Fyrabarnspappan Husein berättar för Ekot hur han sattes i handbojor när han skulle följa med sin gravida fru till sjukhuset, utanför transitzonen.
1 av 4
Fyrabarnspappan Husein berättar hur han sattes i handbojor när han skulle följa med sin gravida fru till sjukhuset. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Sedan i våras hålls nästan alla, även barn, i stängda transitläger under asylprocessen.
2 av 4
Sedan i våras hålls nästan alla, även barn, i stängda transitläger under asylprocessen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Zoltán Kovács, talesperson för Ungerns regering, säger att Ungern följer landets och Europas alla lagar när det kommer till de asylsökande.
3 av 4
Zoltán Kovács, talesperson för Ungerns regering, säger att Ungern följer landets och Europas alla lagar när det kommer till de asylsökande. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Längs hela gränsen mot Serbien har högtalare satts upp som varnar för att ta sig in i Ungern illegalt.
4 av 4
Längs hela gränsen mot Serbien har högtalare satts upp som varnar för att ta sig in i Ungern illegalt. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

Asylsökande Husein: Ungern behandlar oss inte mänskligt

"Jag hade ju inte gjort något fel. Jag söker bara asyl"
9:26 min

I Ungern hålls asylsökande inlåsta under fängelseliknande former. Ibland i flera månader. Många av de som befinner sig inne i transitzonerna vid landets södra gräns är familjer ofta med små barn.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har i en dom slagit fast att det här bryter mot internationell rätt. Ungerns regering hävdar att flyktingar och migranter behandlas på ett värdigt sätt.

Förutom ett par blåklädda polismän med cowboy-liknande hattar på huvudet syns inga människor alls innanför det höga stängslet som är förstärkt med bruna järnstänger. Men man hör att det finns människor där. Barnens röster tränger ut ur de låga blå barackerna med flerdubbla lager av taggtrådsrullar på taket. Framför delar av barackerna har höga järnplank satts upp. De blänker i solskenet. Kanske leker barnen på gården där inne där en gunga och en rutschkana finns. Det går inte att se in och de kan inte se ut. Den enda vägen som är öppen leder tillbaka, till Serbien.

Tio personer om dagen släpps in i de två transitzoner som finns vid Ungerns södra gräns mot Serbien. Därinne behandlas deras asylskäl och under tiden får de inte lämna zonen. Fram till i vintras placerades bland annat barnfamiljer i öppna läger inne i Ungern under asylprocessen. Men sedan i våras låser man in alla, förutom ensamkommande barn, under 14 år.

Husein från Irak, hans gravida fru och fyra barn; tre, fem, nio och tio år bodde därinne i fem månader. Värst var det för äldste sonen.

– Han är ju så medveten om allting. Han frågade mig: Varför är vi i det här fängelset? Jag sade bara att vi snart skulle få komma ut därifrån, men det gick dagar, veckor, månader, säger Husein.

I början, när de behövde lämna transitzonen för att hans gravida fru skulle undersökas av läkare på sjukhuset inne i stan, försågs Husein med handbojor som en brottsling. 

– Vid handbojorna fäste polisen ett rep, som de höll i, som en hund.

Till sjukhuset fick de åka fångtransport, sitta på enkla britsar, utan säkerhetsbälten. Att sedan föras in på sjukhuset, fastbunden, inför alla människor, var mycket förnedrande, säger Husein.

– Jag hade ju inte gjort något fel. Jag söker bara asyl.

I Budapest, på sitt arbetsrum vid Garibaldigatan som leder ner till Donau, säger den ungerska regeringens talesperson Zoltán Kovács att Husein ljuger. Det finns inga bevis för att asylsökande sätts i handbojor i Ungern.

– Det är helt enkelt inte sant. Du ska se på transitzonen som på en flygplats. Det är inte meningen att du ska ta dig in i ett annat land utan tillstånd. Vår uppgift som land är att se till att bara personer som har rätt till det släpps in i EU, säger Zoltán Kovács.

Om någon försetts med handbojor beror det på att den personen gjort något olagligt, säger han.

– Vi följer naturligtvis Ungerns och Europas lagar.

Ingen ifrågasätter Ungerns rätt att noggrant kontrollera alla som söker asyl i landet. Däremot hörs kraftig kritik mot hur man gör det. I mars i år kom Europadomstolen för mänskliga rättigheter fram till att Ungern bröt mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter i fallet med två män från Bangladesh, som i 23 dagar hölls i transitzonen.

Det fanns, menar domstolen, ingen juridisk rätt att hålla dem inlåsta och argumentet från den ungerska regeringen, om att männen när som helst kunde återvända till Serbien, höll inte eftersom de då riskerade att förlora sin rätt att söka asyl igen. 

Barbara Poharnok, jurist vid den ungerska Helsingforskommittén beskriver transitzonerna som rena fängelser och bekräftar Huseins berättelse om att asylsökande, i alla fall till en början, sattes i handbojor när de lämnade zonen. Barbara Poharnok känner till ett fall där en  höggravid kvinna försågs med handfängsel på väg till sjukhuset. Rörelseutrymmet är mycket begränsat säger hon och när någon ska lämna sitt rum i baracken för att till exempel få något slags besked i sitt ärende är det poliseskort som gäller.

– De går med dig och dina barn som om du var en fånge, säger Barbara Poharnok vid den ungerska Helsingforskommittén.

Enligt henne saknas helt barnperspektivet med få eller inga aktiviteter för barnen. Den heta ungerska sommaren har varit plågsam säger hon, med en rastgård utan skugga och boendebaracker utan luftkonditionering.

Motivet till varför den ungerska regeringen behandlar människor så här är tydligt, menar hon:

Man vill avskräcka andra från att komma hit.

”Hör upp, hör upp! Jag varnar dig att du befinner sig vid den ungerska gränsen, vid en gränspassage som tillhör den ungerska regeringen, om du förstör stängslet, tar dig över gränsen illegalt är det ett brott”, ropar rösten ur de högtalare som placerats ut längs stängslet vid Ungerns södra gräns mot Serbien. Samma budskap upprepas på flera språk. Ljudet är inspelat av en person som bor i gränstrakterna. Högtalarna, säger han, går igång främst nattetid.

Sedan sommaren 2015, då tiotusentals flyktingar och migranter tog sig upp genom Europa har den ungerska gränsen förslutits nästan hermetiskt. Det över sjutton mil långa stängslet vid gränsen till Serbien har i år kompletterats med ett till. Poliser och specialutbildade så kallade gränsjägare patrullerar gränsen dygnet runt. Helikoptrar hovrar i luften flera gånger varje dag.

Nyligen lät den ungerska regeringen förlänga det undantagstillstånd till följd av "massinvandring" som infördes hösten 2015. Just nu råder ingen massinvandring men regeringen hänvisar bland annat till sommarens terrordåd runt om i Europa och till att om man inte haft sitt stängsel så hade många fler försökt ta sig in i Ungern.

För den som tar den lagliga vägen och väntar på sin tur att få komma in i en av de två transitzonerna för att söka asyl är chansen att få stanna ganska liten.

Mellan januari och juli i år avslogs, enligt den ungerska Helsingforskommittén, drygt 2 500 asylansökningar. 444 personer fick någon form av skyddsstatus. Som Husein och hans familj. Bara någon dag efter att de släpptes ur transitzonen föddes deras femte barn, en pojke. Nu bor familjen i ett öppet läger men planerar att så snart som möjligt lämna Ungern. Det gör nästan alla. Den ekonomiska hjälpen, rätten till bostad och utbildning är minimal för den som får stanna i Ungern.

I vilket som helst vill Husein inte vara kvar i det land som satte hans fru och barn i fängelse.

 – De bryr sig inte om oss här, de behandlar ingen på ett mänskligt sätt. Jag tänker lämna det här landet, säger Husein. 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".