Kärnkraftverket i Paks står för omkring 45 procent av Ungerns energiförbrukning.
1 av 4
Kärnkraftverket i Paks står för omkring 45 procent av Ungerns energiförbrukning. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Zoltán Illés, tidigare statssekreterare i den ungerska regeringen, anser att kärnkraftsutbyggnaden gör Ungern beroende av Ryssland i årtionden framöver.
2 av 4
Zoltán Illés, tidigare statssekreterare i den ungerska regeringen, anser att kärnkraftsutbyggnaden gör Ungern beroende av Ryssland i årtionden framöver. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Paksbon Julia Koos är som många i staden positiv till att kärnkraftverket nu ska byggas ut.
3 av 4
Paksbon Julia Koos är som många i staden positiv till att kärnkraftverket nu ska byggas ut. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Den ungerska regeringens talesperson Zoltán Kovács säger att för ungersk del handlar det här om att trygga energiförsörjningen.
4 av 4
Den ungerska regeringens talesperson Zoltán Kovács säger att för ungersk del handlar det här om att trygga energiförsörjningen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Utbyggnad vid Ungerns enda kärnkraftverk

Vladimir Putin: En mycket fördelaktig affär
8:38 min

Nästa år är det planerad byggstart för två nya reaktorer vid Ungerns enda kärnkraftverk, tolv mil söder om Budapest. Utbyggnaden är kontroversiell, inte minst eftersom den ska utföras av ryska statliga Rosatom och nästan helt bekostas genom ett lån på 95 miljarder kronor från den ryska staten. Enligt kritiker kommer det här göra Ungern beroende av Ryssland, både politiskt och ekonomiskt i årtionden framöver.

En bit från kärnkraftverket i staden Paks finns ett besökscenter för allmänheten och där utanför entrén förbereder Sándor Zsombor och hans kollegor för den familjedag som planeras till helgen. De slår ner stolpar i marken. De ska sätta upp tält. Sándor Szombor har arbetat på kärnkraftverket i Paks i 34 år. Han pekar bort mot loket som rullar längs rälsen en bit därifrån.

– Det där kör jag, säger han.

Sándor Szombor tycker det är bra att kärnkraftverket byggs ut. Vi behöver ju energi, säger han. Men han är skeptisk till att det är ryssarna som gör det. 

– Vi har ju fått ryssarna att lämna landet en gång, han tänker på när Sovjettrupperna lämnade landet i samband med murens fall. Nu kommer de tillbaka!  Fast det där, säger Sandor, är ju politik. Det bästa vore om man kunde hålla politiken och kärnkraften isär.

Inne i besökscentret berättar högtalarröster på engelska, tyska - och ryska om nästa fas i kärnkraftverkets historia. Om de två nya reaktorer som ska fördubbla verkets kapacitet. I dag står kärnkraftverket i Paks för omkring 45 procent av Ungerns energiförbrukning.

I februari 2015 kom Rysslands president Vladimir Putin till Budapest för samtal med Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Bara ett drygt år tidigare hade Ryssland annekterat den ukrainska Krimhalvön och att som EU-ledare välkomna den ryska presidenten var kontroversiellt. Kontroversiellt var också det som sades under den gemensamma presskonferensen.

President Putin förklarade att han lade största vikt vid överenskommelsen om att bygga ut det ungerska kärnkraftverket i Paks med två nya reaktorer, till en kostnad av nästan 115 miljarder kronor. 80 procent av kostnaden, sade Putin, ska Ryssland stå för genom ett för Ungerns del mycket gynnsamt lån.

– En mycket fördelaktig affär, sade Vladimir Putin.

På kafé Europa i Budapest beställer universitetsläraren och den tidigare statssekreteraren Zoltán Illés en chokladbakelse och säger att affären under alla omständigheter är mycket fördelaktig för Ryssland.

– Det spelar ju ingen roll om Ungern är med i EU om man har ett lån till Ryssland som man måste betala tillbaka på i kanske hundra år. För generationer framöver utgör det här en grund för ryskt inflytande som Ryssland kan utnyttja, inte minst politiskt. 

– Tänk dig ett läge, säger Zoltán Illés, där Ungern inte har råd att betala tillbaka. Ja då kanske den ryska regeringen ber om en gentjänst istället, till exempel i frågan om Ukraina. 

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har varit en av de mest högljudda kritikerna av EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland som var ett svar på det ryska agerandet i Ukraina. Samtidigt har han alltid gett sitt medgivande när sanktionerna förlängts. Det är i den ryska ledningens intresse, menar Zoltán Illés, att genom den här typen av samarbeten slå in kilar i EU:s gemensamma hållning och visa att man som land inte är så isolerat som en del skulle önska.

Den statliga ryska bank, Vnesjekonombank, som ska leverera lånet till Ungern står sedan 2014 på EU:s och USA:s sanktionslista.

Zoltán Illés var fram till valet 2014 statssekreterare i Viktor Orbáns regering med ansvar för miljöskyddsfrågor. Nu undervisar han i samma ämne vid det Centraleuropeiska universitetet i Budapest. Som miljövetare anser han att kärnkraftens tid är förbi. Ungern, menar han, borde istället satsa mer på förnybar energi. Det gör man inte alls i dag. Zoltán Illés är fortfarande med i regeringspartiet Fidesz men han är samtidigt mycket kritisk till utvecklingen i Ungern under premiärminister Orbáns ledning.

– Viktor Orbán, säger Zoltán Illés, vill genom sitt närmande till Ryssland visa, inte minst för de egna kärnväljarna, att han är en självständig ledare som skaffar sig vilka vänner han vill också utanför EU.

För drygt tre veckor sedan var Vladimir Putin tillbaka i Budapest, för andra gången i år. Hans fjärde Ungernbesök sedan Krimannekteringen 2014. Peter Kréko som leder den politiska tankesmedjan Political Capital i Budapest konstaterade i samband med besöket att så frekventa resor gör Putin bara till halvdiktaturer som Kazakstan och Vitryssland.

En bit från parlamentsbyggnaden i Budapest har Zoltán Kovács sitt kontor. Han är talesperson för Ungerns regering. Han säger att Ungern inte på något sätt utmärker sig när det kommer till rysk kärnkraft. Ryssland bygger reaktorer runt om i hela världen säger han, och tar Finland som exempel.

– Finländarna får sitt kärnkraftverk byggt av ryssarna just nu, säger han.

Precis som i Ungern väckte det starka protester och till och med regeringskris när Finland för tre år sedan sade ja till att låta ryska Rosatom vara med och bygga en ny reaktor i norra Finland.

För Ungerns del, säger Zoltán Kovács, handlar det här om att trygga energiförsörjningen för lång tid framöver. Dessutom, säger han, bygger kärnkraftverket i Paks redan på rysk teknik. Därför är det naturligt att låta ryssarna fortsätta.

Det argumentet gjorde också att EU förra året lade ner sin granskning som man inledde eftersom ryska Rosatom fick kontraktet utan att någon upphandling först gjordes. Fast det finns också frågetecken kring EU:s ja till kärnkraftsutbyggnaden i Ungern. Våren 2016 flög EU:s tidigare energikommissionär, nu budgetkommissionär, Günther Oettinger i privatjet till Budapest för ett möte med premiärminister Orbán. Planet ägdes av den tyska affärsmannen Klaus Mangold som lobbar för ryska intressen i Europa. Oettinger svarade senare att kärnkraftverket i Paks aldrig diskuterades under besöket.

Parkeringen utanför kärnkraftverket i Paks är fylld till bredden. Och där parkeringen tar slut står bilarna i dubbla rader i grässlänten. Drygt 2 500 arbetar här. I hela staden Paks bor knappt 20 000 människor.Att bygga ut kärnkraftverket är populärt, det ger ju jobb! Och att ryssarna gör det är bara bra, säger Paksbon Julia Kóos.

– De byggde ju det förra också, så om något behöver repareras vet ju de bäst hur man ska göra, säger hon. 

Fast alla håller inte med. Utanför besökscentret vid kärnkraftverket tar maskinoperatören Sándor Szombor en paus. Han är skeptisk till att utbyggnaden nu ska ske med lånade pengar från Ryssland.

– Jag är rädd för att våra barn, till och med våra barnbarn kommer att stå i skuld till dem. Så på ett sätt är det som om de, ryssarna, koloniserar oss, säger han.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".