligt - det är olagligt att sprida bilder offentligt, men det finns ett privat-undantag som gör det tillåtet att dela bilder i mindre grupper. Det är fortfarande inte lagligt att påstå vad som helst om folk, det kan räknas som förtal. Men hur många medlemmar en grupp får ha - för att räknas till undantaget i PUL, är oklart.

– Det finns ingen exakt siffra i lagen och det får prövas från fall till fall. Det finns en gråzon, för vi vet inte exakt var gränsen går, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen. 

Att det inte finns några tydliga riktlinjer beror på att det inte har prövats några fall i domstol, och därför finns det inget att gå efter. Folk som hör av sig till Datainspektionen och frågar vad som anses vara en privat grupp får alltså inga tydliga svar. Datainspektionen väntar på ett prövat fall, eller att nya riktlinjer från EU ska börja gälla.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".