Vid en av utfarterna från Tancítaro har en bil stoppats med bakluckan full av avokado. Stölder är vanliga och för att föra ut frukten måste man kunna visa upp ett giltigt dokument.
1 av 4
Vid en av utfarterna från Tancítaro har en bil stoppats med bakluckan full av avokado. Stölder är vanliga och för att föra ut frukten måste man kunna visa upp ett giltigt dokument. Foto: Åsa Welander/Sveriges Radio.
Flera av infarterna till kommunen vaktas av polis och invånare larmar direkt via radio om de ser någon främmande bil eller person som behöver kontrolleras.
2 av 4
Flera av infarterna till kommunen vaktas av polis och invånare larmar direkt via radio om de ser någon främmande bil eller person som behöver kontrolleras. Foto: Åsa Welander/Sveriges Radio.
Victoria Mendoza Galindo och hennes familj lever av avokadon, precis som så många andra i Tancítaro. Hennes man jobbar på odlingarna med skörden.
3 av 4
Victoria Mendoza Galindo och hennes familj lever av avokadon, precis som så många andra i Tancítaro. Hennes man jobbar på odlingarna med skörden. Foto: Åsa Welander/Sveriges Radio.
Rutilio Bucio Reyna är avokadoodlare och del av den grupp medborgare som engagerat sig för att inte släppa knarkkartellerna tillbaka in i kommunen.
4 av 4
Rutilio Bucio Reyna är avokadoodlare och del av den grupp medborgare som engagerat sig för att inte släppa knarkkartellerna tillbaka in i kommunen. Foto: Åsa Welander/Sveriges Radio.

Avokadon och knarkkartellerna

8:55 min

Mexikansk avokado har blivit en exportsuccé, mycket tack vare det nu omdebatterade frihandelsavtalet med USA och Kanada. Lönsamheten i den krämiga frukten har varit så god att den dragit till sig kriminella grupper och produktionen i "avokadons världshuvudstad" har länge varit förknippad med kidnappningar, hot och mord. Men den utvecklingen har invånarna själva lyckats vända i dag.

Polisjeepen susar fram genom det gröna frodiga landskapet. Det är dags att byta av en av vaktposteringarna i Tancitaro.

José Sánchez Mendoza är befäl vid den kommunala polisen. Han förklarar att de kontrollerar infarterna och är beredda om exempelvis någon kriminell grupp skulle försöka ta sig in.

Michoacán är känt för sina knarkkarteller, liksom för medborgargardena - som vi snart ska återkomma till. Men delstaten är också den ideala platsen för att odla avokado. Sedan frihandelsavtalet Nafta implementerades 1994 har Mexiko blivit världens främsta producent av avokado och Michoacán har upplevt en ekonomisk boom.

Avokado betyder arbete, pengar och ekonomiskt välstånd, förklarar borgmästaren Arturo Olivera Gutierrez, som uppskattar att minst hälften av kommunens drygt 30 000 invånare lever direkt av odlingarna. Det är inte utan anledning Tancítaro har "världens avokadohuvudstad" som sin kommunslogan.

Victoria Mendoza Galindo tillhör en av alla familjer som lever av avokadon. Bara de senaste tio åren har exporten av "det gröna guldet" fyrfaldigats och förra året exporterades över en miljon ton av frukten, varav mer än 80 procent gick till USA. Boomen har bland annat inneburit nya jobb för många kvinnor som sorterar och packar avokado.

Men även den organiserade brottsligheten har lockats av inkomsterna och efter att tidigare bara ha krävt pengar för att låta odlarna vara ifred blev metoderna under 2000-talet allt blodigare.

De kidnappade odlare och såg till att hela familjer försvann för att ta över odlingarna och deras arbetare, berättar Arturo Olivera Gutierrez.

Utanför ett av packföretagen träffar jag odlaren Rutilio Bucio Reyna. När det var som värst dödades flera av hans släktingar av kriminella som tog över planteringarna.

Själv klarade han sig undan med att bli hotad via telefon. Han berättar att de sa att de skulle skära honom i småbitar.

Hoten riktades även mot hans fru och barn.

Folk gick och la sig på kvällen och tänkte "i natt kanske de kommer" - man sov inte gott direkt. När någon kidnappades bad de om lösensummor och sedan dödade de personen ändå, för att kunna ta över odlingen, säger Bucio Reyna.

Han hävdar att det när det var som värst kunde försvinna 2-3 personer varje dag och jag måste fråga en extra gång: Hur många kände han egentligen som mördades?

Be mig inte räkna upp dem, det ska skulle ta en vecka, blir svaret.

De flesta hade varit okej med beskyddaravgiften som de tvingades betala till kartellerna. Men när de började med grövre våld fick odlarna nog.

Under vårvintern 2013 spreds medborgargardena över Michoacán. Människor beväpnade sig och satte sig upp mot den organiserade brottsligheten. Mot slutet av året kom de till Tancítaro. Flera invånare anslöt sig och knarkkartellerna som spridit skräck drevs ut.

Samtidigt blev medborgargardena ett politiskt problem, eftersom de i praktiken tog över makten från offentliga institutioner. President Enrique Peña Nieto gav order om att de självutnämnda grupperna skulle bort och lag och ordning återinföras.

Den nya polisstyrkan - som vissa kallar elitpolis, men som helst inte vill kännas vid att den är speciell - bildades för att återinföra den institutionella ordningen i Tancítaro. Den tidigare polisen var genomkorrumperad och hade körts bort tillsammans med kartellerna. Nu bestämdes att alla lokala poliser måste vara från kommunen och bli rekommenderade av arbetsgivare, släktingar eller grannar. Utbildningen bestod i fyra månaders specialträning av landets federala polis.

Vi känner ett annat ansvar eftersom vi är härifrån, säger José Sánchez Mendoza. Men det alla jag pratar med pekar ut som den viktigaste orsaken till att det numera är fritt från organiserad brottslighet här, är det invånarengagemang som av politiska skäl absolut inte får kallas medborgargarde.

Hjälpen från invånarna är avgörande, säger Sánchez Mendoza. Ser de någon de inte känner igen, som inte är från byn, varnar de via radio och polisen kommer och kontrollerar besökaren.

Vid gränsposteringen har polisen stoppat en bil på väg ut från Tancítaro.

Den visar sig ha hela bakluckan full av avokado. Stölder är vanliga, så männen i bilen ombeds att visa upp sina dokument över varifrån frukten kommer och vart den ska - papper de verkar ha svårt att få fram.

De medborgare som aktivt larmar polisen och är beredda att sluta upp, är i många fall samma personer som gjorde revolt för snart fyra år sedan. Även om de inte får kallas medborgargarde är målet och effekten densamma.

Kartellerna kan inte ta sig in på grund av övervakningen. Och skulle de komma in så kommer de inte ut igen, säger Rutilio Bucio Reyna. Han tycker förvisso att myndigheterna borde stå för säkerheten, men har inte något emot att bidra.

Som avokadoodlare är han utöver den ständiga övervakningen med och betalar polisens lön ur egen ficka. Men det är billigare än avgiften kartellerna krävde av odlarna - och han betalar hellre för säkerhet än för osäkerhet.

Faktum är att en tredjedel av polisens budget kommer direkt från kommunens avokadoodlare. I utbyte garanteras de som regelbundet kommer för att certifiera odlingarna poliseskort och polisen kontrollerar dem som rör sig in och ut ur byarna. Upplägget innebär att de har betydligt bättre betalt än lokala poliser i resten av landet. De låga lönerna lyfts ofta upp som en delförklaring till den utbredda korruptionen inom mexikansk polis och José Sánchez Mendoza är övertygad om att lönen är en viktig del i att arbetet här fungerar.

Om en polis inte har tillräckligt med pengar för att försörja sin familj så leder det till korruption. Men tjänar man bra, finns det ingen anledning att korrumpera sig, säger han.

Upplägget ses som framgångsrikt, men hade det inte varit för civilbefolkningen, tror borgmästare Arturo Oliviera Gutierrez att den organiserade brottsligheten redan hade varit tillbaka.

Uppåt 3000 invånare deltar i övervakningen och är beredda att sluta upp om larmet går. Det är dem de kriminella är rädda för, säger han.

När han uppfattar intervjun som avslutad och bandaren som avstängd förklarar han att kriminella grupper har försökt ta sig in, men stoppats av beväpnade medborgare. Vapnen är i många fall olagliga, men det är något som han valt att bortse ifrån.

Att kommunen är full av illegala vapen kan förvisso ses som ett problem, men det är vår enda lösning just nu, säger han. För om vi följer lagen och avväpnar alla, vad tror du händer då?

Det är inte någon biffig borgmästare som hämtad från en mexikansk maffafilm som sitter framför mig på det lilla kontoret. När Olivera Gutiérrez väljer att se mellan fingrarna med medborgarnas olagliga vapen, gör han det utifrån bilden av sig själv som en pragmatisk ledare. De kriminella grupperna, finns inte längre här, konstaterar han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista