Ekots Carl-Åke Wadsten (t.v.) och radiolegenden Sven Jerring 1943
1 av 5
Ekots Carl-Åke Wadsten (t.v.) och radiolegenden Sven Jerring 1943 Foto: BERTIL DANIELSSON/SVT-Bild
Carl-Åke Wadsten Dagens Ekos initiativtagare i kontrollrummet
2 av 5
Carl-Åke Wadsten Dagens Ekos initiativtagare i kontrollrummet Foto: BERTIL DANIELSSON/SVT-Bild
Ekots första egna utrikeskommentator Bo Enander
3 av 5
Ekots första egna utrikeskommentator Bo Enander Foto: SÖREN HOFFMAN/SVT-Bild
Utrikeskorrespondenten Kurt Andersson skapade radiohistoria med sina rapporter från Budpest 1956
4 av 5
Utrikeskorrespondenten Kurt Andersson skapade radiohistoria med sina rapporter från Budpest 1956 Foto: SVT-Bild
Ekots historiker Håkan Widman
5 av 5
Ekots historiker Håkan Widman Foto: Mats Carlsson Lenàrt/Sveriges Radio.

80-åringen Ekot i ständig förändring

Från en kvart om dagen till live-bevakning dygnet runt
13 min

Den 1:a oktober 1937 sändes Dagens Eko för första gången. Mycket har förändrats under de 80 åren som gått och här är några de viktiga och avgörande händelser som format Ekot till vad det är idag.

Dag ut och dag in. År efter är. Generation efter generation svenskar har lyssnat på Dagens Eko. I 80 år har ekot berättat, meddelat, avslöjat, erfarit, kungjort, rapporterat och varit på plats när det händer.

Ekot har förundrat oss, chockat oss, förargat oss, berört oss, gjort oss ledsna och glada. Fått oss att skratta eller gråta och på så sätt hjälpt oss alla att forma vår kollektiva bild av världen. Ja kanske till och med format oss själva.

Idag är Ekot som en stor nyhetsmaskin som sänder dygnet runt och har runt 220 medarbetare. Annat var det då.

De var bara tre medarbetare som lite på nåder fick sjösätta Dagens Eko den där oktoberkvällen 1937. En nyhetskommenterande sändning per dag på 15 minuter. Nyhetstelegram var TT:s ansvar och detta var lite som en sten i skon för radiochefen Carl Anders Dymling, sändningsansvarige Carl-Åke Wadsten och den blivande radiolegenden Sven Jerring som gav dem sitt stöd och de började genast söka kryphål i denna tvångströja till konstruktion.

Man sökte upp företag, myndigheter, klubbar och föreningar och bad dem komma med tips och man knöt upp lokala röster runt om i landet som skulle visa sig fungera lite som dagens lokalreportrar. Först ut var Gösta Knutsson som senare skulle bli folkkär med sin Pelle Svanslös.

Att skicka folk utomlands var i början otänkbart - det fanns helt enkelt inga pengar för det, men man löste det genom att locka de stora dagstidningarnas utrikesreportrar att testa sina stämmor i etern.

Bland andra blev Dagens Nyheters Victor Vinde och Svenska Dagbladets Sven Aurén snabbt kända och etablerade radioröster. Deras tidiga rapporter lät nästan som dom gör idag, men utvikningarna och den frihet dom ibland tog sig intressant och kanske uppfann Sven Aurén utrikeskrönikan en solig vårdag i Paris.

Först 1943 fick Dagens Eko sin första egna utrikeskommentator Bo Enander som varit med från start. Här hör vi honom den 2 dec 1943 när efter Teherankonferensen där krigets blivande segerherrar drar upp riktlinjerna;

– Det världshistoriska möte vars resultat offentliggjordes med den igår kväll utfärdade kommunikén daterad Teheran den 1:a december, undertecknad av Roosevelt, Stalin och Churchill...

Andra världskriget ställde hela världen på sin spets men det skapade samtidigt möjligheter och öppningar för lilla Ekot. Till exempel började man dygnet runt avlyssna utländska radiostationer och kunde sen snabb-översätta nyheterna och sända ut dem i Dagens Eko.

Denna metod förfinades efterhand och vid krigsslutet vad det ekot som levererade det senaste för krigströtta lyssnar; Som Aftontidningen entusiastiskt beskriver det:

"Hela krigsslutets dramatiska skeende har faktiskt rullats upp i radio som en minuten-aktuell journalfilm."

Och Ekot var troligen också snabbast med att återge den tyska radions uppgift om Hitlers död den 1 maj 1945. Och Bo Enanders reflektioner över nazismen samma dag känns på något sätt kusligt bekanta och relevanta även för Sverige denna höst 2017.

– Både Hitler och den våldslära han har, appellerar till människornas lägsta och mest destruktiva drifter. Det är detta som gjort att de vunnit vänner och beundrare alla länder, vårt eget land inte undantaget. Företrädesvis då bland misslyckade existenser som på det ena eller andra sättet kommit på kant med samhället eller som tillhört en mer eller mindre dekadent societet.

När det gällde inrikespolitik så skulle man, om man vore lite elak, kunna påstå att Ekot kunde vara lite väl underdånigt mot överheten och de styrande. Men Ekot var barn av sin tid och trots att den formella grundvalen för Ekot då som nu var oberoende, opartiskhet och saklighet så fanns det vissa informella regler som förhindrade just detta oberoende.

Den allvarligaste var den så kallade Veto-rätten. Den fungerade helt enkelt så att om till exempel statsminister Tage Erlander tackade nej till att kommentera en fråga då blev det ingen nyhet. För att låta någon annan kommentera frågan, eller ännu värre låta oppositionen göra det, utan att statsministern fått chansen var helt enkelt inget man gjorde i 50-talets Sverige. På så sätt kunde regeringen lägga locket på och tysta ner frågor man inte ville ha ljus på.

Efter riksdagsvalet i september 1956 fick journalisterna vänta länge och vackert på statsminister Tage Erlander. Socialdemokraterna, visserligen fortfarande starka, hade tappat sin majoritet och fick svårt att få ihop en ny regering. Statsministern låste in sig med Bondeförbundet Och det skulle dröja till sent på fredagskvällen den 12 oktober innan vi fick en ny regering. En rätt svag regeringskoalition enligt kritikerna.

Tidningen Expressen som hängde på låset skriver att Tage Erlander skämtade bort deras frågor när han kom ut. Och redan samma kväll sökte Ekot statsminister Tage Erlander för en kommentar, men Erlander avböjde med förklaringen att han kände sig trött och dessutom hade annat och tänka på. Men inte heller på lördagen vill han uttala sig i Ekot och tycktes mena att regeringsförklaringen fick räcka.

Dagens Eko valde i desperation då att helt enkelt läsa upp regeringsförklaringen i sändning och sen låta oppositionen kommentera den; det här är Folkpartiledaren Bertil Ohlin;

– Ett bräckligare underlag för en regering har sällan eller aldrig skådats. Nej här finns inga stora linje för en målmedveten framstegspolitik utan et hoplappat program där sprickorna är så synliga att till och med regeringspressen väntar att regeringen ska spricka nästa år.

Det blev ett ramaskri i regeringskansliet över denna gränslösa fräckhet från Ekots sida. Det var mycket dålig omdöme av Ekot att låta oppositionen kritisera regeringen utan närvaro av samme stadsminister som alltså precis vägrat spela boll.

Huvuden skulle rulla och hotelser uttalades, bland annat om att dra tillbaka en redan utlovad höjning av licensavgifterna.

Men alternativet; att göra som man gjort tidigare, det vill säga, hålla tyst om en sådan här viktig och avgörande politisk nyhet fanns inte på kartan för Ekot. Man gjorde vad man måste göra och fick stöd från många håll i landet.

Västeråstidningen VLT beskrev vetorätten så här;

"som ett underbart bekvämt sätt för den som funnit det förmånligare att tiga än att tala, som också hindrar andra från at med radions hjälp få fakta och meningar sprida över landet".

Och Expressen fortsätter;

"det är väl Elanders ensak om han INTE vill träda fram för folket, men då får han finna sig i att radion släpper fram de andra partierna".

Och Radionämnden gick på Ekots linje och från dagen blev det friare sikt längs vägen för Ekot:

Många av radions populära långkörare ser nu dagens ljus. Svenska folket älskar sin radio och en majoritet betalar nu radiolicensen för att lyssna på Ekots nyhetsrapportering från hela världen; Suezkrisen, förlisningen av oceanångaren Andrea Doria eller Kurt Anderssons poetiska rapporter från Budapests gator efter Sovjetinvasionen

– De långa livsmedelsköerna. De nedskjutna kraftledningarna. De regnblandade blodpölarna framför parlamentsbyggnaden. Det är det Budapest som möter en främling som hastigt rutschar in i staden.

1957 byter Radiotjänst namn och blir Sveriges Radio. Och TV som just kommit igång innebär paradoxalt nog möjligheter för Ekot. För TT gör nog en taktisk missbedömning och väljer att inte ge sig in i det nya TV mediet Och eftersom Ekot och TV startar gemensam nyhetsredaktion, centralredaktionen, blir det allt svårare för TT att hålla Ekot borta från nyhetsflödet.

På Ekoredaktionen, ett namn vi får 1969, pågår ständigt en anpassning och förändringsarbete. Den så kallade junirevolutionen 1970 lyckas Ekot till slut rycka makten över sina egna nyhetssändningar ur TT:s grepp.

Draghjälp fick man från dåvarande statsminister Olof Palme som tröttnat på att tidningsbranschens skulle ha makt över radion vilket han tyckte var principiellt fel.

Men det kunde också vara rena nyhetshändelser som styrde förändringsarbetet som mordet på Olof Palme som tydligt blottade bristerna med att inte ha nattliga eko-sändningar och detta åtgärdades direkt hösten 1986. Likadant blev det efter terrorattentaten i Paris 2015 som ledde fram till att ekot idag har ett Live-team och Ekot kan idag sända direkt när som helst på dygnet.

Så det som började så stillsamt den där kvällen för 80 år sedan med bara tre man och en 15 minuter lång eko-sändning - har med åren på grund av ett växande behov och många utmaningar ständigt växt sig större och större.

Idag arbetar drygt 200 medarbetare inklusive utrikeskorrespondenter på plats på jordens alla hörn med att serva Sveriges invånare med nyheter dygnet runt, sju dagar i veckan, året runt och förhoppningsvis lär Ekot finnas kvar även i framöver, eller i alla fall så länge det finns nyheter att rapportera om.

 

 

Musik:

Artie Shaw and his Orchestra; "Begin The Beguine" (1937)

Karl Gerhard; "Jag är ett bedårande barn av min tid" (1940)

Povel Ramel; "Var är tvålen" (1956)

Doris Day; "Que Sera Sera" (1956)

Lasse Lönndahl; "Kärleksbrev i sanden" (1957)

Esbjörn Svensson Trio; "From Gagarins Point of view" (1999)

Hans Zimmer; "The Mole" (2017)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".