I en av Santiagos privatskolor betalar föräldrar dyrt för att ge sina barn en bra utbildning. Skolsystemet är den viktigaste anledningen till att ojämlikheten består i Chile, enligt ekonomer.
1 av 3
I en av Santiagos privatskolor betalar föräldrar dyrt för att ge sina barn en bra utbildning. Skolsystemet är den viktigaste anledningen till att ojämlikheten består i Chile, enligt ekonomer. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.
Ekonomen Paulina Henoch säger att president Bachelets reformer lett till minskad tillväxt i Chile.
2 av 3
Ekonomen Paulina Henoch säger att president Bachelets reformer lett till minskad tillväxt i Chile. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.
Ekonomiprofessorn Dante Contreras tror inte att det går att minska de ekonomiska klyftorna i Chile,som är ett av de mest ojämlika länderna i den utvecklade världen.
3 av 3
Ekonomiprofessorn Dante Contreras tror inte att det går att minska de ekonomiska klyftorna i Chile,som är ett av de mest ojämlika länderna i den utvecklade världen. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.

Ett ojämlikt Chile går till val

"Chile har haft dålig tillväxt de senaste åren"
7:41 min

På söndag är det val i Chile, ett land som ofta beskrivs som Latinamerikas framgångssaga. En stabil tillväxt och stor medelklass har gjort att Chile numera tillhör den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Men trots framstegen är Chile fortfarande ett av den utvecklade världens mest ojämlika länder. En viktig anledning till det är det segregerade skolsystemet, som den avgående presidenten Michelle Bachelet försökt reformera trots starkt motstånd.

Georgina föredrar att prata engelska.

– Det är ju mitt undervisningsspråk här, säger hon, och leder mig mot klassrummet, förbi glasskåp med pokaler från olika turneringar, biblioteket och den stora sportarenan. Georgina är engelsklärare på en av Santiagos prestigefulla privatskolor, som ofta kostar flera tusen kronor i månaden.

– I offentliga skolan börjar barnen inte med engelska förrän i femte klass. Då pratar våra elever redan flytande, säger Georgina, som konstaterar att de flesta barnen i privatskolan blir advokater, läkare eller ingenjörer.

Idag har Georgina förstaklassare, som fortfarande blandar engelskan med spanska. De tittar på en video om optiska illusioner och ska sen göra sina egna papperssnurror med olika mönster. Vid en av bänkarna sitter Sofia och Josefina. Sofia har varit ute på landet under helgen.

– Min familj har tre landställen, på ett av dem har vi hästar. Min pappa lär mig att rida, säger Sofia, och Josefina viskar till mig att Sofia snart inte har nån pappa, för hennes föräldrar håller på att skiljas. Sofia ser ledsen ut.

– Min mamma säger att jag kanske inte kan gå kvar i skolan framöver, om pappa inte vill betala. Mamma jobbar på ett laboratorium, och det ger inte så mycket pengar, säger 6-åriga Sofia.

– Jag hoppas hon hittar ett bättre jobb, för jag vill inte byta skola.

– Min pappa säger att vår skola är lika dyr som disneyworld, säger Josefina, och Sofia säger:

– Du vet, det är för att vi ska klara det där testet, till universitetet.

Sedan är lektionen slut. Barnen får varsitt gosedjur och hämtas upp utanför grindarna av sina mammor, eller nannys. Det där testet som 6-åringarna redan oroade sig för är ett standardiserat prov som tas efter grundskolan, och avgör vilka universitetsutbildningar de kan söka till. Idag är det i stort sett omöjligt att komma in på ett bra universitet om du inte gått i en privatskola som den här.

Det var precis det som president Michelle Bachelet ville ändra när hon kom till makten för fyra år sedan. Men för att kunna genomföra en utbildningsreform var hon tvungen att höja skatterna - och motståndet var hårt. En av de som kritiserat presidentens planer är ekonomen Paulina Henoch.

– Utbildningsreformen som Bachelet nu driver igenom kommer leda till minskad valfrihet, eftersom staten slutar subventionera en del av de billigare privatskolorna, som kanske tvingas stänga ner, säger Paulina Henoch. Hon arbetar på den högerliberala tankesmedjan Libertad y Desarollo, och säger att Bachelet försökte genomföra för många reformer samtidigt.

– Chile har haft dålig tillväxt de senaste åren, och det beror på att Bachelets reformer skapat osäkerhet i den privata sektorn, säger Paulina Henoch, som inte tycker att gapet mellan fattiga och rika i Chile egentligen är något problem, så länge alla får det bättre.

– Trots skillnaderna mellan olika skolor så tror jag att en fattig men riktigt riktigt intelligent chilenare ändå har chans att bli VD för ett stort företag, säger Paulina Henoch, utan att kunna komma på något exempel.

Men ja - trots att chilenarna har fått det mycket bättre, andelen fattiga har minskat rejält - så är skillnaderna mellan de allra rikaste och resten enorma. Chile är enligt flera mätningar det mest ojämlika landet i den utvecklade delen av världen.

Ekonomen Dante Contreras konstaterar att det beror på skolsystemet.

– Om du har pengar och sätter ditt barn i en dyr privatskola så kommer din son eller dotter få ett bra och välbetalt jobb, eftersom hen fått en bättre utbildning än 90% av chilenarna. Den hierarkin reproduceras generation efter generation i Chile. Högern hävdar att privatskolorna ökar konkurrensen men det är precis tvärtom - de garanterar att en liten grupp slipper tävla med den stora massan, säger Dante Contreras, chef för ekonomiska fakulteten på Universidad de Chile. Han tror att Bachelets utbildningsreform kommer få begränsad effekt.

– Även om regeringen förbättrar de offentliga skolorna så kommer de inte nå upp till privatsksolornas nivå, det har staten inte råd med. Och att stänga ner privatskolorna var politiskt omöjligt. Hela den chilenska eliten har sina barn där, säger Dante Contreras, och poängterar att förstatligande inte heller är någon väg framåt.

– Titta på Venezuela, som försökte förstatliga en rad privat egendom i jämlikhetens namn. Det slutade i katastrof. Men vägen som vi chilenare är inte heller bra, säger Dante Contreras. Jag har forskat på det här i hela mitt liv, och jag tror allvarligt talat att det inte går att minska ojämlikheten i Chile. Det låter kanske negativt, men jag tror faktiskt att det är omöjligt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".