Byn Beli Brjag ligger på kolgruvans område och alla invånarna måste flytta.
1 av 6
Byn Beli Brjag ligger på kolgruvans område och alla invånarna måste flytta. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
De flesta har redan flyttat från byn och allting står nu och förfaller.
2 av 6
De flesta har redan flyttat från byn och allting står nu och förfaller. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Marina Teneva har bott i Beli Brjag i över 60 år. Hon märker hur luften försämrats.
3 av 6
Marina Teneva har bott i Beli Brjag i över 60 år. Hon märker hur luften försämrats. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Marina Teneva har bott i Beli Brjag i över 60 år. Hon märker hur luften försämrats.
4 av 6
Marina Teneva har bott i Beli Brjag i över 60 år. Hon märker hur luften försämrats. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Zhelyazko Zhelyazkov visar kartan över byn, de flesta hus har redan tagits över av gruvbolaget.
5 av 6
Zhelyazko Zhelyazkov visar kartan över byn, de flesta hus har redan tagits över av gruvbolaget. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Den gråputsade villan i byn Beli Brjag kommer att rivas.
6 av 6
Den gråputsade villan i byn Beli Brjag kommer att rivas. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Värsta luften i Europa

8:24 min

Koleldade kraftverk fortsätter att förpesta luften i Europa och trots att EU:s länder är överens om att utsläppen måste minska för att nå klimatmålen finns det länder som kämpar emot. Bulgariens regering bad tidigare i år om att slippa hårdare utsläppskrav med hänvisning till hur viktig kolen är för landets ekonomi och energisäkerhet.

Samtidigt slog EU:s högsta domstol i våras fast att Bulgarien under flera års tid allvarligt brutit mot Eu:s regler för luftkvalitet. Vi ska till södra Bulgarien där kolkraftverken gör människor sjuka och där kolgruvorna ödelägger byar.

Hunden är liten men skäller högt och intensivt när någon visar sig utanför huset där Zhelyazko Zhelyazkov bor tillsammans med sin mamma, Marina Teneva.

Regnet öser ner. Det finns inte mycket att vakta här, i byn Beli Brjag. De flesta har redan flyttat härifrån. Det här är kolbrytarland och nu närmar sig grävmaskinerna Zhelyazko Zhelyazkov och Marina Tenevas gråa tegelvilla med blåmålade fönsterkarmar.

Men än stretar de emot.

– Vi är isolerade här, det finns inte ens en affär. Vi liksom straffas, för att vi bor kvar i byn, säger Marina Teneva, 83 år. Hon har bott här i huset sedan hon gifte sig. Sonen, Zhelyazko Zhelyazkov, 63 år - är född här.

För några veckor sedan grävdes bensinmacken upp. På kullen ovanför står begravningsplatsen och förfaller. Regnmolnen skymmer sikten men långt därborta går det att skymta skovelhjulsmaskinens jättelika armar. Åt ett annat håll stiger vit rök upp från kraftverket.

Maritsa Iztok, Bulgariens största kolgruvbolag, består av tre gruvor som levererar kol till fyra kraftverk. Enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån 2014 var ett av verken, Maritsa Iztok 2, den enskilda industri som orsakade mest föroreningar i hela EU.

Miljöorganisationer varnar också för att den smutsiga luften gör människorna sjuka. Olika former av cancerdiagnoser, luftrörssjukdomar och hudproblem har blivit vanligare, enligt läkare i trakten.

– Luften..., säger Marina Teneva. När du vaknar på morgonen är det som om tungan brinner. Det är ångan från kolutvinningen. Jag kommer från grannbyn, jag minns den friska luften på den tiden. Allt luktade så gott. Nu när det regnar faller allting som finns i luften ner och gör marken svart, säger hon.

Zhelyazko Zhelyazkov visar in i förrådet bakom huset. I trä- och plastlådor ligger potatisen, löken och paprikorna lagrade för vintern. I en plasttunna står det egna vinet på jäsning. I en annan tunna konserveras vitkålshuvuden. På gården utanför ligger valnötterna som fallit från träden i drivor. Men hunden och hönsen som sprätter omkring innanför ett stängsel är de enda djuren som finns kvar. Betesmarkerna har också tagits över av gruvbolaget.

Familjen kan fortfarande klara sig ganska långt på den egna trädgårdsodlingen. Men pengarna de erbjuds när gruvan köper loss hus och mark räcker inte på långa vägar för att bygga upp något liknande, någon annanstans, säger Zhelyazko Zhelyazkov.

De tänker härda ut ett tag till. Tidsfristen för när de verkligen måste härifrån har skjutits fram ytterligare ett par år.

Kolkraften står för drygt 40 procent av Bulgariens energiförsörjning - det gör landet till ett av de mest kolberoende i EU. Det var också till energisäkerheten - och ekonomin - som regeringen hänvisade när man tidigare i år bad om ett undantag från Eu:s planer på hårdare krav för att minska utsläppen.

Samtidigt är regeringen väl medveten om att något måste göras. Inte minst efter den Eu-dom i våras som sade att Bulgarien under flera år kraftigt överträtt gränserna för farliga luftföroreningar. Det är inte bara kolen som ligger bakom utan också att så många hushåll fortfarande vedeldas och att människor i EU:s fattigaste land i många fall kör runt i gamla bilar.

"Alla parter måste nu hjälpa till, också vanliga människor", sade Bulgariens regering i en kommentar till domen.

På ett kafé i Bulgariens huvudstad Sofia dricker Teodora Stoyanova grönt te. Hon är klimat- och energiexpert på bulgariska Greenpeace. Kolindustrin i Bulgarien, säger hon, är mycket stark och svår att rubba.

– Kolen ses fortfarande som ryggraden i energisektorn, den ses som en garant för en självständig elförsörjning. Kolkraftverken ägs av en begränsad grupp människor som också har goda kontakter i regeringskretsar. Dessutom är människorna i de här regionerna beroende av kolindustrin för sin försörjning. Att försöka göra något radikalt kan innebära för en regering att förlora ett val, säger Teodora Stoyanova.

Men det finns menar hon, stora möjligheter att kraftigt minska på utsläppen - inte minst genom att göra både den i många fall föråldrade kolindustrin men också landets hushåll mer energieffektiva. Behovet av det är skriande, säger Gennady Kondarev som arbetar för Za Zemiata - Jordens vänner i Bulgarien.

Nästa år tar Bulgarien över EU:s roterande ordförandeskap. Landets miljöminister sedan i våras, Neno Dimov, har gjort sig känd för sitt tvivel på att det är människan som ligger bakom klimatförändringarna. I själva verket, har han sagt, är det ekonomiska intressen som ligger bakom larmropen.

Samtidigt har Bulgarien ratificerat Parisöverenskommelsen som har som mål att hålla den globala uppvärmningen tillbaka. Eu-ordförandeskapet nästa år skulle, enligt Teodora Stoyanova, kunna få positiva effekter eftersom landets regering gärna vill visa sig duktig i EU:s ögon och under vintermånaderna nästa år kommer alla som kommer till Sofia med egna ögon kunna se den dåliga luftkvaliteten.

I huset i byn Beli Brjag kommer Marina Teneva med en rykande färsk sockerkaka på ett fat. Det doftar och smakar utsökt i regnrusket. Hon är inte särskilt oroad för egen del, vare sig för kraven på att flytta härifrån, eller för hotet från en förorenad luft.

– Vad ska jag oroa mig för? Jag har gjort mitt jobb här. Jag oroar mig för de som är unga. De kommer inte att få uppleva något som är rent. Jag är 83 år och har i alla fall fått uppleva frisk luft, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista