Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
Sheia är en av alla unga i Kambodja som kräver mer av framtiden än det som sker nu.
1 av 5
Sheia är en av alla unga i Kambodja som kräver mer av framtiden än det som sker nu. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Virak Ou som driver tankesmedjan Future Forum vill se biståndet nu gå till civilbefolkningen inte regeringen.
2 av 5
Virak Ou som driver tankesmedjan Future Forum vill se biståndet nu gå till civilbefolkningen inte regeringen. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Affischer om hur man praktiskt ska rösta sitter upp, men frågan är om det blir något val. Inte fritt i alla fall, säger de flesta.
3 av 5
Affischer om hur man praktiskt ska rösta sitter upp, men frågan är om det blir något val. Inte fritt i alla fall, säger de flesta. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Mao Monivann i oppositionspartiet vädjar att omvärlden ska se till att partiledaren Khem Sokha ska släppas.
4 av 5
Mao Monivann i oppositionspartiet vädjar att omvärlden ska se till att partiledaren Khem Sokha ska släppas. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
På matmarknaderna i Phnom Penh vågar man inte längre öppet prata om vad man tycker. Rädslan för makten finns där åter.
5 av 5
På matmarknaderna i Phnom Penh vågar man inte längre öppet prata om vad man tycker. Rädslan för makten finns där åter. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.

Är Kambodja på väg mot diktatur igen?

"Kambodja står vid en korsväg"
8:12 min

Gripna oppositionspolitiker, hot om att helt upplösa oppositionen,  internationella hjälporganisationer slängs ut ur landet, tvångsstängda radiostationer och tidningar. Och skrämseltaktik mot den egna befolkningen - om ni inte står på min sida blir det krig igen. Så har det låtit i Kambodja de senaste veckorna sedan premiärminister Hun Sen inledde sin senaste offensiv för att tysta all kritik och motstånd inför parlamentsvalet om tio månader. En del hävdar att landet är på god väg mot diktatur. Vår Asienkorrespondent Margita Boström åkte till Kambodjas huvudstad Phnom Penh för att ta reda på vad det är som händer.

– Varför ska vi ha val om oppositionen krossas. Det vore enklare för regeringen att utropa en hundraprocentig seger - utan val, säger en kvinna jag möter på en marknad i centrala Phnom Penh.

Hon vill vara anonym, precis som så många andra jag träffar under dagarna i stan. Något jag inte stött på vid tidigare besök i Kambodja.

– Man kan säga att Kambodja står vid en korsväg. Det är en orolig tid, säger Virak Ou grundaren av tankesmedjan Future Forum. 

Kambodja är landet som varit så hårt prövat genom historien. Med USA:s hemliga bombningar och Röda Khmerernas skräckvälde. Först 1991 i Paris skrevs ett fredsavtal under där alla som undertecknat bland annat lovat stå upp för fria och rättvisa val. En av underskrifterna tillhör premiärminister Hun Sen.

På ett av Phnom Penhs många kaféer träffar jag 20-åriga Sheia. Han vill ha en snabbare utveckling och mer frihet. Inte mindre.

– Det är dags att se över Parisavtalet, världssamfundet, regeringen och oppositionen borde göra det tillsammans. Vi vill inte ha krig igen, vädjar han.

Sheia är en av landet många unga ungefär hälften av landets 16 miljoner människor är under 22 år.

En analytiker jag pratar med, men som av rädsla för sitt liv inte vill prata öppet, är inne på samma linje.

– Eftersom politikerna gång på gång bryter mot Parisavtalet där just fria medier, fria politiska partier och fria val är grundbulten, måste avtalet gås igenom säger han. Omvärlden måste trycka på för det. Vi här i landet kan inte själva längre göra så mycket...om vi försöker hotas och tystas vi.

Även EU tog har tagit upp frågan och slog fast att Kambodja nu bryter mot flera paragrafer i fredsavtalet som var grunden för omvärldens ekonomiska hjälp till landet.

En kvart med en tuktuk geonom Phnom Penh tar oss till oppositionspartiet Kambodjas räddningsparti, CNRP:s, partilokal.

Några unga killar ligger och slötittar på en TV-såpa. I övrigt är det nästan ödsligt tyst då de flesta lämnat stan för att i hembyn fira en av landets största festivaler...Högtiden för att hedra de döda.

Parlamentsledamoten Mao Monivann är också en av flera vice partiledare i CNRP. Dagen innan vi ses har han och flera andra partikamrater gjort den 20 mil långa resan till fängelset där partiledaren Khem Sokha hålls.

– Vi fick inte träffa honom, men vill ändå visa vårt stöd, säger han.

Khem Sokha greps mitt i natten den 3 september anklagad för landsförräderi för att tillsammans med USA ska ha planerat en statskupp.

Beviset ska vara den här fyra år gamla videon där Sokha pratar inför partisympatisörer om att han sedan 90-talet fått en demokratisk skolning av USA och att CNRP nu har en valstrategi för kommande val.

Partiets dilemma nu är om de ska utse en ny partiledare eller ej. Om Khem Sokha döms ger en lag som inrättades i februari i år regeringen rätt att upplösa partiet. 

– Vi vill inte ha en ny ledare, men det är vad regeringen försöker tvinga oss till. Med en okänd partiledare tror de vi förlorar stöd. Då kan det utåt se ut som att ett fritt val genomförts, säger Mao Monivann som själv också hotats med att fängslas ifall han är för frispråkig.

Om CNRP tvingats till partiledarbyte, så har regeringen på bara 7 månader med hjälp av den nya lagen fått bort två av oppositionens främsta företrädare.

– Regeringspartiets rädsla för att förlora valet nästa sommar...är orsaken till allt som sker nu, säger Mao Monivann.

Regeringens kuppanklagelser har gjort relationen mellan USA och Kambodja ytterst spänd. Men säger Virak Ou det bråket kommer snart att lägga sig.

– Vi klarar oss inte utan väst, det räcker inte med Kina. Det vet regeringen,  säger Virak Ou.

Kina har de senaste sex, sju åren pumpat in pengar i Kambodja. I form av lån till olika byggprojekt. Flera jag träffar hävdar att stora summor också går direkt ner i privata fickor. Korruptionen i Kambodja är omfattande, den en gång så fattige risbondesonen och Röda Khmerledaren Hun Sen sägs av flera vara god för någonstans mellan 150 till 500 miljoner US dollar. Men det finns inga offentliga bekräftade uppgifter om hur stor hans rikedom är.

– Kinas syften med stödet är att få fortsatt tillgång till landrättigheter så de Kinesiska företagen kan fortsätta bygga här, säger Mao Monivann och fortsätter;

– Men dom köper också Kambodjas stöd när det gäller konflikten i Sydkinesiska havet men även när det gäller Nordkorea, säger han.

Men utan västs import av kambodjanska textilvaror skulle landets ekonomi äventyras då ungefär 70 procent exporten går till just Europa och USA. Vilket ger ungefär en tredjedel av statsbudgeten.

Den ekonomiska tillväxten har legat på runt 6-7 procent under många år. Det syns i Phnom Penh.. men inte på landsbygden där de flesta fattiga bor och där väldigt få ens har rinnande vatten. I Phnom Penh finns exklusiva varuhus, lyxbilar och lyxiga hus men också en stor fattigdom.

– Det blir svårare och svårare, det var bättre för tio år sedan, en av kvinnorna vi möter på marknaden.

Men Virak Ou han menar att denna oroliga tid bara en övergående fas.

– Efter det här valet borde både regeringspartiet och oppositionspartiet lämna över till en yngre ny generation. De kommer tvingas till det, folk kommer kräva det. Men det blir ingen förändring i detta val, spår han.

Men Hun Sen själv har flera gånger sagt att ska sitta kvar vid makten i inst 10 år till om inte mer.

Kvinnorna på marknaden är trötta på att varje dag behöva kämpa för att få ihop till maten på bordet,  de vill ha förändring nu. En ny regering som även förbättrar för de fattiga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".