Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Kultur ett sätt att bearbeta traumat från Grenfell Tower

Publicerat tisdag 10 oktober 2017 kl 10.47
"Vi har rest oss bokstavligen som en fenix ur askan"
9:55 min
Hjärtan till minne av Grenfell Tower.
1 av 6
Hjärtan till minne av Grenfell Tower. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.
: Ljuslyktor målade inför den tysta manifestationen då offren för branden hedras. Den hålls den 14e varje månad, sedan branden den 14 juni.
2 av 6
Ljuslyktor målade inför den tysta manifestationen då offren för branden hedras. Den hålls den 14e varje månad, sedan branden den 14 juni. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.
Bord målat av The Jar Lady, i det egenbyggda community centret under Westwaybron intill Grenfell Tower.
3 av 6
Bord målat av The Jar Lady, i det egenbyggda community centret under Westwaybron intill Grenfell Tower. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.
Miguel, som går under artistnamnet Flexwon gjorde en stor graffitimålning över branden som nu har målats över. Han tror dock inte att känslorna och behovet att uttrycka sig som lokalbefolkningen har går att stoppa.
4 av 6
Miguel, som går under artistnamnet Flexwon gjorde en stor graffitimålning över branden som nu har målats över. Han tror dock inte att känslorna och behovet att uttrycka sig som lokalbefolkningen har går att stoppa. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.
Kvinnan som kallar sig The Jar Lady har bott i området hela sitt liv och hoppas att katastrofen i Grenfell Tower ska bli en väckarklocka för människor runt om i världen.
5 av 6
Kvinnan som kallar sig The Jar Lady har bott i området hela sitt liv och hoppas att katastrofen i Grenfell Tower ska bli en väckarklocka för människor runt om i världen. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.
Soffor, bokhyllor och ett piano står uppställda under motorvägsbron. Här har lokalbefolkningen samlats sedan branden.
6 av 6
Soffor, bokhyllor och ett piano står uppställda under motorvägsbron. Här har lokalbefolkningen samlats sedan branden. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.

Branden i Grenfell Tower i London som tros ha tagit minst 80 människors liv chockade det lokala samhället svårt. I ett område med en rik kulturhistoria är musik eller konst ett sätt för många att bearbeta traumat.

Tomma blickar som tittar upp på askhögen som är kvar av Grenfell Tower. Så börjar musikvideon till den lokala rapparen Lowkeys låt Ghosts of Grenfell. Bilder av ett hemtrevligt rum och kameran som sveper över familjefoton, samtidigt som han pratar om drömmar och minnen som gick upp i rök. Sedan en grupp människor som bestämt går genom områdets gator och kräver rättvisa för offren.
Lowkey, eller Kareem Dennis som han också heter, bor mitt emot Grenfell Tower och stod tillsammans med många andra ute på gatan och såg elden fullständigt tända över höghuset. 

En central plats i musikvideon till Ghosts of Grenfell är det som har blivit till ett gemensamt community center sedan branden, under bron till motorvägen Westway. På betongväggarna och pelarna har konstnärer målat hyllningar till offren. Här finns en spis, soffor, stolar och bord. Här och var står bokhyllor och ett piano utställda.

Vid ett av borden  sitter en kvinna som kallar sig för The Jar Lady, ett namn hon har fått för att hon målar om glasburkar som sen kan användas som ljuslyktor till minnesplatser och manifestationer. 

– Det hindrar ljusen från att blåsa ut och håller stället rent. Vi är stolta över vårt område, vill inte ha stearin överallt, säger hon.

The Jar Lady berättar att hon har bott i området hela sitt liv och att hon är stolt över hur samhället har kommit samman efter katastrofen.
Lokalsamhället var på plats med volontära insatser i princip direkt efter att katastrofen var ett faktum, långt innan myndigheterna som har fått mycket kritik för att det tog för lång tid för dem att agera. Något premiärminister Theresa May i efterhand bett om ursäkt för. Tre månader senare är den mest akuta fasen av tragedin över, men lokalsamhället fortsätter att stötta varandra.

– Det här är området jag älskar. Vi hade börjat tappa vår sammanhållning, för att nya människor har flyttat in och folk umgicks inte. Det som har hänt nu är fantastiskt, vi har rest oss bokstavligen som en fenix ur askan, säger The Jar Lady.

Ett kort promenad från samlingsplatsen under Westway möter jag upp konstnären Miguel, som går under artistnamnet Flexwon. Också han har växt upp här i Ladbroke grove i västra London och branden i Grenfell Tower påverkade honom djupt.

– Det är träd i vägen, men när löven faller syns tornet där bakom. Grenfell Tower var som fonden till våra liv, vi förlorade många vänner i branden, säger Miguel.

På väggen intill gjorde han en stor grafittimålning av det brinnande tornet, med blod rinnande ner för våningarna och ordet "justice" skrivet i bokstäver formade som eldlågor.

– Det var ingen rolig målning att göra, men det är en hemsk händelse, det finns inget sätt att linda in det på. Tyvärr blev jag tvungen att vara den som uttryckte ilskan som fanns här, säger Miguel.

Nu är väggen vitmålad. Miguel säger att någon målat över den, men att han inte lyckats få svar på vem, då varken kommunen eller fastighetsägaren säger att det var dem.

– Det här brukade vara en vägg av hyllningar och att varje gång någon från området dog samlade alla ihop pengar, köpte färg och lade till deras namn på listan, säger han.

Trots att väggen är vitmålad nu har någon målat dit orden "Vad vill vi ha?", som en retorisk fråga som refererar tillbaka till målningen om rättvisa som stod där innan. Miguel menar att behovet av att uttrycka sig som finns i området inte går att stoppa.

Som ett lite trotsigt exempel på det pekar han på marken framför den vitmålade väggen. Spår av den röda färgen som runnit av väggen finns kvar. Tittar man noga ser man ordet "GRENFELL" skymta i asfalten.

– Det syns inte nu, men det är skrivet med en vattenavstötande färg. De målade inte över det, så när det regnar står det Grenfell på marken, säger Miguel.

Kreativitet och kultur har en lång historia här i Ladbroke grove i västra London. Notting Hill Carnival, som årligen drar runt en miljon besökare har sina rötter här och startades av områdets karibiska community i mitten på 60-talet. Inte långt härifrån finns också legendariska Island Records, studion där Bob Marley and the wailers spelade in i sitt första album. Ladbroke grovt är också känt för sin rock och underground scen och punkbandet The Clash bildades här i mitten på 70-talet. Just den här blandningen av människor och kulturer är något som många jag möter här lyfter fram som områdets stolthet.

Någonting annat som många lyfter fram är det lokala samhällets förmåga att ta hand om varandra, som syntes när tragedin var ett faktum men som alltid finns där, menar många. Miguel Flexwon tar med mig till Acklam Village, en stor lokal lite längre bort under motorvägen Westway. Väggarna är fulla av tavlor målade av lokala konstnärer och i ett angränsande rum tränar tonåringar kampsport. Det stora lagerliknande rummet är fullt av donationer. De här ska skickas till de karibiska öarna som drabbats av orkanen Irma.

– Vi var mitt upp i att hantera tragedin med Grenfell, så hände det här, säger Miguel.

Tillbaka under Westway intill det utbrända Grenfell Tower sitter The Jar Lady och målar ett bord inför den tysta marschen som hålls här en gång i månaden sedan branden. Hon säger att de här manifestationerna är ett sätt för området att samlas och visa de anhöriga att deras vänner och familjemedlemmar inte glömts bort.

– Jag vill inte att mina grannar bara ska vara en siffra, jag vill att vi säger deras namn och berättar deras historier. Alltifrån brandens yngsta offer, som dog i sin mammas mage till de som nyss hade gått i pension och bott nästan hela sina liv i tornet, säger The Jar Lady.

Hon vill också att det som hände här i ska bli en tankeställare för människor i resten av Storbritannien och världen.

– Man tänker alltid att det här inte ska hända en själv. Det här är er väckarklocka att bry er om vad som händer i era områden. Tyvärr hände det här, men det kunde hänt var som helst.

Just nu utreds det hur det kommer sig att branden kunde bli så katastrofal som den blev och arbetet med att identifiera alla dödsoffer pågår också fortfarande. I stort sett alla jag pratar med här säger att de behöver rättvisa för att kunna gå vidare, att ansvariga ställs till svars. Att läka och gå vidare kommer att ta tid, säger The Jar Lady.

– Vi pratar om generationer. Det är små barn som har påverkats om det här och jag kommer att berätta om det för mina barnbarn. Jag hoppas bara att myndigheterna inser det och slutar ta bort samhällsservice vi behöver, som det lokala biblioteket. Det påverkar oss men som du ser samlas vi och enar oss var som helst. Men ja, läkandet kommer att ta tid.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".