Rihan Hamad med sin man och barn.
1 av 5
Rihan Hamad med sin man och barn. Foto: Johan-Mathias Sommarström/Sveriges Radio
Dror Ben Yamani, israelisk kommentator.
2 av 5
Dror Ben Yamani, israelisk kommentator. Foto: Johan-Mathias Sommarström/Sveriges Radio
Yazid Hwaihi, Fatah-guvernör.
3 av 5
Yazid Hwaihi, Fatah-guvernör. Foto: Johan-Mathias Sommarström/Sveriges Radio
70-årige Ali Hamad.
4 av 5
70-årige Ali Hamad. Foto: Johan-Mathias Sommarström/Sveriges Radio
Hazem Qazem, talesman Hamas.
5 av 5
Hazem Qazem, talesman Hamas. Foto: Johan-Mathias Sommarström/Sveriges Radio

Sällsynt hoppfullt i Gaza

"Jag tror på det till 50 procent"
8:29 min

Hamas har styrt det lilla landområdet i 11 år. Efter en egyptisk medling går de nu med på att lämna ifrån sig regeringsmakten till ärkerivalen Fatah. Många har stora förhoppningar på försoningsprocessen, men det finns också dem vars sår är för djupa för att de ska vilja förlåta.

Det är säsong för både oliver och krabbor.

Längs strandvägen trängs ivriga krabbförsäljare med lådor fulla med sin fångst utsatt för solen under många, långa timmar. Inne i staden är köerna långa till de få dagspresserierna där familjers nyskördade oliver förvandlas till gyllengul olivolja.

På kaféer träffas vänner över en kopp te och vattenpipa, på gatorna leker barn i sina Barcelona eller Real Madrid-tröjor.

Överallt vakar säkerhetstjänsten.

Överallt finns Hamas.

Gaza är förstört, av krig, interna stridigheter, arbetslöshet och fattigdom. Men nu syns för första gången på länge hopp.

I skuggan under sina citrusträd sitter 30-åriga Rihan Hamad. Två av hennes barn leker och plockar syrliga gröna citrusfrukter.

Rihan hoppas säger hon, hoppas att uppgörelsen blir av också i verkligheten.

– För det första skulle det innebära att min man höll sig borta mer. Nu när han är arbetslös är han hemma hela dagarna, det blir för mycket.

– För det andra kommer tillgången till el att bli bättre. Nu har vi bara el fyra timmar om dagen och då måste vi passa på att göra allt, ladda batterier, tvätta, laga mat och pumpa vatten.

Men hon säger att de gått igenom mycket som Gazabor, krig, elände, fattigdom och interna strider. Det är svårt att riktigt tro att rivalerna Fatah och Hamas verkligen skulle komma överens nu.

- Jag är begränsat optimistisk. Jag tror på det till 50 procent, så länge det bara är ord är det svårt att tro på helt, vi måste se en förbättring i verkligheten innan jag kan tro på uppgörelsen helt.

En av de inblandade i samtalen är Yazid Hwaihi. Han har titeln Guvernör för Fatah på Gazaremsan. Han plockar små märkliga frukter från ett träd på tomten som han bjuder på. De ser ut som oliver men smakar mer som äpple. Kärnorna är vassa. Han tror på överenskommelsen.

– Det här är konsensus. Vi hoppas verkligen och vi tror att det här är den sista överenskommelsen vi behöver göra. Det är en bra deal som kommer alldeles för sent, men bättre sent än aldrig.

Han berättar att de redan är överens men att man nu lägger alla kort på bordet för att avväpna känsliga frågor. Det finns flera svåra frågor som måste lösas.

De är redan överens om att Fatah ska ta över gränsövergången mot Egypten och att de ska administrera Gaza. Men vad ska hända med alla som anställts av Hamas på myndigheter, skolor och sjukhus. Och vad ska hända med Hamas vapen. Den terrorstämplade gruppen har omkring 25 000 beväpnade män att tillgå i Gaza, Fatah kommer att ha omkring 3000.

– Vi kommer att ha ETT ledarskap som lyder under EN lag. Även om Hamasmedlemmarna också i fortsättning är beväpnade så kommer de att ta sina order från regeringen, de kan inte själva styra säger Fatahs Yazid Hwaihi.

Det har spekulerat i den verkliga orsaken till att Hamas går med på att lämna ifrån sig makten över Gaza nu. Somliga analytiker anger som motiv att Hamas storsponsor Qatar frusits ut från den arabiska gemenskapen och inte längre har möjlighet att bistå ekonomiskt, andra menar att Israels men framförallt den centrala palestinska myndighetens sanktioner slagit hårt mot Gaza och Hamas. Några tror också att de omfattande demonstrationerna mot elbristen kan ha spelat in. 

Hamas talesman Hazem Qazem sitter bakom ett överdimensionerat skrivbord med Hamasflaggan som fond. Han menar att sanktionerna inte påverkade Hamas, däremot folket.

– Nej, sanktionerna påverkade inte Hamas, det påverkade invånarna. Till exempel när palestinska myndigheten slutade betala ut löner till Fatah-medlemmar som sitter hemma och inte jobbar. Det drabbade inte Hamas, det drabbade ju deras egna medlemmar. När de slutade betala för elen drabbade det alla.

Det är klyftan mellan de palestinska grupperna man vill överbrygga säger han, den palestinska kampen har förlorat sin fart.

– Det är inte tillräckligt fokus på den palestinska saken efter oenigheten, varken från arabvärlden, regionen eller internationellt.

Hamas talesman nämnder inte Israel vid namn, gruppen erkänner ju inte Israel, men han menar att Israel dragit nytta av splittringen. Att den palestinska ärkefienden ska få ännu mer makt verkar inte heller bekymra.

– Vi är inte bekymrade. Trots att Fatah också fördröjer allting fortsätter vi. Om de är starka eller inte spelar ingen roll, vi är också starka, vi har många anhängare både här i Gaza och på Västbanken. Vi har majoritet i parlamentet och vi har gott om allierade.

Några mil utanför Gazaremsan ser världen helt annorlunda ut. Det finns elektricitet, rinnande vatten och fungerande avlopp. Där tillåts sekulariserat på ett annat sätt och det märks i den israeliska kuststaden Tel Aviv.

Där träffar jag Dror Ben Yamani, tidigare rådgivare till den förre premiärministern Ariel Sharon, nu är han kommentator och kolumnist.

– Israel borde välsigna en överenskommelse, det är till Israels fördel, MEN i så fall är det viktigt att de följer de internationella villkoren. Det handlar om att erkänna Israel, fördöma terror och acceptera alla tidigare överenskommelser.

Just de här kraven har också den israeliska regeringen ställt. Premiärminister Netanyahu har sagt att det inte blir några diplomatiska kontakter ens med den palestinske presidenten Abbas om inte alla palestinska fraktioner erkänner Israel och Hamas avväpnas.

Dror Ben Yamani är inne på samma linje om än numer lite mjukare än Netanyahu.

– Låt oss öppna Gaza, men då måste de också acceptera EU:s villkor om att avväpna Gazaremsan, då kan vi öppna gränserna. Det vore det bästa för Gaza, då kan de också utvecklas och få välstånd. Alla människor vill att de ska få det bättre men för att få det bättre måste de också välja välståndets industri och inte dödens. 

Dror Ben Yamani tror att det finns potential i en uppgörelse, det skulle gynna Israels säkerhet. Men han ser också en risk. Om Hamas inte avväpnas kan det bli samma situation som i Libanon där Hizbollah milisen är mäktigast.

Det andas ändå som sagt mer optimism än på länge.

I Gaza är också 70-åriga Ali optimistisk.

– Ja, jag är positiv. En uppgörelse kommer att innebära att våra ungdomar får jobb.

Han berättar att två av hans söner bor utomlands, han har inte sett dem på 17 och 6 år. En försoning innebär att de kan komma tillbaka eller att han kan hälsa på dem för han saknar dem säger han.

– Jag saknar de så mycket, enormt, enormt mycket. Jag vill besöka dem men det går ju inte.

Sedan tillägger han att det bästa med en försoning ändå är att vi slipper Hamas förtryck och uppleva ytterligare ett krig.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".