Chiliodlingen ger mer än oljepalmen för lokal bönder.
1 av 5
Chiliodlingen ger mer än oljepalmen för lokal bönder. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Suratin är nöjd med sin chiliodling.
2 av 5
Suratin är nöjd med sin chiliodling. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Oljepalmer så långt ögat kan nå från flygplanet.
3 av 5
Oljepalmer så långt ögat kan nå från flygplanet. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Oljepalmerna är stora.
4 av 5
Oljepalmerna är stora. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Skördade Oljepalmsfrukter.
5 av 5
Skördade Oljepalmsfrukter. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.

Ett stopp för oljepalmsröken i Indonesien

"Torvmossarna är mycket viktiga för klimatet"
7:27 min

Hösten 2015 fick skolor och flygplatser i Singapore och Malaysia stänga i veckor för att ett lock av gul tjock brandrök låg över stora delar av den södra delen av Sydostasien. Det var inte första gången det hände men det var värre än någonsin.

Orsaken till rökmolnet var illegal bränning av regnskog i Indonesien. Bränder i torvmossar är i princip osläckbara. Så det enda som till slut hjälpte var monsunregnet i slutet på 2015.

Runt 100.000 människor uppskattas ha gått en för tidig död tillmötes på grund av den nedsmutsade luften. Varje dag släpptes det ut med växthusgaser än i hela USA. 

Indonesiens president Joko Widodo sa i ett tal att bränderna var ett brott mot mänskligheten och måste stoppas.

Och sedan den där hösten 2015 så har det rökmolnet inte setts. Vår Asien korrespondent Margita Boström åkte till provinsen Riau på Sumatra i Indonesien för att se vad som gjorts för att stoppa bränderna.

Med traditionell stråhatt på huvudet går Suratin med sin plasthink i raderna mellan de stora oljepalmerna där växer det som skulle kunna kallas det röda guldet - de små knallröda mycket starka chilifrukterna.

I nu snart två år har bönderna i byn Tuah Indrapura börjat experimentera med andra grödor än att bara förlita sig på oljepalmsfrukterna. Och just odlingen av chilin har visat sig vara mycket framgångsrik. De tjänar fyra gånger mer på den röda frukten än på oljepalmerna. 

Byn Tuah Indrapura ligger några timmars  bilfärd nordöst ut från Riaus provinshuvudstad Pekanbaru där den gula tjocka röken låg tät i över en månad för nästan exakt två år sedan...nu skiner solen från en blå himmel. 

– Elden nådde nästan ända fram till vårt hus och det var ett över 10 kvadratkilometer stort område som brann under mycket lång tid här, säger Ucu Sukarto och pekar rakt in i det som är som en tjock vägg av oljepalmer bakom huset och så lägger han till att i år var det endast 0,2 kvadratkilometer som brann. 

Indonesiens regnskogar tillhörde de mest artrika och viktiga tropiska skogar i världen men de senaste 20- 30 åren har en stor del försvunnit. Huggits ned för att ge plats för industriskog och för Oljepalmer. Världens sug efter just oljepalmer verkare omättligt - den används till exempel det i väst kallar miljövänligt bränsle, etanol och i nästan alla matvaror. Titta på ditt kakpaket eller den färdiga frysta lunchmaten...så hittar du säkert palmoil på innehållsförteckningen.

– Allt det här höggs ner illegalt för 20 år sedan. Innan låg det flera byar här i den här bördiga dalgången och det fanns minst 237 Sumatratigrar, nu finns ingen kvar och ja, du ser ingen regnskog heller, säger Taufik Rahman som tagit mig med ut till en höjd utanför Pekanbaru där vi ser ut över oändliga rader med nyplanterade oljepalmer. Han jobbar för organisationen Wahli som är en av Indonesiens äldsta och största miljöorganisation.

Efter 20-25 år måste de gamla oljeplantorna bort och nya planteras. Det är då, eller vid nyplanteringar i regnskogen, som man eldar upp det gamla. Det är en billig metod som också ger näring till jorden men ett annat skäl är också att marken, torvmossarna, inte ens är lämplig för oljepalmer, berättar Woro Sudartinah på frivilligorganisationen Jikalahari som jobbar för att stoppa avskogningen och för att återställa regnskogen.

– Torvmossar är för blöt och för sur därför dikar man ur och bränner, säger Woro Supartinah och fortsätter. 

– Torvmossarna är mycket viktiga för klimatet eftersom de suger upp koldioxiden och kan hålla mängder med växthusgaser nere i jorden. Och det brinner så djupt ner i mossarna att det inte går att släcka. Det enda som kan få stopp på elden är monsunregnen, säger hon.

Bränderna i Indonesien hösten 2015 bidrog till lika mycket växtgasutsläpp som de totala utsläppen från hela USA. Totalt var det cirka 26 000 kvadratkilometer som brann i månader. Det är ett område lika stort som nästan hela Norrbotten. Enligt världsbanken var Indonesiens ekonomiska förlust runt 130 miljarder kronor - pengar som bokstavligen brann upp. 

President Joko Widodo sa att det måste bli ett stopp på bränderna och skapade Peatland Restoration Agency som fick mandatet att inom fem år omvandla minst 20 000 kvadratkilometer torvmossar till sitt ursprung. Och de företag som odlar på rena torvmossar får numera inte återplantera där. Regler som lokalbefolkningen och de flesta frivilligorganisationer tycker är bra... bara de följs.

I december 2018 började 18 företag som misstänktes ligga bakom bränderna utredas av polis...  15 av företagen avfördes redan ett par månader senare utan att polisen gav något skäl för det, säger Nurul Fit-ria, som jobbar med kampanjer på Jikalahari. De tre andra företagen utreds fortfarande.

Problemet är att enskilda bönder, mindre företag, större företag och så de multinationella i toppen finns i kedjor som är så svåra att komma åt, säger Ucu Sukarto som själv för några år sedan blev erbjuden en stor summa pengar av ett företag att gå ut och sätta eld på fälten.

Korruptionen är enorm i denna del av Indonesien, tre före detta borgmästare sitter eller har suttit i fängelse för korruption, säger Isnadi Esman som jobbar för det kommunala nätverket i Riau. 

Många befarar att stora pengar kommer att vara i omlopp inför presidentvalet 2019 för att få en president i topp som mildrar de nya reglerna för industriskog och oljepalmer.

Men för befolkningen Tuah Indrapura och många andra ställen där det gula locket låg blev 2015 vändpunkten... de vill inte längre vara i händerna på enbart oljepalmsodling, säger Ucu Sukarto 

– Ge oss i byarna tillbaka marken så att vi kan odla det vi vill och återställa ekosystemet här.

Och att återlämna mycket mark till lokalbefolkningen är också vad som planeras av regeringen framöver.

– Jag vill att min dotter någon gång ska få se en riktig regnskog. Altafira är fem år och har aldrig gjort det trots att vi bor där en av världens största en gång fanns. Det är sorgligt att det är så, säger Ucu Sokarto.

Mer om Indonesien

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".